skrev Krumeluren i Rock bottom
Tack för att du skrev på min tråd! Vi har onekligen mycket gemensamt! Jag har varit nykter nu i en månad (förutom ett avsteg dag 14) och mår så mycket bättre. Sover bättre, ingen ångest, och framför allt så mycket bättre självkänsla och självrespekt!
Ditt nya liv börjar idag. Läs andra trådar och lär och påminn dig själv från andras erfarenheter om varför vi inte ska dricka!
Vi kommer att ta oss ur missbruket nu. Det finns inga alternativ!
Kram!
skrev Mia-Pia i Rock bottom
Ska det stå välkommen hit skammen :)
skrev Mia-Pia i Rock bottom
Känner igen mig av det du skriver, har själv varit där! Fortsätt skriv!
Tillsammans är vi starka! Du är inte ensam?
skrev Levande i En dag i taget
En dag i taget är bra, men jag gillar mina mål och mina priser.
Man får försöka hitta den vägen som passar bäst.
Kram och så glad att du är tillbaka
skrev skammen i Skammen
Vad kul att din tråd heter skammen och att mitt nick är skammen. Eller kul och kul, skammen är ju inte så kul men jag känner verkligen igen mig i din historia. Här har du ytterligare en ensam mamma som dricker vin och skäms, dricker mer, dejtar på nätet och skäms över vad jag skrivit osv osv. Heja dig och heja oss, nu tar vi oss ur det här!
skrev träningstanten52 i Den här gången ska jag lyckas minska mitt drickande
Min planering lyckades nästan och både dottern och jag har haft en trevlig semester. Det blev lite för mycket vin men inget katastrofalt misslyckande.
Och nu börjar jag läsa kokböcker och planera för midsommar och nykterheten ska hållas i schack med hjälp av gränssättning av vinet. Och stressen fortsätter här hemma , jag som trodde att jag skulle slippa den nu. Får se hur det känns i morgon.
skrev miss lyckad i Ny här
Såklart detta är en knivig situation. Men tänk över riskfaktorerna och hur du ska tänka när du hamnar där. Du har ju strategier men kanske behövs fler? Tänk på att vakna frisk och fräsch på hotellrummet... Jag önskar dig en fin och nykter resa. Kram
skrev PP i En dag i taget
Skrev tidigare ett svar som jag inte skickade. Vilja skrev just ett som bättre sätter en känsla på hur du kan tänka. Jag var skitskraj jag med, men Det jag har kvar i skallen räcker så bra för det som är kvar av jordelivet :-)
Igår fick jag mig en tankeställare. Dela upp rädslor i: Det vi kan påverka, Det vi inte kan påverka, och det vi inte vet om vi kan påverka. Sen: Försöka lösa det vi kan påverka, fråga någon om råd när det kommer till det vi är osäkra på (läkare) Och skippa att fundera på det vi inte kan påverka ;-) . Det stämmer ju förmodligen inte ens. ..
//PP
skrev Mia-Pia i Dag 1
ska det ju stå☺️
skrev Mia-Pia i Dag 1
Klart vi kan följas vid!
Jag tror att man måste falla flera gånger och att det är ok! En vacker dag så klarar man det!
Ny dag nya tag☺️☀️
skrev Krumeluren i Ny här
Glömde skriva GRATTIS till 2 veckor! Bra jobbat!
skrev Krumeluren i Ny här
istället för att köpa vin så kosta på dig lite wi-fi och skriv här på forumet så kan vi peppa dig! Unna dig också något riktigt gott att äta så det inte blir torftigt! Lycka till!!
skrev Sundare i Sanningen
Respekt och full av beundran av hur du så sant och viktigt nu fortsatt din resa!
Jag lämnade Forumet o det for fullkomligt fel!! Arg på mig själv! Men jag ska nu också återuppta arbetet med att sluta fred med mig själv, ta intryck av din målmedvetenhet och ägna mig åt återhämtning.
skrev Sundare i A-djävulen får inte vinna igen!
Nu har också jag återvänt. Skamfylld och upptagen av mitt eget kaos och har gått åt helt fel håll.
Läst din tråd nu. Vilken prövning du är inne i. Saknar ord.
LeverJag - ja det gör du men livet ger dig för mycket utmaningar just nu! Önskar dig fast mark under fötterna så du kan fatta de rätta besluten ! Kram
skrev Sundare i En dag i taget
Somnade till sist ändå i natt, vankade runt en del med en motorisk rastlöshet i kroppen som var hemsk.
Är rädd för att hjärna o kropp ordentligt tagit slut o undrar hur jag ska reparera och återhämta mig på nytt.
Har haft en extrem belastning på arbetet i många år vilket hänger ihop med behovet att snabbast möjliga få koppla av/koppla bort.
Nu har jag ätit frukost o kört ett kort avslappningsprogram. Och jag ska stanna hemma från jobbet nu ett tag. Kommer byta arbete i början av hösten. En förändring jag skulle gjort för länge sen så hade jag kanske inte ha sjunkit så här djupt in i alkoholen.
Jag tycker att detta med att räkna dagar känns så dubbelt, vet inte om det är en bra strategi för mig eller att hålla mig till att just "bara" ta en dag i taget. Första delmålet är sedan en vecka och därefter tänker jag sex veckor som första större målsättning då levern hinner återhämta sig någorlunda på denna tid om inte skadorna är för stora.
En nykter sommar känns underbart att skriva. Att bli nykter alkoholist känns mer utmanande att stå för även om mitt förnuft säger att det är det enda rimliga. Men jag börjar med en dag i taget. Och kommer hålla tag i Forumet nu. Släppte taget sist och det blev bara bara dåligt.
skrev Ursula i Ny här
Hola!
Lycka till! & Lycka till!
Ursula från anhörigsidan
skrev heueh i Ny här
och nu kommer ett riktigt stor utmaning. Jag flyger idag till Spanien i jobbet, till en liten håla utanför Pamplona. Jag kommer ihåg när jag var där senast, för många år sedan. Jag körde motorcykel då och det var dagen innan tjur-rusningen. Jag åkte ner på stan för att kolla läget, körde fel och hamnade inne på själva banan. Man hade satt upp plank i varje korsning för att leda tjurarna rätt, så jag hade inget annat val än att köra hela sträckan. Folk stod på barrikaderna och hurrade och skrek, andra sprang framför mig och ville att jag skulle agera tjur. Själv var jag röd som en pion i ansiktet och önskade att jag kunde sjunka genom jorden. Ett av de pinsammaste misstag jag gjort i nyktert tillstånd.
Den här gången finns det mycket värre misstag jag vill undvika. Timingen är usel, jag hade mycket hellre haft en längre nykterhet i ryggen innan jag gjorde den här resan, men nu är det som det är. Ikväll blir nog inget problem, jag landar väldigt sent så jag kommer att gå direkt i säng när jag kommer till hotellet. Imorgon jobbar jag hela dagen, sedan blir det affärsmiddag. Det kan nog gå, jag har alltid varit livrädd för att göra bort mig offentligt, så även under mina aktiva perioder har jag ofta valt bort alkoholen i dessa sammanhang.
Tisdag kväll blir den stora utmaningen, då sitter jag ensam på hotellet i väntan på att flyga hem på onsdag morgon. Som en förebyggande åtgärd tar jag med mig en intressant men svårläst bok som jag kan fokusera på. Jag är osäker på om hotellet har WiFi, Spanien står ju inte direkt i framkant på teknikutvecklingen, så kanske blir det tyst här i min tråd i några dagar.
Det viktiga just nu är nog att jag tar det här på allvar och fokuserar på varje val jag gör och vad det kan få för konsekvenser.
Önska mig lycka till!
skrev Levande i Sanningen
Man blir ensam Mia-Pia och det är tragiskt och oundvikligen blir det väldigt svårt att leva ihop om han inte ändrar sig.
Jag tar en dag i sänder försöker att inte låta hans problem styra mitt mående, så är ju redan själv
Lider med honom men är helt ego I mina val i att få må bra.
Märker också att att jag hittar mitt eget lugn i andra situationer och blivit så mycket säkrare när min egen ork växer och skammen krymper.
Såg på uppdrag missbruk igår och den ena kvinnans sista kommentar där säger det jag känner: Gräset har aldrig varit grönare än just nu
Att vakna upp och veta att allt kan bara bli bättre ger mig hopp och styrka varje dag.
Så kloka val och glöm inte njuta för det skall jag, önskar er en fin söndag
skrev Pi31415 i Ny här
Tack för uppskattningen av min text. Och det är ömsesidigt. Jag är in på din tråd och läser dina texter nästan varje dag.
Du är mycket duktig på att i vardagshändelser lägga in tänkvärda saker. Ofta känner man igen sig.
Fortsätt att skriva, och tack för att du delar med dig av erfarenheter och tankar.
Hoppas du får en fin söndag
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
...en kvart har gått in på det nya dygnet, och allt är lugnt precis som det ska vara...
Känner mig ensam fast jag egentligen inte är det, frugan ligger här brevid mig i soffan och snusar gott.
Jo jag är den ende som är vaken, på så sätt känner jag mig liten ensammen.
Vi är helt själva vid stugan, bara hon och jag och det är skönt på sätt och vis, vi rår oss bara på helt egen väg.
Vi sover hur länge som vi vill, äter när vi känner för det och har det bara så där avslappnat och skönt som man drömmer om.
Det är ett skitväder ute, har regnat i dagarna två utan en minsta solstrimma på himlen, men naturen håller nog inte med, det var nog i sista stund för gräsmattorna är allvarligt gula, kanske kanske är det redan försent för vissa av växterna.
Vattnet har strilat runt stugan och jag har jagat runt i pölarna hela dagen i min iver att få bort insjön under huset.
Har huggit upp nya fåror för vattnet runt knutarna i min förhoppning att få dem att ta en sträcka bort ifrån huset.
Jo då, har gått rätt så bra trots dryga 45 mm surregn, kläderna hänger nu blöta och skitiga på tork över köksstolarna.
Frugan tog med sig täcket till soffan och har haft en rikgtig slappardag, hon skäms lite över sin lathet men jag har tröstat henne med att det var hon värd efter att ha stressat runt som en iller hela arbetsveckan.
Har levt lite farligt idag då jag har lyckats varje gång att få samma färg på mina drycker som hennes.
T.om Sommesby'n fanns i två upplagor en fyraochenhalva och min nolla.
Jag kunde inte låta bli, utan vågade smaka på hennes dryck för att i förväg veta vad som skiljde dem åt.
Och vet ni, det var en tydlig spritsmak på hennes, nästan så att det brände i munnen på mig, fy och tvi vale.
Att man kan tycka den överhuvudtaget kan vara god?
Den smakade skit i jämförelse mot min, hon påstod att mina smaklökar var hyperkänsliga efter så pass lång nykterhet.
Löjligt tyckte jag som bara precis hade svalt en godisbit i munnen.
Men hon kan ha rätt, kanske har min smak för alkoholhaltiga drycker börjat närma sig barnsmaken man hade för alkohol.
Ute är himlen blågrå fast hon är snart ett på natten, om ett par timmar börjar det ljusna igen, om en vecka så är det som ljusats på hela året då det är midsommar.
Går man ut hör man små tunna droppar slå mot plåttaket och vid minsta lilla vindpust kommer det en rejäl dusch från trädkronorna.
Det är väldigt tyst för övrigt, inte ett ljud från naturen, knappt från havet och inga alls ifrån djuren, de sitter väl och kurar i blötan antar jag.
På teven visar de någon film från sjuttiotalet, herregud så skådisarna såg ut på den tiden, frisyrer, klädsel...så unga.
Man reflekterar inte på att man har blivit äldre själv, i sinnet har tiden stått stilla.
Men tänker man på sin nyfunna nykterhet så finns det en rejäl historia bakom.
Så många år man drack, först oskyldigt nyfiken, sedan mer traditionellt, därefter avvikande och slutligen mer överkonsumtion.
När man sedan räknar åren som nykter så har tiden runnit iväg, trots att den fortfarande känns som nyfunnen.
Så mycket tid som förlorats i ständig fylleånger som idag inte finns kvar, vad gjorde jag med all tid egentligen.
Idag känner jag mig mera fri att själv disponera min tid på sådant som jag innerst inne gillar, och inte på självömkan.
Att gräva fåror i gyttjan i hällande regn så ryggen blir helt sjöblöt är ett av dem, därför att jag gillar det, och för att det kanske påminner lite om min barndom när man gjorde sådant bara för att det var kul.
Plussa på nästan ett halvt sekel och jag kan fortfarande göra det, utan att skämmas och t.om erkänna att jag tyckte det var roligt.
Det känns bra att dagen övergått till natt och snart en ny morgon, en helg utan alkohol i mitt blodomlopp.
Livet känns sanningsenligt och skapande och inte insnärjt i en massa samvetskval orsakat av fel val här i nuet.
Ja man måste ta en en hel del beslut, varje timme och varje minut, vissa återkommer mer sällan med tiden därför att man har lärt sig att de tidigare valen var ett bra taget beslut som kan återupprepas utan att de förorsakar en massa besvär.
Alkoholen var en av dem, att inte nyttja den då, att andra gör det gör inte det till mitt problem, utan deras.
För hur det än vänds och vrids på det, beslutet kan bara göras av en enda person, och det är den som är beroende av den.
Andra kan bara se på och invänta rätt beslut, kanske böna och be, hota och förlåta, bråka och gråta...
Men det är en enda som sitter på det avgörande ställningstagandet, och det är jag.
Det betalar av sig, varje dag, varje natt och varje ny morgon...
Berra
skrev Sundare i En dag i taget
För snabbt svar.
Kan inte somna o googlar alkoholskador och återhämtning. Jätterädd!
Vill gärna tro att det är så, att jag kommer att repa mig men just nu är jag panikslagen.
skrev PP i En dag i taget
Tråkigt att läsa att du mår dåligt, samtidigt är det ju "normalt" när det går överstyr med drickat. Försök släppa de tankarna ett par dagar, du kommer att repa dig. Skippa vidare alkohol i systemet, och häng kvar här. Ta vara på dig!
//PP
skrev Krumeluren i Skammen
Kloka ord från PPs tråd som jag har kopierat:
" Det är viktigt att inte riskera att glömma vart jag kom ifrån. Jag vet idag att minnet av hur illa det var, är just det som gör att glädjen över förändringen är så stor. Det är faktisk en stor tacksamhet.
Så nu fortsätter färden på den nyktra vägen."
Godnatt!
skrev trefåglar i Återfall
Jobbar nu i Norge över sommaren. Jobbar varje dag och ibland dubbelpass. Kommit försent 2 gånger på en vecka. Skäms. Drack dagen innan båda gångerna...
Jag kommer inte ifrån det här. Som att jag har mått bra ett tag och psyket bara säger nej, nu ska du må dåligt igen. Har så lite att gå på gällande det biologiska perspektivet. Vet inget om mina biologiska föräldrar...
Vill prata med någon, har gjort det men när jag väl är där pratar jag bara om det ytliga. Inte riktigt de djupare problemen och tankarna.
Vill så gärna sluta tänka och alkoholen hjälper verkligen med det. Kan inte vara ärligare än så...
Blev 5 öl i fredags med, alltså 10 totalt denna veckan. Nästa vecka ska jag bara köpa 8, förhoppningsvis kan jag nöja mig med 5 sen o bara dricka fredag. Sov dåligt av all ölen o mådde dåligt dan efter, men igår drack ja inte o sov ändå dåligt så. Har slut på pengar varje månad me, ännu en bra anledning att kraftigt dra ner.