Senaste kommentarerna i forumet

@Annabell
Idag har jag fläskat på mig, huden är inte alls lika tunn & tårarna lika nära. Jag har fått energi bl a genom att en god vän varit här ikväll och hjälpt mig få upp en taklampa jag köpt. Fick skratta, prata om det höga och det djupa i livet. Fina samtal ger så mycket!
Å nog stämmer det att jag (du) var med i balans när alkoholen var en icke-fråga. Då när vi visste vad vi pysslade med och var starka som lejon. Jag avstår ju nu och det går väl bra, men suget finns där ofta. Var så nära att åka in på bolaget idag efter jobbet men hejdade mig.
Vi kommer dit, dit där vi var förrut. En dag i taget.
Kram på dig 🤗

Nu är hon här. Ligger ihoprullad i en vinterjacka, livrädd. Men varit framme och ätit lite. Vi fick kämpa för fånga in henne, sen var de jätteläskigt åka bil och sitta i en bur och inte förstå vad som händer. Men fått klappa henne lite. Min lilla tjej 😻

Hej Rehacer ❤️! Hur mår du idag? Skrev just om det här med att stå ut med tunnhuden och skörheten… Så kämpigt när det är så. Hoppas att det har känts bättre idag 💕! Kommer du ihåg hur mycket tjockare hud man oftast gick runt med när man levt livet nykter en lite längre tid…? Vi kommer tillbaka dit. ✨💛

@Varafrisk Hoppas din kväll blev fin och som du önskade🌷💕

Tänker på dig Varafrisk ❤️. Hoppas att du stannade på rätt sida av tröskeln idag. Ibland tänker jag ”jag ska fasiken släppa en skitstor sten rakt på foten eller nåt, så jag får lite tid att (och tvingas) skapa ett avstånd till mina egna mönster!” Vi borde ju såklart inte göra det nån av oss, men ett avstånd till våra egna mönster tror jag att vi båda måste klura fram hur man får till… Många styrkekramar till dig ❤️

@Annabell Läser och känner med dig. Känner igen mig i det där med att röra sig för nära gropen. Passar mig noga för markerna som som inte riktigt bär.. Jag är helt övertygad om att du fixar detta!! För din skull. Har du haft möjlighet att gå i terapi? Tänker det är bra för att arbeta med livet, skörhet och krav. Varm kram till dig fina forumvän❤️

@Annabell Backa hem, stå emot och 10 dagar i taget, med en dag i taget principen låter som en bra plan! Kanske ska du inte hålla truten, eller i alla fall inte sätta för tuffa krav på dig om hur du ska vara, men vet ju inte riktigt vad hålla truten innebär för dig, det vet ju du bäst😁. Det blir en utmaning att orka stå ut tillräckligt länge, med tålamod och acceptans kring skört mående, men du kan fixa det. Skriv så mycket du orkar här om hur du mår, det hjälper att sätta ord på det, det stärker och du är inte ensam. När du gått igenom tillräckligt länge, kommer du att komma ut på andra sidan och det kommer att bli mycket lättare då. Tänk dessa och andra positiva tankar under tiden, tankens kraft är enorm, men låt dem vara positiva och ge ingen energi och kraft till negativa tankar. Mitt motto ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt” har burit mig långt i mitt nyktra liv.

Kämpa på, du kommer att göra det och det kommer att gå bra❤️

Jag tycker det låter bra med 10 dagar i taget. Hjärnan blir som sagt trött när en kommer dragandes med nya friska tag- så bra med analys.
Och du har varit långt bort från de där markerna @annabell- glöm inte det.
Och jag tror du säger det bäst själv- att orka det sköra måendet. Usch det är jobbigt. Det är kanske extra jobbigt för oss som sällan hinner med att visa oss sköra- för något annat måste alltid fixas.
Och det gör vi.
Fixa grejer går först (talar för mig nu).
Jag har funderat mycket på varför jag har dukat upp ett liv med barn/barnbarn/hundar/jobb etc.
Som är svårt att kombinera med skörhet.
Alla skapar inte sådana liv.
Så det är intressanta teman att pyssla med lite medan dagarna går.
Det kommer att bli bra. 🥰

Tack Vår2022 och Se klart!! Jag vet vad som händer och försöker skriva fram det här (lite stökigt men…): Det är att jag inte på riktigt går/tar mig ifrån markerna där gropen är. Jag stannar mentalt på markerna. Och då är det hela tiden bara en tidsfråga innan jag hoppar/ramlar ner i gropen (för det är beroendestyrt). När jag är så här så gäller: hur jävla dåligt jag än vet att det blir/är att/om jag dricker igen (jag för inte längre mig själv bakom ljuset ens just innan jag väljer glaset. Jag säger inte till mig själv ”det här blir nog bra och problemfritt trots allt!”), så kollrar jag bort mig själv och bara kör. För att jag vill byta ut känslan jag har inombords - som visserligen delvis orsakas av en lite kämpig vardag, men som är allra mest orsakad av att jag är i en period där tillräckligt många dagar eller meter mellan mig och gropen aldrig går. Jag vill inte känna mig jagad, oroad eller stressad. Jag vill bara bara vara glad. Och det blir jag om jag dricker. Men INTE på helheten! På helheten blir jag förstörd och kan då nästan bara vara lugn inombords och superglad om jag ”dricker lite vin”. Det är det som är grejen… Jag måste härda ut en längre sträcka för att bryta det. För - det vet jag också, och alla som känner mig - att om jag INTE dricker (under en lite längre period) så mår jag bra och är lugn och lagomt glad, ibland lite låg och ibland jätteglad på riktigt (även när det är dags att deklarera 😊)!! Men det är den utmaningen jag står med nu: orka under tillräckligt lång tid och ha tillräckligt med tålamod och acceptans kring ett skört mående. SEN (om ett tag) kommer andra utmaningar kopplade till att känna sig bra och stark igen… Men jag tror fan att om jag bara tar mig tillräckligt långt denna gång - så lämnar jag mark-helvetet för sista gången…

Det måste börja nu. Och jag inleder med tio dagar (sen planerar jag tio till etc) där jag försöker göra som du skriver: undvik alla riskytor, planera andra små guldkanter dagtid (och kvällstid bara med kidsen - tex Eurovision på lördag 😅).

Backa hem. Håll truten. Stå emot. (Håll truten är för att jag ofta babblar och surrar runt (är utanför mig själv på nåt vis) tills jag bubblar, istället för att vara (med) mig själv i nuet). Tio dagar - men enligt en-dag-i-taget-principen. Jag kommer att göra det. 🎶💪🏼🦆✅. ❤️❤️❤️

Jag tror dessvärre du har helt rätt.
”Att bara inte dricka” tror jag är tricket. Men jag vill också säga att det blir rörigt i livet och huvudet av på och av- det är inte så lätt för hjärnan att ta ny sats och vända på en femöring.

Så på så vis kan det vara vettigt att ”från måndag/valfri dag gäller det här”
Och att försöka se till:
* inga risksituationer första veckorna.
*Se till att göra mysiga och kul vän-grejer på dagtid.
* Acceptera ditt lite isolerade läge ett tag, men livet med barnen gör det ju aldrig tråkigt. Självbilden- bara stå ut.
Det vänder.

Du har ju, precis som många här, en väldig bra koll på vad som gäller och vad som händer när det inte gäller.

Men noterar- att du beskriver de här ”ner i gropen”- tillfällen något flyktigt numera.
Hur hamnar du där? Vad är det för järnvägsbommar du bara går rakt igenom.
Vad händer då?
Är det- livets röra- som du beskriver så bra? Som är för jobbig. Jag vet himla mycket om livets röra.
Har tex druckit mig halvfull för att ”orka” deklarera.
Och obs.
Jag tycker INTE för att forumet behöver veta de här sakerna.. Men jag tänker på vad gör när man släpper ”vad som egentligen hände”. Då är det lite fritt fram.
Polisen tagit helg- och så skönt och vilken jäkla välförtjänt helg sedan.
Men det jobbiga är ju det du sedan beskriver.
Så vare sig du skriver här - eller i programmet på AH- gör du det? Eller som skomakaren i Den Vita stenen- som skrev i luften om kvällarna.
Var är det som händer?
Hur kan jag försöka agera på det- innan det händer?
Hur lyftet jag tråk- livet- illusionen från nyktra (tråk?) livet.
Kram från fru plotter med babbel

@Annabell Ja, att ta de där första helvetesdagarna och en dag i taget. Med näbbar och klor, pannben och fysisk aktivitet. Upp på hästen igen och sitta kvar i sadeln oavsett vad. Det är första steget💪.

🎼Kom igen Annabell kom igen!👏👏🎼 🌷💕

Tack snälla ni ❤️!

Jag vet vad som är kruxet för mig i det här läget. Nu har jag hållit på så här fram och tillbaka sedan mars. Det har medfört saker på flera plan som hänger ihop och förstärker varandra: 1. Blir sämre och sämre på den dag-för-dag-färdighet (liksom ”här-och-nu-tänket”) som jag faktiskt hade övat upp. 2. Skapar en intensifierad rörighet i det praktiska livet som jag sedan själv springer runt och släcker bränder i. 3. Blir snabbare och snabbare i fokus-skiften i huvudet - som gör att jag undviker/väjer ifrån att håva hem mig själv och tänka/känna efter. 4. Blir (precis som du är inne på Se klart) dramatisk och åker upp och ner i stora känslor. Ja… Jag blir en person som helt enkelt har riktigt dåliga förutsättningar att aktivt göra förändringar med hjälp av medvetna val (eller beslutsamhet). (Jag låter ju helt vettlös när jag läser punkt 1-4, men riktigt så är det ju inte förstås 😅! Jag håller ju ihop ”allt”, än så länge iaf…).

Frågan är var jag ska börja för att på riktigt vända det här 🤔…? Saken är ju klar att det är drickandet som skapar punkt 1-4. Men när punkt 1-4 är ett faktum, är det ju så gräsligt svårt att akta sig för gropen!! Hjärnan är ju typ helt oanvändbar! Men jag vet också att för varje dag som går nykter, blir punkt 1-4 mindre och mindre ett faktum och det blir lättare och lättare att ta steg för steg från markerna… Så frågan om var jag ska börja får nog bli på punkt 1… Det finns inget annat än att ”bara” inte dricka… inte här och nu och inte idag. Kramar❤️🦆!

Absolut! Räknar dagarna nu. @vår2022 @Rehacer

@Qwer1
Vad bra! 🙌

@Qwer1 Bra där! Fortsätt så!💪🌷💕

Dag fem! Känns bra. ser fram emot vit sommar!

Dag fem! Känns bra. ser fram emot vit sommar!

Inte fel att kolla blodsocker så du kan se om du kanske har diabetes.

@Berra
Vilket fint inlägg!! Tack för att jag får ta del av dina tankar. ☀️

@Berra Grattis på namnsdagen! Vilka fina reflekterande tankar du har. Alkoholen gjorde verkligen mig också olycklig, har mest tänkt på hur den fått mig att må dåligt på alla sätt men att kalla det för olycklig sammanfattar det så bra. Varför slutade du dricka? För att den gjorde mig så olycklig. Det sätter fingret på hur det var. Att en människa är olycklig är så sorgligt. Sedan ställer du frågan om du inte är lycklig nu då, när du längre inte är olycklig. Ställer frågan till mig själv. Jo, lyckan kommer i små portioner, inte som ett evigt varaktigt tillstånd. Små lyckostunder här och där. Även olyckan har sina små stunder här och där. Skillnaden är att olyckan inte dominerar totalt och att det går att hantera den, jag går inte under och flyr inte från det genom bedövning av alkohol. Det är lycka för mig, att kunna leva livet med alla typer av känslor, att de ingår som ingredienser i livet och att det finns en balans mellan olycka och lycka. En gråzon som man kan påverka, en träning i att hantera livet i både med- och motgång utan alkohol🌷💕

@Berra Grattis på namnsdagen 🍰

Vad bra skrivet!
Tack för att du delar med dig av dina tankar!

@Varafrisk Det låter som en bra plan och du klarar det! Kram och tack för fin läsning!

Blev lite fel ordval…vill skriva …som kämpar varje dag, varje timma, varje minut att befinna sig på rätt sida av tröskeln💪🏻🥰

Godmorgon☀️

Citerar dagens text från min bok. Kan tycka att den passar in här iaf för mig.

”Många människors grundproblematik bottnar i en djup känsla av övergivenhet och självklart. Vi känner skuld över det vi gjort och skam över de vi är. Vi tänker att vi har missat och förslösat vår chans, att vi inte duger och aldrig kan göra någonting åt det. Tranströmer har skrivit:”Skäms inte för att du är människa, var stolt!”

Idag ska jag vara nykter. Ska jobba. Är ensam hemma när jag kommer hem fr jobbet. Ska ta en promenad. Fixa mat. Kolla in en serie. Banne mig mig jag SKA klara detta!!

Kram t er alla och extra varm och stark till er precis som jag kämpar med att vara på rätt sida tröskeln❤️❤️❤️

Tack forumbrorsan Berra! Vi finns här, i gråzonen, och gör så gott vi kan. Grattis på namnsdagen och Lev väl - alla dagar🌿 / mt