Senaste kommentarerna i forumet

Godmorgon Tanten! Jag tycker du klara det bra med tanke på ditt sociala liv, för vad jag läser in så är det där fällan i ditt fall tycks finnas? Att omgivningen får, men inte du? Jag kan ha fel. Men man behöver inte alltid välja omgivningen. Man kan välja ensamheten om det innebär fördelar. Nu kanske du tycker att jag låter hård? Mot en ensam änka i ett främmande land. Det vill jag inte och jag hade aldrig printat ner dessa rader om jag inte trodde på dig. Att du var dig själv nog. Att du inte behövde ha omvärldens välsignelse. Så efter onsdag (där du redan målat in dig i ett hörn) tycker jag att du ska tänka på vad du innerst inne vill. Ett lättsamt umgänge med några dryckesvänner eller ett liv som du själv väljer? Kanske är de desamma? Du vill kunna umgås med vänner över ett glas? Då är det rätt val. Rätt val är också att inte köpa hem och fortsätta att umgås med vinflaskan.

Jag tror att du vill ha det så. Och att inte behöva smuggla med dig vin för att kunna umgås med barn och barnbarn? Alla behöver inte bli helnykterister. En del kan sätta gränser. Kan du det? Denna fråga kan du bara svara på själv. Det samma med frågan om hur du mår? Hur du vill må?

Kram Fia

Hej Tusculadum! Jag tycker att NyMan beskriver det så bra. I alla fall känslan jag har. Han skrev; "Att stoppa tillförseln är bara startskottet..." För mig stämmer det. Nu kommer de jobbiga bitarna. Vem är jag? Vad vill jag? Hur ska jag agera för att må bra? Etc.

Inom AA (Har varit där) predikas det ju ofta om att man inte ska ändra på något inom det första året. För mig är det obegripligt. Hur kan man förändra sitt drickande om man inte förändrar sina förutsättningar? Med förutsättningar menar jag bland annat tankegång (AA), men även de fysiska förutsättningarna. Att göra saker på ett nytt sätt och inte falla i den där "Så-har-vi-alltid-gjort" fällan.

Så era tankegångar är så livsgivande och stärkande för mig. Det finns alternativa vägar. Kanske till-och-med stigar som i som ingen trampat fram på förut? Barmark? Men alla sätt är bra tycker jag. Vill man susa på E4-an framot ett sundare alternativ så ska man det. Jag personligen har nog valt snårskogen.

När det gäller tröttheten. Igen. Jag tror mycket på det Victoria skriver om att vi för en gångs skull tillåter/hinner/vill/orkar känna av kroppens signaler. Och ofta övertolkar dem eftersom vi inte är vana att känna. I år har jag varit krassligare än någonsin. Hade exempelvis magsjuka i flera dagar när min mage knorrade och jag sprang på toa hela tiden utan resultat. Till slut sa min man; Kan det inte bara vara så att du är hungrig Fia? Testade äta. Besvären försvann. Signalerna fanns där intakta men jag kunde inte längre läsa av dem.

Likadant kanske det delvis är med trötthet. Vi kanske var trötta förut, men signalen nådde inte riktigt fram då den fick tillförsel av socker (alkohol) ? Bara en teori bland andra.

Vi är alla individer och reagerar olika när det gäller missbruk. Men generellt tror jag att det är en väldigt enkel utväg för oss att byta ett missbruk mot ett annat. Jag har valt den vägen. Promenerar för mycket, deffar kroppen och överpresterar på mitt arbete. Men allt det känns sundare än alkoholmissbruket.

Fia

Jag tycker du ska kontakta din husläkare omedelbart hon kan skriva en remiss
odelbart till akuten. Jag vet för jag har själv varit med om det. Fick kramper
i hela kroppen och hörde melodier i huvudet som inte fanns. Ringde min läkare
inom en timme var jag på akuten och tog snabbs om hand. Det är verkligen inget
att leka med. Jag fick genomgå hjärnröntgen och blev sedan inlagd på medecinavd.
Inget fel på hjärnan som tur var, däremot togs en massa prover som visade på
att jag hade natriumbrist, saltbrist i kroppen som är mycket allvarligt. Fick
ligga fyra dygn med saltlösningsdropp. Nu mår jag bra 8 veckor idag får bli en
bakelse i kväll.
Vill absolut inte skrämma dig men ta detta på största allvar, tänker på dig.
Jag fick hjälp i fyra dagar med Stesolid och sömntabletter.
Skäms inte för att berätta om alkoholen dom är så vana. Jag berättade att jag druckigt
dygnet runt i månader och slarvat med maten. Jag tackar min gud att jag inte fick några
men.
Snälla lyft luren och ring det finns proffesonell hjälp
Konstnären

Med dina 3 vita dygn och att hälla ut det upphittade vinet i vasken.

Det är aldrig försent för fröet att börja gro.
Du är på rätt väg.
Lycka till och ha en riktigt fin tisdag!
Tanten

Även om det inte har gått så där jättebra för mig med alkoholen, så fungerar det i alla fall bättre.
Jag märker i alla fall vissa vinster i form av:
# Bättre sömnkvalite, betydligt piggare på mornarna.
# Har ej druckit vin ensam hemma sen den 26 okt. Därefter sluppit torka upp rödvinsfläckar och ta hand om tomflaskan.
# Slipper gå ut på kvällen och handla vin, ut i fall att.........Som sen dricks upp.
# Bortsett från den 26 okt. och den 1 nov. så har jag inte behövt oroa mig för att svara i telefonen och låta onykter.

Nåja, det kan bli bättre. Jag har inte gett upp. Är med i ditt tankesätt, Viktoria.

Instämmer med dig m-m, angående Allen Carrs bok. Lite omständig och seg emellanåt.

Önskar er alla en Fin dag och ta hand om er!
Kram
Tanten

ett gott råd i all välmening....skaffa en anonym mailadress som du kan spärra om det behövs. Ta gärna bort din privata nu.
Kram !

Hjälp vilken abstinens jag har haft senaste dygnet. Kunde knappt sova något igår natt, låg mest och kallsvettades tänkte skumma tankar.
När jag tog mig upp ur sängen kändes det nästan som ja var bakis, blev lite bättre under dagen på jobbet.

Kommer hem och börjar småstäda i allt kaos i lägenheten, tro på fan att jag inte hittar en halvfull vinare. Pulsen gick upp några snäpp, var helt säker att jag hade druckit upp allt under fredagen.

Jag gjorde något jag aldrig gjort i mitt liv förut, hällde ut innehållet i vasken. Det sjuka är att det tog mig ca 4 timmar från det att jag hittade flaskan och var riktigt nära att svepa den några gånger. Hur som helst så kändes det riktigt befriande.

Har snart klarat 3 dygn, vill bara att den värsta fysiska abstinensen ska släppa så jag kan få en vettig natts sömn.

Tack alla för era vänliga och uppmuntrande kommentarer. Kan jag med mina tankar och idéer hjälpa även er är det dubbel vinst. Det fina med ett forum som detta är att man kan plocka russinen från de berättelser och råd som passar ens egna preferenser och sin egen personlighet. Det finns ju väldigt sällan en (1) lösning på ett och samma problem. För oss som läser dessa sidor finns det dock en (1) sanning; alkohol är inte vår vän.

Idag har jag varit ledig. Jag har gett mig själv en Me-Day eller som Barbro Jönsson skriver i en av sina böcker en TAT-dag (Tid Att Tänka). Det behöver vi alla oavsett förhållandet till alkohol. Vår värld snurrar så fort att man till slut undrar var man själv blev av i allt detta. Dessutom kan det ju vara bra att umgås med sig själv nykter och se om man trivs ihop. Upptäcker man då något som är osynkroniserat är det dags att synka ihop sig själv igen. Om vi inte trivs med oss själva kan vi knappast förvänta oss att andra skall göra det. Visst är vi mer kritiska till oss själva än andra men till sist gäller det att försonas med sina tillkortakommanden.

Jag har dessutom sprungit 15 km idag och det gick över förväntan. Belöning för hjärnan; O ja, absolut. Det motsvara säkert en halv BiB i belöning :). Jag är, som ungdomarna säger, sjukt nöjd med mig själv.

Jag är ledsen att det är jobbigt för dig ”Gammel tanten”. Jag vet alldeles för väl hur svårt det är med alkohol i ett fantastiskt klimat där varje dag är som en semester, åtminstone för oss nordbor. Du får göra som jag. Bryt rutinerna, gör allting tvärtom och/eller skaffa nya sysselsättningar. Som ”NyMan” skriver fungerar det nog sällan att bara strypa vinkranen utan det vill till andra komponenter samtidigt för att målet skall uppnås. Men ge inte upp och det tror jag inte att du heller gör. Alla bitarna har bara inte fallit på plats för dig ännu men det gör det en dag när du kanske minst anar det.

I morgon åker jag till sydliga breddgrader igen några dagar men jag är inte orolig för hur det skall gå i alkoholfrågan för jag har ju en plan, en handlingsplan.

May the force be with you

För mig har det inte varit så fruktansvärt jobbigt men några gånger i veckan har suget kommit och då blir jag rastlös och nervös, någon direkt trötthet har jag inte känt av. Jag har inte utsatt mig för dom värsta frestelserna ännu, det blir nog värre.
Jag har ordnade förhollande med familj och två barn, det är därför jag måste ta tag i detta, så att mina barn slipper ha en full pappa fyra dagar i veckan.

35 280 kronor.. Det är ungefär vad jag har lagt ut på vin det senaste året. Vad fan är det jag hållit på med?

Lycka och styrka till er!

Det ger mig energi att läsa. Hur jobbigt har det varit dom senaste veckorna, när kände du dig piggare?

Hej, Nu är det nog. Jag känner igen mig mycket i det du skriver, befinner mig nog i ungefär samma gråskala som du.
Har inte druckit något på tre veckor nu, jag är rätt nöjd faktiskt.
Lycka till!

Mina värden är bättre, inatt börjar vi (jag) på jobbet. Dessa tre veckor har förflutit utan problem.
Gläds åt de nya lika mycket som gamla profiler som hänger kvar.
M-m gör en fantastisk resa, kanbara heja på. Tiden i spåret och på gymmet kommer göra underverk till beach 2014.

Skriver inte så mycket men läser alles!

/A

Läser dina texter och kommer på mig själv med att sitta och nicka och fyllas av vilja och energi. Tack för att du sätter ord på mina tankar, det hjälper mig mer än du anar!

Läser och får energi och vilja av dina texter MM. 60+ timmar sedan mitt sista vinglas nu och tröttheten sliter i min kropp. Men dina texter gör mig motiverad och stark. Tack för det, kämpa!

67 timmar sedan sista vinglaset. Är stolt över mig själv, samtidigt inväntar jag det där riktigt stora suget, som jag vet kommer någon gång. Tröttheten som jag läst om här på forumet har infunnit sig, tar emot den med glädje, för det betyder att jag är på rätt väg mot ett nyktert liv.

Det som gör att jag känner ett hopp och en tro om att jag ska klara detta, är att jag har samma känslor och vilja nu som när jag slutade snusa efter 15 års storsnusande. Precis som då känner jag att jag verkligen vill detta i hela min kropp och i min själ. Det gör att jag känner mig stark och säker. Hoppas hoppas att det inte är ett bedrägligt lugn.

Oj vad det hjälper att skriva av sig, nu ska jag äta lite salta mandlar och hemkokt saft. Mina nya laster..

Du ångrar ALDRIG en nykter dag/kväll!!!

Fortsätt i tänkt bana, den funkar.
/A

Tror att det är bra att vara fokuserad och ha en plan. Tror också att det är bra att ha någon form av belöningssystem, antingen i form av motion eller annat. Jag springer en del och känner mig nöjd varje gång det känns lite lättare, och att jag nu kan springa vilken tid på dygnet som helst, tidigare var ju både morgon/fm och kväll uteslutet. Har nu också investerat i ett träningskort och det ska bli riktigt kul. För min egen del så har jag också varit ute och shoppat något i klädväg, eller en ny bok, eller något annat (onödigt) som ersättning för det vin jag annars skulle köpt. Känns bra!

/m

kramperna minskat tycker jag att du ska ringa sjukvårdsupplysningen, Ataraxen kanske hjälper, men det kanske inte är det bästa att ta just nu? Tycker du ska prata med någon kunnig.
Lycka till!
/m

Har nu varit nykter i tre veckor, och det känns så skönt. Känns faktiskt hur bra som helst. Är inte ens särskilt trött som många skriver om, utan känner mig utvilad (för det mesta). Sover som ett spädbarn om nätterna och det har jag inte gjort på så länge. Enda dagen/kvällen i veckan som känns jobbig är fredagskvällen, men nu har jag en plan för fredag - ska gå iväg och träna på kvällen (har ju såklart varit otänkbart tidigare)men känner att jag måste bryta vanan, att laga god mat och duka lite fint och hela konkarongen. Jag kan äta något gott när jag kommer hem, men då får maken laga maten istället. Upplever inte alls samma sug på lördagsem/kväll, utan det är fredagen som är det kritiska momentet.

Har köpt träningskort idag, och ska träna första passet ikväll. Har även betalat in till viktklubb.se, inte så mycket för att gå ner en massa kilon, utan mer för att hålla koll på att jag inte går upp/ersätter alkoholen med mackor/kakor/godis på kvällarna. Det är ingen mening att byta en ovana mot en annan :/ och det känns som att jag skulle kunna hamna därhän om jag inte gör något åt det från början.Förra hösten när jag försökte lägga ner vindrickandet ersatte jag det med mat och gick upp 7 kg på bara några veckor (+ att jag ändå fortsatte med vinet...), vilket gav dubbel ångest. Fick jobba med extrakilona hela våren och det tänker jag inte göra nu. Att börja träna igen ska bli jättekul, har sprungit en del under våren/sommaren/hösten, men det är lite segt att ge sig ut i novemberregnet. Är också en skön tanke att det går att träna vilken dag som helst. Behöver inte kalkylera med alkoholintaget kvällen innan.

Hela situationen känns annorlunda nu mot förra året. Då kändes det förfärligt att inte dricka, det kändes verkligen som en uppoffring. Så känner jag det inte nu. Visst kommer det tillfällen när jag känner sug, men det går fort över och jag känner mig så övertygad om fördelen med att låta bli drickandet. Vill gärna fånga känslan och få ner det på pränt, för att ta fram den dagen det känns tuffare.

/m

Kramperna har blivit bättre.
Jag skakar inte lika mycket, men dom finns fortfarande där.
Svettningarna kommer inte lika ofta heller.
Dom här brännande känslorna i vissa kroppsdelar är fortfarande kvar,
Lite stickningar, och ofrivilliga kroppsrörelser med, men inte lika intensiva.
Kan skriva mitt namn på papper nu, i lördags gick pennan bara
Runt runt.
Har börjat äta igen. :)
Jag har en ask med attarax. Och jag upplevde att det blev lite bättre med dom.

Ni vet ju hur man är...
Man skäms ju över sitt drickande...
Vill ju inte gå till doktorn och säga att jag är alkolist!

Har någon haft DT? Och klarat det på egen hand?

Tack så otroligt för ert fina stöd.

Om du hade haft dessa symtom utan vetskapen om att de är alkoholrelaterade hade du förmodligen sökt hjälp. Fullständigt amatörmässigt skulle jag råda dig att omedelbart söka hjälp. Om inte annat för att få besked om att det är ofarligt men jobbigt och att det är något du måste ta dig igenom.

Det finns ingen anledning att lida i onödan.

Denna där, helt utan att ha sjukvårdskunskaper tänker jag att kramper och panikångest inte låter som något du ska ta dig igenom på egen hand. Snälla du ring sjukvårdsupplysningen på 1177. Och välkommen hit förresten, här finns gott om stöd att få./Victoria

Men jag tror att det är säkrast att söka läkarhjälp direkt!
Så du kan få medicinsk hjälp för att må bättre och ta dig igenom detta.

Snälla, ring efter hjälp på en gång!

Styrkekramar