Senaste kommentarerna i forumet

2 kvällar nykter :)

Jo då, jag klarade av igår och jag ska se till att klara av ikväll med :) Känner mig givetvis stolt över att jag klarar av att inte dricka.

Idag funderade jag på om man kanske bara skulle sluta med sprit!?! Tjena hallå självbedrägeri :/

Jag måste säga att denna ständiga kamp tar massor på krafterna, tänk om man kunde ta en paus och fortsätta om ett tag :(

Är stingslig och blir snabbt arg för tillfället, alla i min omgivning blir lidande av att jag är ur balans.

HB: Kör på utan dricka, det kommer vara värt det när man väl är nykter! Hoppas att du inte tar något ikväll så tar vi en dag i taget ;)

MB: Ja man kanske aldrig kommer sluta tänka på det :( och mer än klapp på axeln blir det ju inte det är klart, men den bästa belöningen man kan ge sig själv är ju att faktiskt sluta förstöra både kropp och hjärna.

Tack för allt stöd

vilken solskenshistoria du öppnar upp med. Glad att tanten har sett ljuset och ska få kramas på Gulbranna. Men sen blir jag ledesen för den andra vännen. Nej, det är inte ok att vara fet men nykter. Feta människor blir dessvärre bortdömda som idioter. Så se till att både du och din vän gör er av med manboobsen. Ingen kvinna vill ligga i bingen och jämföra bh-storlek. Sen spelar det ingen roll hur nykter karln är. Att byta apostlahästarna mot bilen är rent ut sagt korkat. Vem vill krama honom på Gulbranna?

lite på nätet och tänker gå emot mina principer och ge ett gott råd !
Som nynykter rekommenderas man att ha en ca 3 år lång nykterhet innan man hjälper andra, åtminstone professionellt.

Bli inte alkoholterapeuter utan att ha en säker anställning INNAN ni lägger ut pengar på utbildningen !

Marknaden fullkomligt svämmar över av arbetslösa alkoholterapeuter ! Och konkurrensen är stenhård !

Idag räcker det inte med att ha supit till sig kunskap.

aldrig för sent !!!!

Jag ringde en bekant till mig sen rätt många år tillbaka i ett ärende jag hade, men innan jag knappt hunnit säga "Hej" så ramlade orden ur hennes mun om att hon hade nåt spännade att berätta :-))

Eftersom hon är änka sen en tid tillbaka så var första tanken att hon hittat en ny livskamrat men det var något betydligt viktigare hon ville förmedla !

Rörd, upprörd, glad....ja alla känslor man kan tänka sig fanns i rösten när hon fick ur sig orden : " Jag är alkoholist !!!" Äntligen hade hon kommit till insikt och tagit beslutet under sommaren om att söka hjälp. Att få höra hennes befrielse var så stort att tårar kröp fram och jag kan med hela mitt hjärta dela hennes glädje !

Hon vet att jag är alkis och hon har alltid varit nyfiken på hur jag gjort med mitt liv och ställt många frågor och jag har nånstans haft den där känslan av att prata med en "kompis" utan att hon själv varit medveten om, eller insett, det. Men hon tackade mig för att jag berättat hur det har varit för mig och sa att hon hade insett hur lika vi var i våra beteenden och att hon nu kunde relatera fullt ut till sig själv och sitt liv. Jag har inte på nåt sätt försökt att "omvända" henne utan bara varit ärlig med mitt liv och det lilla kan hjälpa en människa som söker sinnesro. Och det tycker jag är väldigt häftigt !!

Vi kommer att träffas på Gullbranna som då blir hennes första konvent inom AA och jag lovar att jag kommer att fälla både en eller två tårar när vi kramas ! Och, som sagt, det är aldrig för sent......hon fyller snart 70 år !!!

Att nykterheten även kan dra med sig rena lyxproblem pratade jag med en vän i gemenskapen om nu i veckan. Han tog körkort för några månader sen och i lyckan över att ännu en belöning i nykterheten hade getts till honom så visade vågen att ett antal kilon hade liksom bara sugit fast vid hans, fortfarande, mycket vältränade kropp :-))
Han har ju slutat att gå när han ska nånstans och tar med glädje bilen bara för att han numera kan det :-)) Och det har ju gett resultat direkt runt magen !! Lyckan över att vara nykter och drogfri kan ta sig många olika uttryck och några kilon extra tycker iaf jag är helt ok ! (Säger han som har rätt många för mycket :-)) ). Men vad fan!!!! Vi är ju nyktra och har det bra mycket bättre än i det tidigare livet så må så vara !!

Har efter flera timmars läsande tagit mod till mig att skriva själv. Har under många år druckit alkohol i mängder som är långt ifrån hälsosamma och de senaste två åren har det eskalerat så pass att jag långt bak i hjärnan inser att jag har ett problem. Rädslan för att vara tvungen att lägga av helt har gjort att jag förnekat det länge men det är dags att sluta ljuga för sig själv.
Ska vi peppa varann? Känner igen mig i mycket du skriver. Skäms för att jag varit onykter och folk har märkt det fast jag nekar. Magkatarr. Bag in boxarna som tar slut oroväckande fort... Har lovat mig själv att inte dricka imorgon. Hur gick kräftskivan? Kram h

tänka på alkohol är omöjligt, men jag har läst Allen Carrs bok "Äntligen Ickerökare", och praktiserade hans råd på spriten. Jag plockade upp varje tanke på möjlighet att kunna dricka, vände och vred på det tills jag kom fram till att men hallå! Jag Vill ju inte dricka? När jag väl släppt tanken på drickat kunde jag belöna mej själv med tankar som hurra! Jag slipper dricka! Jag är grymt duktig som kkarat mej!

En klapp på axeln på sej själv är det enda beröm man kommer få, eftersom man smugit med att man druckit.
Så tänk på att vara stolt över dej själv, och var glad över att du tagit detta stora, viktiga steg! Skriv gärna i morgon, hur det än gick på kräftskivan!
Kram
/MB

jag sitter också med Candy Crush så fort jag har en stund över.
;-)
Kram!/MB

Hej på er, ursäkta att jag lägger mig i så här utan att beskriva mig själv först. Men jag såg
rubriken "Skäms ihjäl" och har tyvärr lite erfarenheter där som kanske kan vara till nytta.

I mitt fall blev poliskontrollen onekligen starten till en vändning. Polisen tog mig till sjukvårdens
beroendemottagning, men jag har tur som får hjälp av min arbetsgivare via företagshälsovården.

I mitt fall kom beslutet från polis och transportstyrelse efter 8 dagar och det var dagsböter + indraget körkortstillstånd, dvs körkortet är återkallat. Det skulle förvåna mig om du får behålla körkortet.

Men med i samma brev/delgivning fanns också information om "villkorat körkort med alkolås".

Sök på transportstyrelsens sida efter blanketter/info om detta. Och ta kontakt med den trafikmedicinska enheten på närmsta sjukhus (gör det omgående). Min företagshälsovård kan inte ta vissa av de prover som krävs för läkarintyget till denna ansökan.

När du väl har meddelat Transportstyrelsen att du avser att söka kommer de att kräva in resultaten från Trafikmedicin med ganska kort varsel. Se till att ha koll på de datumen.

Strålande att din man tog det så "bra" som han gjorde, det låter som om du har ett starkt stöd redan där.
MEN se till att ta emot all hjälp du kan få. Och berätta för barnen. Det gör ont men är HELT nödvändigt.
Deras förtroende för dig får sig en knäck. Men om du försöker mörka på nåt sätt kommer det bara att bli värre.

Jag läste flitigt på detta forum perioden innan mitt körkort rök. Men när jag väl hade bestämt mig för att skaffa ett konto här, så var forumet stängt för ombyggnad.

/P

hit mamma49 !!

Konstigt nog var det väldigt sällsynt med blåsa för mig när jag var aktiv men det har blivit mångdubbelt mera efter jag valde nykterheten :-) Men jag har flera vänner som suttit fast i alkokoller och det har utan undantag blivit deras räddning ! Kanske du ska tacka polisen som tog dig när upprördheten gått över ? Den lilla alkotesten kan ha räddat både dig själv och andra, kanske rentav barn, från total förödelse.

Jag hittade det här på nätet : http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Din-sakerhet-pa-vagen/…

Ta emot hjälp om det erbjuds och sök också hjälp på egen hand, kanske rentav en behandling ?

Och häng gärna kvar här och berätta om din resa du nu får göra, det är många som blir hjälpta av dina erfarenheter.

Fy vad jobbigt det är nu... Det är ju ganska lätt att "glömma" varför man ska sluta dricka.

Jag hatar stunden innan man ska åka på fest eller ut och spela på klubb eller allmänt innan det ska hända något! Som nu... sitter och räknar ner klockan till 16:30 när vi ska åka på kräftskiva, varje sekund brottas jag med tanken på om jag ska dricka ikväll eller inte, fast jag vet vad det innebär att dricka så är jag inte helt 100%.

Skulle vilja isolera mig! Bara gömma mig bakom arbete i ett par månader så man slipper tänka.

Ja det kan stämma rätt bra den känslan. Samma för mej med LCHF också i kombination. Det gäller bara att behärska sej så man inte försöker frälsa alla för alla vill inte bli frälsta.

Jag har funderat på vad det är som skiljer tidigare försök att sluta mot detta slutliga. Förutom känslan förstås och att jag verkligen nådde min botten, sluta eller gå under. En viktig sak nu är min inställning. Jag funderar inte längre på vad jag ska hitta för ursäkt till att jag inte dricker alkohol. Det gjorde jag mycket förut, tänkte ut undanflykter. Nu bryr jag mej inte. Jag låter andra dricka sitt och jag dricker mitt. Jag säger bara att jag håller en noll-linje, that's it. Ingen bryr sej, åtminstone inte så jag hör. Kanske nån tror att jag har alkoholproblem. Haha! Just det. Varsågoda, fråga så svara jag men annars säger jag inget.

Sen förstås är det lättare i min ålder (närmare sextio...) än när man är yngre. Men förbannat skönt är det att slippa alkoholen och att jag verkligen menar det! Ändå idag, fredag, var jag in på systemet bland alla andra fredagshandlare och köpte några flaskor alkoholfritt vin och cider. Och kände mej stolt över det. Kassörskan påpekade att det är lite alkohol i och jag sa att det är bara 0,5% och det går bra! Sen en annan sak är att jag inte köper hem nåt med alkohol i. Min man får skaffa sitt. Det är också ett framsteg, att strunta i det. Om jag/vi ska ha gäster då kan jag handla förstås men inte åt honom.

Jag önskar er alla en trevlig, nykter helg!

1 kväll nykter, ikväll är det kräftskiva vilket inte någonsin varit ett bra tecken.

Hela dagen igår funderade jag på alkohol, det är underligt hur mycket tid man lägger på att planera och komma med undanflykter för att kunna dricka.

Att bromsa sig är ju precis vad det handlar om, man får inte släppa taget om viljan en sekund för då är man där igen. Har märkt att jag blivit väldigt retlig på bara ett dygn nykterhet, vilket för mig är ett tecken på att jag är mer beroende än vad jag velat erkänna tidigare.

att man kan bli gladare, lugnare, tryggare och mycket mer närvarande, bara genom att sluta "fylla på". Har alltid varit en kvällsmänniska. Kan sitta uppe långt efter att resten av familjen, ja alla andra, har gått och lagt sig. Detta gillar jag fortfarande, men nu känner jag även en nyfikenhet på vad dagen kommer att föra med sig på morgnarna! Istället för den ogreppbara oro och rastlöshet som präglat mitt liv så länge jag kan minnas. Vi vet inte hur många dagar som ligger framför oss, men jag vill kunna hälsa varje dag som en ny möjlighet att få göra det jag tycker är viktigt, intressant och roligt och, ja, dit räknar jag faktiskt även mitt arbete. Hoppas detta inte låter alltför nyfrälst och präktigt, för det är faktiskt så jag upplever mitt liv just nu. KRAMAS!/NM

Adde
När det gäller kroppsfunktionerna förstår jag vad du menar, jag börjar känna mig och se piggare ut trots max 5 timmars sömn per natt. Tyvärr har min arbetssituation varit dubbla arbetspass några dagar men i morgon då skall det vilas.

För att belöna kroppen dricker jag färskpressad limejos och ingefära, kan rekommenderas.

Ben/på väg till jobbet

Mama blue, ligger och har en lillgris imellan min och världen bästa.
Ligger och hör på deras snusningar zzzzzzz
Och ligger och läser.
Skrattar åt mamas härliga och upplyftande kommentarer.
Läser på anhörigdelen och tänker och förstår. Måste bli bättre på att formulera mig för att andra, läsarna eller de som lyssnar skall förstå.

Saknat forumet när det varit nere, och när det fungerat har jag mest bara läst.
Men jag kommer finnas i bakgrunden fortsättningsvis.
Jag! Behöver det här.
Jag är i behov av att läsa och få förklarat processerna.

För att inte glömma.

Over and out!
/A

P.s Candy crush har något magiskt över sig, jag är fast. Och igår klarade jag ett level som jag suttit fast på i 4poäng veckor.
D.S.

att man gör saker på autopilot! Det stämmer ju att väldigt mycket går på rutin och av gammal vana. Inkörda spår i hjärnan. Jag har inte tänkt på det i samband med alkoholen men visst är det så. Suget kommer i vissa situationer där man brukat dricka. Och det blev ju väldigt många såna på slutet...

Jag är oerhört glad att jag fått bort alla spår i vardagen. Dom hann nog inte bli så djupa. De är väldigt få situationer som triggar nu, t.ex en solig dag på altanen då rosevin passar utmärkt.

Jag läste mulletants fina berättelse. Jag vågade mej också på att prova 0,5% vin i sommar. Man har väl den itutade skräcken att man ska få sug igen om man tar nåt med alkohol i men det kändes ingenting sånt. Gav mej istället en känsla av att vara delaktig, kunna dricka vin på samma sätt som andra gör med alkohol i. Då nöjer jag mej med ett, två glas också och föreställer mej att det är så som "normala" människor känner när dom dricker. Inte har jag gjort det många gånger men nu vet jag att det går och det röda särskilt smakade riktigt bra. Torres, Natureo hette det. Jag har också druckit torr engelsk cider. Men i begränsad mängd för jag försöker ju också utesluta socker.

Jag mår oförskämt bra utan alkoholen kan jag säga, är lyckligare än på många år. Inte hela tiden men det går nog inte en dag utan att jag känner tacksamhet och glädje över att jag slipper dricka. Slipper sug. Jag har funnit mej själv, kan jag klyschigt säga, när jag lät dimman lätta. Och jag gillar de möjligheter jag har.

utlösningsmekanismerna är många och långvariga. Första tanken när man blir glad för något och vill fira är ju givetvis alkohol. Men det är samma typ av minne som får mej att vilja slänga sopor i skåpet under diskbänken hemma då och då, trots att vi aldrig haft sophinken där under de femton år vi bott här... Nu när jag läst mej till att detta beteende är en sak som hjärnan gör för att hjälpa till med vardagssysslorna, automatisera tänket så att man gör saker utan att tänka, så blir jag bara lite full i skratt över att min hjärna fortfarande inte har lärt sej att vi bara har återvinningssaker i det skåper, inga sopor.
Jag kommer nog få stå ut med att min reptilhjärna kommer vilja fira med en öl de närmaste åren. Tur att jag har en hjärna till, hihi!

Ha det gott och sköt om dej!
Kram!/MB

tröttheten beror på just det.
Hoppas verkligen att det är så, för såhär dåsig vill man ju inte känna sig.

Laddar mentalt upp nu för att i nästa vecka börja träna lite lätt, till att börja med långpromenader varje dag, sen får jag se vad jag hittar på i träningsväg. Alkoholen innehåller ju många kolhydrater som satt sig, men det orkade jag inte bry mig om, men nu börjar jag se det i ett annat ljus.

Tack för ditt svar, känns så bra att kunna bolla med nån som vet :) och ni är många.

God natt från mig.

Hej Cookie och ni andra. Igår hade jag en månads nykterhet. Det känns bra. Jag har tagit min antabus i nästan en månad men visst har också jag biverkningar. Jag blir vek, trött och lite illamående. Jag fick en ganska hög dos att börja med, som jag har förstått det och efter ett par veckors användning beslöt jag mig, på eget bevåg, att halvera dosen. Jag tycker nog att biverkningarna blivit mindre. I mitt fall spelar det inte så stor roll om jag tar en tablett eller två. Bara vetskapen om att jag blir dålig om jag dricker har en avskräckande effekt. Dock känner jag att antabus inte är någon långsiktig lösning för mig. Måste hitta den bestående, varaktiga nykterheten utan att "peta i mig andra gifter". I en uppstartsfas tror jag dock att det kan vara bra.

Hur mår jag då efter en månads nykterhet?? Min läkare ringde mig idag efter att jag återigen tagit leverprover. Hon sa att mina levervärden var riktigt fina. Klart jag blev glad även om den första tanken som slog mig var att jag kunde unna mig en kall öl eller liknande. Undrar om dessa tankar någonsin kommer att försvinna. Jag kan inte säga att jag går på några "rosa moln" som vissa nynyktra gör men jag kan helt klart se en väldig massa fördelar. Vakna nykter och vara sugen på frukost, komma ihåg allt som hände dagen innan, ångestfri, slippa oroa sig att man inte har alkohol nog för nästa dag etc, etc. Min läkare nämnde också att min B12-brist och folsyrabrist var ganska kraftig. Hon sa att det kunde bero på mina många års drickande men det kunde också vara genetiskt. Hursomhelst var det inget att oroa sig för annat än att jag måste ta detta vitamintillskott under en förmodligen lång tid.

Vad som slår mig efter en månads nykterhet är vilket sorgearbete man går igenom första tiden. Alkoholen har varit lösningen på i stort sett allt och att helt plötsligt ersätta det med andra ting gör man inte i en handvändning. Jag kan under vissa stunder känna mig smått apatisk och undra vad jag ska göra med all tid.....Det är också väldigt många andra saker man "duckat för" under sina dryckesår och verkligheten kommer ikapp. Jag tror ändå att jag måste skynda långsamt och inte förhäva mig. För mig, just nu, är prio ett att fortsätta hålla mig nykter. Det är så oerhört lätt att falla in i sitt gamla beteende, ett ögonblicks verk.

Sköt om er.
Tjalle

Eftersom jag inte vet så mycket om dej kan min gissning vara helt åt pipsvängen, men jag gissar att du är trött och känner dej frånvarande för att du inte har druckit. Det är väldigt vanlig med trötthet när man slutar dricka.

Ha det gott!
Och Tjalle, du får gärna peta ner en rad, vill gärna veta hur du har det.

Kramar till den som behöver!
/MB

svar igår. Är ju novis här än, så jag scrollade inte tillräckligt varken igår eller innan ikväll, då jag var inne o läste lite.
Ja, du har nog helt rätt och har ju varit med ett tag, så du vet vad det handlar om.

Ja visst, mästare i manipulation, så är det, men lite knepigt känns det, då det är JAG själv som tagit iniativet, som min man är oerhört glad över, att gå dit 3 ggr/vecka och dessutom måste jag erkänna att lite skämmig kände jag mig, då jag först skulle blåsa och sen få min dos, inför flera andra i väntrummet, ingen privacy där inte - men sen insåg jag att de andra var där av samma orsak, då kändes det mindre pinsamt.

Tack för att du välkomnade mig till forumet,känns skönt att bli "ombrydd", redan nu så har jag hittat många igenkänningsfaktorer, så jag kommer definitivt att hänga kvar, en kanonsite verkligen, speciellt idag, 3:e dagen nykter och suget pockade på lite smått i e.m. (tur att jag har Antabus i kroppen :)

En vacker dag kanske jag skapar en egen tråd, när jag blivit tillräckligt modig o lite starkare.

Ha de gott alla!

Hittade detta forumet igår, där jag skrev om att jag igår började med Antabus, men då jag var helt ny, så hamnade mitt inlägg på fel ställe, tror jag. Iaf, så hittade jag idag din tråd och undrar nu hur det har gått för dig och hur det har funkat med Antabusen?

Själv känner jag mig lite dåsig, lite trist när man nu är nykter (ja, bara sen tre dagar tillbaka) att behöva känna sig nästan lite frånvarande:(

Är lite nyfiken om du fortsatt att ta dem, och hur mår du nu, biverkningar?? Ja, och hur mår du överhuvudtaget?

Hoppas allt väl!
//Cookie

Är glad att jag fick turen att springa på er, virtuellt visst. Men ändå.
Glad för er skull, ta rygg på er är nog det bästa rådet jag kan ge till alla vilsna själar som tittar in p å forumet

Allt väl!
/A

Med noll-linje behöver det aldrig bli någon fundering om att dricka "lite"' , noll är noll. Det är så skönt att slippa alla tankar kring alkoholen.

är vi i vår sjukdom mästare i.

Det tog väl några månaders nykterhet innan jag helt och fullt insett hur mycket och ofta jag ljugit och manipulerat, inte minst mej själv. Kan komma på mej själv fortfarande med att frisera sanningen, både för mej och för omgivningen, men numera är jag medveten om det, tack och lov, så jag kan bromsa mej.

Välkommen!
/MB