Senaste kommentarerna i forumet

Jag trodde det här skulle vara så mycket värre.. men satan vad snacks godis jag köper istället och äter. Bättre i min sago men ska försöka hålla mig med till sötsaker på fre/lördagar.

Låter som bra plan. Både att köra 30 dagars programmet men också bryta mönster. I början ville jag bara lägga mig så tidigt som möjligt för att "få räkna dagen" som nykter. Nu njuter jag redan av mina nyktra kvällar och kan sortera alla tankar och känslor till rätt plats.

Ska bli spännande att få följa din resa 🥳🤸💚

Dag 1 börjar lida mot sitt slut och de känns ok.

Är egentligen inte så trött men har lagt mig i sängen. Tänker att jag kan se en serie eller något och försöka somna, kroppen behöver vila och jag vill vakna utvilad imorgon.

Idag har suget knappt funnits alls, känns bra och något väntat. Busat med valpen och sett en film med karln. Tänker att jag ska göra något annat än de jag brukar, bryta mönstret som leder till slentrianmässigt drickande. Det fungerade fint ikväll. Måntro vad jag ska hitta på imorgon?

Tack Miss Mary Poppins!
Jag gick med i 30-dagars programmet som finns här på alkoholhjälpen. Där får man reflektera en hel del kring för- och nackdelar kring alkoholen. Det är något jag gjort många gånger tidigare också, jag vet ju egentligen allt jag behöver veta. Tänk att jag ändå inte har lyckats hålla mig helt nykter, nog är det märkligt ...

Det har varit ett tufft halvår för oss i familjen. Ett av barnen har varit sjuk och jag har VABBAT halvtid och heltid sedan i våras. Har just börjat jobba halvtid igen och hoppas verkligen att barnet är på rätt väg och att hen klarar av att börja skola igen. Under den sämsta perioden drack jag inte alls, det började igen när barnet började bli friskare och klarade sig mer och mer själv. Då var det som att jag behövde få bedöva känslorna och ”slappna av” (vilken klassisk ursäkt!). Nu vet jag ju att lindringen är otrolig kortvarig och att den dåliga nattsömnen och att ångesten som följer när alkoholen går ur kroppen inte är värt det! Speciellt inte när det påverkar en så stor del av dagen efter som jag tycker att de gör nu för tiden. Har funderat länge och nu bestämt mig för att köra. Delmål 1 är att klara helgen. Delmål 2 är att köra klart 30-dagars programmet.

Tack alla ni som har skriver och peppar mig! Det värmer oerhört mycket:) Framför allt att ni inte har ledsnat ....

@Se klart Du säger att du skriver på känsla...men det du skriver är ju alltid så klokt och välment. Ja...självsnällhet..det låter bra...men hur? Hjälp mig på traven....ja blir ju lätt självkritisk.

@Sisyfos Vad snäll du är som säger att du saknar mig...och att du skriver och undrar om min dotter värdesätter jag...jag tänker att hennes nedstämdhet hänger ihop med hennes bipolaritet. Hon försöker få hjälp från vuxenpsyk men när den som hon vill nå har semester ...det kan bli ett för stort hinder. För som hon säger...hon orkar inte berätta sin berättelse gång på gång...vilket beror på inte endast semester utan att det är svårt att tillsätta läkare inom vuxenpsykiatrin i vår stad.

@Blenda Det låter härligt det AA-kvinnomöte som du beskriver. Hade gärna varit med där. Men, har man fysiska grupper nu?

@Charlie70 Åh vad kul att du tittar in! Har saknat dig! Förstår att du är mer sällan inne på forumet men trots det så saknar jag dig väldigt mycket:)

@Tofu Ja..den dagen när jag kommer ut på andra sidan...det är kanske då jag ska börja skriva min bok. Så som mina fd kollegor från Elevhälsan alltid sa. Kanske ska skriva när jag blir pensionär......

@FinaLisa Ja..det är bara att gratulera dem som från ena dagen till nästa dag kan sluta. Inte ett återfall...och inte ens sug. Ja...det känns som en dröm för mig. Det kan då kanske vara svårare att förstå hur svårt det kan vara...och kanske tycka att man inte har bestämt sig.

Så...idag har jag lunchat med min dotter och mins sons sambo. Det var mysigt..riktigt mysigt. Sådant som jag sätter in på pluskontot.. I lördags sa min dotter att hon hade aldrig mått så dåligt någon gång som hon gjorde nu. Men sedan på lördagskvällen var min man och hon och tittade på fotbollsmatch, det lokala damfotbollslaget. Sov över hos oss och var med oss under gårdagen. Utflykt till ett fikaställe därefter minigolf på ett helt annat ställe. Maken vann därefter kom dottern men jag kom inte långt efter. När jag inte behöver så många slag tänker dem att det var tur medan när de slår få slag då är det skicklighet. Kul var det i alla fall! Det är svårt att hålla dotterns mående ifrån sig....det kommer med modersrollen/föräldrarollen..tänker jag.

Ser verkligen fram emot att prata med min läkare samtidigt som jag är lite nervös. Skämdes inte när jag träffade honom första gången men nu pockar skamkänslan på. Hoppas så att han är med mig på min bana...att ta leverprov för att se om det är möjligt att börja med antabus igen. Även om det bara skulle bli för en kortare tid för jag vill verkligen bryta det här beteendet. Vill också höra hur han tänker kring fettlever. Hur kan vården hjälpa mig och vad kan jag göra?

Under de senaste åren har jag sjungit i olika körer och kanske även andra kvällsarrangemang. Men inte riktigt hållit ut...och jag ser det så tydligt nu att det har berott på alkoholen. Har haft svårt att anmäla mig till olika saker för tänk om jag inte lyckas fortsätta...fast det har ju berott på alkoholen. Jag har tidigare aldrig varit den som hoppat över saker och ting utan alltid fullföljt allt. Men nu har jag i alla fall anmält mig till en kväll med yoga/meditation...har haft svårt att kunna boka över nätet. Fast nu tänker jag att jag ska boka mig under hela hösten för varför skulle jag inte kunna göra det? Min man är med i en löpargrupp varje måndag och yogan är också varje måndag. Vill även få till att vara med på AA-online en dag i veckan. Den gruppen som skulle börja inom Missionskyrkans regi kommer inte att börja under hösten. Rådgivningscentrum har grupper men då måste man ha utretts via en socialsekreterare och gruppen blir som ett bistånd, och där är jag inte nu. Hade det funnits en kvinnogrupp inom AA i någon stad lite längre bort så skulle det kunna vara ett alternativ. Men först nu yoga/meditation....behöver lyssna inåt...mitt viktigaste mål är nykterheten. Ska försöka beskriva hur mina tankar går ..inte nu...men en annan dag...för att höra vad ni tänker kring dessa...om någon känner igen sig...och hur gjorde ni i så fall.

Jag vill gärna hänga på när någon här på forumet försöker att bli nykter . Ibland kan somliga beskriva det som en hel fantastisk känsla att ha varit nykter några dagar...någon kan beskriva att sömnen har förändrats på endast några veckor...så har det inte riktigt varit för mig...för det har varit ett kämpande...och när man inte riktigt känner den där euforin då är det så svårt att hänga med....förstår ni vad jag menar? Och det är inget kritiskt i det...utan det är ju bara härligt att det kan kännas så och vara så för den som klarar vara nykter.

Hur som helst nu är jag ensam hemma..ska sätta på lite musik...steka lite KarlJohan-svamp som min man fick...som vi ska ha på varma mackor när han kommer hem.

Tack för att ni skriver hos mig...jag behöver er...kanske mer än någonsin:)

Kram:)

Välkommen tillbaka då 🥳

Det är nog många som behöver dra i handbromsen så här efter sommaren. Bra stund att fundera lite på sina vanor överlag tror jag. Själv har jag lagt på lite sommarkilon som behöver försvinna. Och hitta ny motivation att fortsätta med det nyktra livet. Behöver påminna mig själv om varför jag slutade.

Har du en lista över alla nackdelar som A kommer med? Eller nykterhetens fördelar kanske?

🌸💚🌸💚🌸/Mary

Jag har varit på forumet tidigare men en del har förändrats. Få se om jag får till det här med tråden ... får testa mig fram. Blir ett bra tidsfördriv så tristessen inte triggar suget.

Då var det dags igen. Till och från försöker jag. Till och från lyckas jag.

Det senaste halvåret har varit riktigt tufft och alkoholen har återigen fått mer och mer plats i vardagen. Såpass att jag tycker det påverkar mitt liv. Jag är rädd för hur långt de ska gå om jag inte drar i handbromsen NU.

Jag vet att jag kan om jag verkligen anstränger mig. Det är upp till mig att göra rätt val.
Att ge mig själv chansen.
Att inte hamna i lägen där alkoholen blir för frestande.
Att planera och förbereda.
Att leva fullt ut.

En riktigt tung dag idag. Måste samla ihop mig och tvinga ut mig på en joggingtur fast jag helst bara vill krypa ner i soffan, äta godis och kolla film, eller än värre dricka vin för att dämpa allt det jobbiga. Men så ska det inte bli, inte idag. Alla dagar kan inte vara bra det vet jag ju såväl så nu är det bara till att kriga sig igenom och inte ta till tröstnappen.

Kramar till alla💕

@Tinn@
Du skrev i min tråd att du anmält dig till programmet. Bra!
Hoppas det kan hjälpa dig.
Jag hejar på dig 🧡

@Tinn@ Så bra! 🙂
Jag tycker att det hjälper mig. Tvingar mig att vara ärlig. Alla lögner och svek, obehagliga situationer som jag förträngt som nu gör sig påminda får ta plats och tittas på.
Försöker förlåta både mig själv och andra inblandade för att komma vidare. Inte lätt.
Att se hur alla nollor i kalendern växer i antal är också en sporre att hålla sig på banan.
Stort lycka till ! 🤗

Godmorgon Varafrisk 💗🤗

Jag håller med Tofu, det är ett hårt arbete du går igenom och du är en fantastisk kämpe!💪👏👏

För om man jämför med de som bara har bestämt sig och sedan slutar tvärt så är ju det inte samma kamp som de genomgår. Den ser ju ut på ett helt annat sätt. Om man ens kan kalla det kamp för det är ju mer en omvändelse man genomgår när man har bestämt sig att aldrig mer dricka alkohol.
Jag minns själv hur det kändes att vara helt vit i över fyra månader.
Jag var så övertygad och det kändes så himla lätt för att jag aldrig behövde tänka på alkohol. Förutom när jag var härinne och skrev på forumet.

Men senare skulle det ju bli så att jag ändå valde att bli en måttlighetsdrickare. Och det är en annan typ av kamp och disciplin men för mig funkar den.

Och du kommer alltid ha min och många andras sympati och beundran för att du inte ger upp dina mål.
Du är grym och vi hejar på dig Varafrisk!! 🤗😘

Kram 🧡🌷🧡

Åh så fint @Berra! Du skrev en gång - på den tiden vi skrev nästan hela tiden, dygnet runt - att jag var din stjärna i natten. Det var vackert! Det var på den tiden också jag var nära en skilsmässa. Hade lämnat en gång, gått tillbaka efter nykterhetslöfte och insåg ( säkert delvis, eller mycket tack vare forumet) att det inte är lätt att bli nykter även om viljan finns. Ett och ett halvt år efter det var det kämpigt och svajade många gånger. Sen tog han ett rejält återfall och gick till AA. Försynen hjälpte till så att han fick sällskap och stöd till första mötet. Heja er för glad nolldrickafest! Idag när jag tittar på gamla foton av mänskor med simmig blick blir jag lite ledsen. Och förundrad … tyckte jag att vi hade roligt? Varför var det nödvändigt? Men det var en stor omställning, några vänner försvann och vi tänker att för dem var vinet viktigare än sällskapet.
Du är så väl värd medaljen🏅Speciellt fint faktiskt att den varit Addes. Ni båda… vad ni betytt mycket för mig. Mina forumbrorsor💕 Liksom Victoria och Stigsdotter är mina forumsystrar💕
Massor av tacksamhet, kärlek och kraft inför dagen skickar jag till dig💖 / mt

Ångesten kommer krypande!
Imorgon är det första arbetsdagen på tre hela veckor, tre veckor!
Vart sjutton tog de vägen, inte en enda dag som gick till spillo, inte en enda dag som vi bara "satt av".
Fullt ös hela tiden, och kan samtidigt inte klargöra vad som skedde dag för dag.
Semesterdagarna bara rann igenom fingrarna, och jag vill ha mer, och det kommer i och för sig.

En vecka jobb, en mjukstart och sedan en vecka semester till, märkligt?, inte alls.
Det var jobbet som ställde till det, vi skulle ha vecka 34 ledigt, frugan och jag som då firar 30 år som gifta.
Tänka sig, 30 år tillsammans, ett tag var jag på gång att sätta allvar av att skilja mig för att hon tyckte att jag drack för mycket, hon satte sig emot mitt drickande och jag ville göra vad som helst för att skydda det och jag hotade...
Vad hade hänt om jag hade gjort allvar av saken, kan inte ens tänka tanken.
Men jag tror att mitt liv hade varit förstört och sett helt annorlunda mot hur det ser ut idag.
I backspegeln gjorde jag det riktiga, slutade dricka och tog tag i mitt liv.
Det finns mycket att vara tacksam för, min nykterhet allra mest.

Nu har jag ställt mobilen på väckning för första gången på länge, den har legat mest i köksfönstret vid stugan med laddsladden isatt och samlat damm, ganska orörd.
Semestertider betyder frihet från en massa måsten däribland mobil och armbandsur.
Ljus och väder har bestämt mina tider och vad jag ska göra, frihet i moder natur.

Nu har jag stora skälvan över att se min mailbox på jobbet, inte en tanke har jag skänkt jobbet, och de har låtit mig fått vara ifred, inga jobbiga telefonsamtal som startar malandet i huvud och knorrandet i magen, inte allt för vanligt men respektfullt ändå, de verkar ha hörsammat mina ideal.

Nu ligger jag bland sträva och rena lakan, vet att natten kommer bli extremt jobbig.
Ploppat in ljuv musik i mina öron som ska koppla bort mina tankar på morgondagen, det funkar oftast.
Lurarna är nya, de gamla har säckat, förra året hade jag över 36 000 lyssnade minuter på Spotify, det är över 25 dagars konstant poppande, så inte undra på att de gav upp.
Klockan har slagit ytterligare ett nytt dygn, ögonen känns grumliga men huvudet kristallklart.
Försöker tänka positivt men tror att de kommer lägga en hoper med gammalt groll i mitt knä imorgon.
Hatar att komma in i tjänstetänkandet, planera konkret och precist, alltid vara alert och i givakt.
Hjärnan jobbar som i en seg kola, och kanske är det de rätta tempot, hinner känna efter när tempot är i semesterläget.
Kroppen värker lite överallt efter allt kroppsarbete, har små sår över hela kroppen som är vackert gyllenbrun, och det är det normala när jag har haft semester.
Men efter att ha sprungit i alla dessa trappor med och utan last, brutit upp en envis stubbe, flyttat en massa sten vid stranden för att förhindra erosionen, målat stugan, bytt bryggkätting, sållat och byggt en kompost, oljat all trall, fixat i trädgården osv, det sliter på en gammal kropp, men tror också att det gör nytta.
Vi åkte i motsatt riktning i fredags, vi mötte alla som var på väg ut till sommarställena för att ordna vårat årliga sommarfest för släkt och vänner, två av oss fyller år denna helg.
Vi grillade hamburgare med alla tillbehör, men gjorde en stor skillnad i år, bara läsk och nollöl!
Trodde det skulle bli en massa gnäll när gästerna förväntade sig en massa alkohol.
Men döm om min förvåning när alla gubbarna satte sig vid långbordet ute i trädgården, pratade en massa sport och lät sig väl smaka av ölflaskorna i mängder, skratt som om drycken innehöll alkohol!
Min rädsla rann av mig precis som svettdropparna gjorde ifrån grillen, verkligen lyckat!
Det blev naturligtvis lite nattsudd men enbart med våra närmaste vänner.

Livet känns nu lite nollställt, en förväntning är nu övergången, semestern slut och bara 48 veckor kvar till nästa sommarsemester vid stugan.
Mår jag bra då?, jo jag tror det, om jag känner efter lite granna.
Jag är nog nöjd trots allt med hur semestern fortskred, inga ras eller skrin, allt flöt på.
Å andra sidan, allt har blivit så mycket lugnare sedan jag slutade dricka.
Jag har hunnit njuta av naturen om dagen och persidernas stjärnfall om nätterna.
Och jag skänkte dig en tanke mulletanten, och i min byxficka klirrar 11 års medaljen jag fick av Adde.
Så ni finns med mig både i tankarna och rent fysiskt ifrån forumet.

Berra

Tack! @Gaia
Jag har hoppat på programmet och hoppas att det och ni ska kunna stötta mig!☀️

@håkanbråkan Det låter oerhört jobbigt!
Jag är ju så korkad att jag dricker för att jag tycker att jag kan passa på när ingen märker nåt, men jag har ingen abstinenssymtom att skylla på. Kan vara utan i flera dagar när det är så..Därför är det ju ännu mer korkat att göra det!
Kram

Tack@Nykter2021 men jag var lika låg när jag vaknade i morse. Kände mig lite smådeppig. Tänkte att jag då inte hade lust att göra någonting idag. Men efter en dryg timmes promenad med en vän, och en härlig frukt-frukost så vände det tack och lov.
Jag får inte fastna i den där känslan av meningslöshet och olust eller ovilja till att göra saker, det är absolut såna känslor jag dövat med vin. Farligt
Jag fick mycket gjort sen under dagen och flera gånger kom flyktiga tankar på belöning i form av ett glas vin "nu när jag varit så duktig, är jag väl värd ett glas vin" Jag var inte alls sugen på vin men tanken är så djupt rotad att den bara poppar opp.
@Andrahalvlek passar på och tackar för alla råd och tips på böcker, poddar mm. du delar lite här och var. Såg tipset om beroendepodden Hedman&Heden i nån tråd som jag nu börjat lyssna på. Riktigt bra.
Har inte letat alkoholfria alternativ, förutom öl som jag redan känner till och tycker är gott. Alternativ till vin klarar jag mig utan, Jag dricker vatten, det duger bra än så länge.
Nollar ännu en dag i kalendern . Ganska så nöjd .

Förut tänkte jag alltid ”äh ska jag gå ner och ta en öl, (som blir fler än en) men idag kännEr jag inte den känslan det är jag glad över

Varafrisk, läser om hur du kämpar, med dig själv och din dotter... En varm kram kommer från mig här.
KRAM!

Jag ska på en tillställning snart och jag kommer vara nykter! Ska försöka eller vill säga vill inte dricka längre

Hej, mitt tips är att ta en stund och reflektera över dikeskörningen och vad du kan lära av den? trötthet stress, socialt tryck, annat?
Heja dig!

@Lavendelblomman Heja dig, fort var du uppe igen. Skönt med en nykter helg, det känns mer värt på nåt sätt. Mer tid till träning och sånt som gör en gott. Kram 🤗

@Gaia Jag går aldrig till bolaget längre. Fy vad det luktar illa därinne 🤮 Utbudet av alkoholfritt på Maxi är bra tycker jag, men jag kanske skulle ta en sväng till bolaget ändå. Sista jag var där, en enda gång för ett år sedan, så hade de två hela hyllor med alkoholfritt - och utbudet blir bättre i rask takt.

Kram 🐘

@Qwer1 Grattis till 2 nyktra veckor! Har du funderat över att skippa ölen på de två tillställningarna? Det är en häftig upplevelse att inse att man kan ha precis lika roligt nykter. Se det som ett experiment 🤩 Unna dig pigga morgnar istället för bakfylla.

Kram 🐘

@Varafrisk Jag önskar att jag kunde ta dig i handen och försiktigt lotsa in dig till det fina AA-kvinnomötet som finns i min stad. Du hade fått förståelse, tro, hopp och handlingskraft av dessa varma kvinnor i alla åldrar och från alla socialklasser (säga vad man vill om alkoholism, men det är iaf en demokratisk sjukdom). Kvinnor som aldrig dömer, bara stöttar – även om du kommer in på darriga ben efter ditt tionde återfall – och som delar sina livsberättelser på ett sätt som gör att allt landar i hjärtat och inte i egot.
Allt detta finns på detta forum också, men för mig ger det en alldeles extra skjuts i rätt riktning att möta denna gemenskap och erfarenhet i verkliga livet. Kram <3