skrev Onkel F i Hur lyckas man hitta en mening med livet utan alkohol när inga intressen finns i livet förutom att längta efter känslan att få dricka igen
Sök efter en mening med livet! Du kan inte bara sitta och förvänta dig att allt bara skall ramla ned över dig. Tro mig, jag har gjort det misstaget jag vet inte hur många gånger. Jag är lite av en periodare, men de gånger jag varit nykter och mått som bäst har jag varit aktiv fysiskt, i föreningar och "intellektuellet" . Fotografi, litteratur och kultur hjälper min hjärna att hålla igång. Att bara ta bort alkohol ur livet fungerar inte, det skapar bara ett tomrum som du måste fylla med något.
skrev sorgsen72 i Kaffestugan
@Carisie tack, ska nu ta kväller och klarat nollan 🙏 Köp en panna, det blir godare kaffe så 😂💕
skrev danisa i Behöver mer stöd
Tack, vi kämpar vidare tillsammans. Gott att veta att jag kan få stöd vid midsommar som känns kritisk. Härligt med lång ledighet. Vad ska du fylla den med? Att hänga här är verkligen mitt nya beroende.🤣🥰
skrev danisa i Att rämna
Hej Livi. Såg att vi varit nyktra lika länge. Började tidigare i våras men hade ett återfall. I morgon kan vi fira 1 månad. Visst är det skönt att kastat av sig alkoholoket. Just nu mår jag jättebra men oroar mig lite för midsimmar. Hoppas det går bra för dig framöver. 😊
skrev Ny dag i Behöver mer stöd
@danisa Så härligt att läsa att du mår bra i både kropp och knopp efter nyktra veckor/snart en månad. Och att du har maken med dig. Det är så underlättade, det har jag med. Kruxet är att eftersom han inte har ett beroende eller HSP/GAD utan är fullkomligt trygg och normal har han ibland svårt att förstå även om han stöttar till 💯. Midsommar ska vi fira med vänner i skärgården och jag har varit nykter vid dessa tillställningar tidigare men kommer finnas för dig! Vi är nyktra tillsammans ❤️! Jag kommer också försöka ha lång ledighet i sommar, behöver jobba med mitt inre och orsaken till varför jag blivit beroende (mat, a, shopping är mina utmaningar). Stöttningen här är så värdefull eftersom man inte är ensam! 🥰
skrev prinsessa i Kaffestugan
@Påvägmothälsa Visst längtar man efter ledighet. Ska ha semester efter midsommar, men har aldrig sammanhängande veckor utan får en vecka här och en vecka där. Du då, när får du vara ledig?
skrev Flarran i Promillebikt
Man vet aldrig vad man hittar på liksom tänkte jag för en stund sen då jag funderade över min dag som nu går mot sitt slut. Jag lyckades faktiskt städa lite i förrådet som jag funderat på ett bra tag. Kom till och med nu på att jag helt har glömt bort att äta något. Magen knorrade till och påminde mig om det nu. Så det får nog bli en liten pizzabit och även burksallad och cola till känns det som. Kanske även att man lägger i nån trevlig DVD-film i spelaren man köpte för ett tag sen. För en trevlig film och nåt gott att äta till är inte så dumt. Har förresten inte varit det minsta jagad av alkoholdjävulen idag och det är jag då tacksam för.
Ha en fin kväll!
skrev Carisie i Kaffestugan
@Flarran Hahaha.. ja det är alltid trevligt att "bli sedd & hörd" 🩵
skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie
Tisdag kväll.. slutet på en ledig dag som gått i nollans tecken 0️⃣
Jag sov som en klubbad 🦭 inatt. Såååååå skönt! Maken har också varit ledig och vi har pysslat med lite saker på hemmaplan och det känns så skönt. Vi tömde minibaren i gästrummet också - till hälften 🥹😅😂🤣 För er som läst om minibaren kan jag meddela att det var choklad, chips & nötter som försvann. De tre burkarna med vin samt miniflaskorna står kvar. Måste passa på att rikta en känga åt gästen som inte rört mina ömma omsorger 🥾
Skämt åsido. Det lär stå där till en törstigare gäst anländer. Det slår mig nu - det är första gången jag länsat snacks från en minibar 😂
Nu är det snart dags för sängen och sova till 5.30-ish 😴
Hoppas alla haft en fin dag
🩵
skrev Flarran i Kaffestugan
Hej! @Carisie, håller med om att det ibland kan vara lätt att missa om nån nämnt en i en tråd som du skrev tidigare idag i Kaffestugan. Men tyckte som sagt att det var kul att du skrev lite. Skriver väl ofta så mycket inte minst i min egen tråd, att jag sen inte riktigt alltid har ork att följa upp allt. Men gillar detta forum och tycker att alla som kämpar mot den lurige alkoholdjävulen oavsett forumdel så att säga, gör en god insats. Det tog jag mig faktiskt en liten slurk kokat kaffe på.
Ha det gott!
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
Ikväll har jag cyklat med lillprinsen 🤩 Han springer på jättebra, flåsar kontrollerat, och så fort vi stannar slutar han flåsa direkt. När jag segar i uppförsbackar springer han steget före mig och hjälper till och drar cykeln nästan. Han är så redo för det här 🥰
Vi börjar och avslutar med kisspromenad, totalt 3 km. Sen cyklar/springer vi 7 km. Cirka 70 min tar det. Planen är att göra det två kvällar per vecka, och kanske en gång på helgen.
Om han blir ordentligt motionerad några gånger per vecka bygger han muskler, får upp flåset - och äter och sover bättre. Och matten får träna benmuskler och flås. Bra för mina artrosknän.
Jag har nästan slutat lyssna på ljudböcker, poddar och musik när jag promenerar - och cyklar. Jag vill istället vara närvarande i stunden ihop med lillprinsen, njuta av naturens ljud. Om tankar på annat kommer får de komma - oftast kan de vara stimmiga i skallen inledningsvis men de faller på plats efterhand. Stillar sig.
Två jobbdagar den här veckan har jag börjat och avslutat med att jobba hemifrån, och sex timmar mitt på dagen har jag kört till kontoret och jobbat. Kändes bra, både för hund och matte. Och jobbets lunk.
Ska utöka dagarna på kontoret stegvis efter semestern. Jag behöver jobbgemenskapen. Jag trivs med att jobba hemifrån också, det är väldigt bekvämt. Men idag har jag haft gött lunch- och fikaprat med 7-8 personer, och jag behöver verkligen det. Samtidigt vill jag inte lämna lillprinsen för länge. Sex timmar är max. Annars måste jag hitta en hundrastare.
Kram 🐘
skrev Anonym45644 i Hjälp mig stanna kvar på vägen
@frihetenfinns Min kritiska stund är också precis där; vid kvällens matlagning. Detta egentligen uppenbara slog mig när jag läste din text.
Bra att du stod emot 👏
skrev Carisie i Kaffestugan
@sorgsen72 Hej! Så kul att du också hittade hit. Kafferep is the shit ☕️ Önskade mig tidigare idag kokkaffe i kapsel men jag får nog köpa en hurra 🫖 Maken är föga imponerad.
@påvägmot hälsa persika 🍑 alltså. Jag knarkar bubbelvatten här i soffan. Har kommit i idag så jag har inte haft matlust. Fick bli Keso & avokado 🥑
Hoppas alla inkl mig sover gott inatt.
🩵
skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full
Idag borde jag ha kört de där övningarna, eller möjligheten finns ju fortfarande men idag är jag så fasligt trött, tvättat och smort ansiktet så har ingen lust att bli varm och göra om det med dyra krämer, det är väl en bra ursäkt? 🤣 nä nu när möjligheten ges väljer jag idag att kika in här och läsa lite olika trådar om hur det går för mina medmänniskor.
Hoppas alla har en fin tisdag kväll 🌸
skrev sorgsen72 i Peppad av andra
@Carisie tack! Har känts bra idag, har hållit mig aktiverad. I bilen så kom lite sug att få ta ett glas när skulle komma hem men har hållit mig sysselsatt istället 🙏
skrev sorgsen72 i Kaffestugan
Halloj i kaffestugan! Har ägnat mig åt att målat takpanel sedan jag kom hem från jobbet. Sitter nu med en kopp kokkaffe ute på altanen, så gott!
skrev Se klart i Nu får det vara nog!
Du ska vara stolt, så fint att läsa! Ja såklart har det varit oerhört viktigt för din sons utveckling att ha dig där, i närvaro och med tid och kärlek. Stort grattis! Kram 🤗
skrev frihetenfinns i Ny i forumet
@TessanTuss Hej hur har du det? Känns det lite lättare eller har du fortfarande ångest?
skrev danisa i Behöver mer stöd
Tack Varafrisk, jag blir riktigt rörd... blöt i ögonen. Ja, när jag och min dotter flydde för våra liv tänkte jag: hur hamnade jag här? Gick i samtal 2 år efteråt. Lägger inte längre skuld på mi själv men kunde se att det var en kedja av saker, dålig självkänsla och självförtroende... Idag känns det så avlägset men det finns kvar en skörhet. När jag och min nuvarande man träffades hade vi båda svåra erfarenheter bakom oss. Vi kunde inte sluta prata. En fantastisk vänlig person med ett stort hjärta. Så den delen av livet funkar bra. Idag har jag så mycket att vara tacksam för. Så länge jag kan låta bli att ramla dit på alkoholen har jag idag ett jättebra liv. Lite förhandlingstankar inför midsommar däk upp i huvudet nyss men tänker att jag vill verkligen vara nykter, njuta och slippa sova bort halva dagarna som de som dricker kommer glra. Jag blir långledig den här sommaren. Från idag till 12 augusti. Det är bra, behöver verkligen släppa all stress men också en utmaning.
Jag gillar allt slags handarbete. Nu håller jag på med en Hjärtvärmare från Nås, gammaldags virkning, växlar med knyppling. Vad roar du dig med?
Vi kan väl stötta varandra under midsommarhelgen.
Kram
skrev Se klart i Att rämna
Wow, bra jobbat! 👏
skrev Se klart i Nykter livet ut
@varafrisk och @vår2022 tack för era kommentarer och uppmuntran
Jag har gått mkt i terapi genom åren, kring skilsmässan, när jag var deprimerad första gången. Jag och min man har gått i parterapi flera vändor. Det har betytt så mycket. Nu var det länge sen. Jag tänker att jag också står i en brytpunkt i arbetslivet, annat pockar på- livet! Jag behöver prioritera. Gå till botten med vad som är viktigt nu- det är ju andra saker än vad som var viktigt då.
Jag tror också att det nyktra livet liksom svept undan en massa slöjor, livet blir i någon mening ”sant” eller åtminstone så som det är.
Jag har varit så trött ett par dagar nu. Jag tycker det känns som jag gått en lång väg, liksom burit en nyckel med mig, och att det kanske är dags att testa att låsa upp.
Parallellt så driver jobbet på. Jag blir trött av alla möten, planering, allt som ska hinnas med, människor som behöver stöd och som utvecklas massor men det kräver också sitt.
Jag är otroligt tacksam över min stora kärlek i livet som gör kaffe till mig varje morgon, som låter mig vakna långsamt och som har så lätt att skratta.
Bliss heter det kanske 😍
skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan
Hemma efter en späckad dag. Sätter mig ner och pustar ut innan jag fortsätter med kvällens göromål. Jag behöver det för att må bra, och känner mig så nöjd varje gång jag kommer ihåg det. Kände mig sugen på något läskande och hällde upp lite alkoholfritt med persikosmak, mycket gott. Snart digitalt möte. Längtar efter ledigt. @prinsessa När tar du semester?
skrev Kärringen i Jaha och nu då?
@Ullabulla du är så klok!
Jag har ju gått livstegen via svenskakyrkan, det är ju också dom tolv stegen. Jag tänker fortsätta via någon annan kanal för framåt ska jag ....
skrev Kärringen i Är tillbaka
@Ullabulla det är ju där jag är, på botten eller mitt i Sahara öken.
Jag vet inte vad som jag tycker är roligt, eller vad jag gillar har nog levt för att se till att andra mår bra, djur,barn, vänner mm. Förut innan mitt förhållande, då gick man på krogen för att ha kul.... det tilltalar mig inte alls.
Är som sagt sorgsen o vilse 😔
Min fysik o hälsa får ligga på prio sen får vi se. Kram
En bekant har dött. Jämnårig med mig. Jag läste det på Facebook och jag är ledsen att jag inte vet vad som hänt, men det är en människa från ett annat liv. Jag vet inte om spriten tog henne eller om hon dött av något annat. Hon var också alkoholist fast hon vägrade att ens uttala ordet. Hon hade "full koll" hävdade hon. Jag å min sida visste mycket väl att jag var alkoholist. Jag förnekade det aldrig men jag intalade mig att jag var en "Funktionell alkis" en "Högpresterande överkonsument" och en "Måttlighetsmissbrukare". Jag gav mig själv alla upptänkliga epitet för att sätta en ironisk prägel och mentalt förtränga den smärtsamma vetskapen att jag var sjuk i en fruktansvärd missbrukssjukdom. Allt detta kunde jag raljera över och skämta om, men det var medan supandet var socialt och jag umgicks med andra som söp. Stammisarna på puben. "Vännerna" på krogen. Männen jag dejtade för att vi festade lika mycket. Alla de där polarna som jag inte träffat och inte umgåtts med på drygt tre år - de som jag tyckte jag var så god vän med, och så hon som nu är död men som jag trodde var min bästis. Hon som jag alltid betalade notan åt för att köpa mig vänskap. Nu när jag ser tillbaks så vet jag att det enda vi hade gemensamt var supandet.
Hon är borta nu och jag kanske borde vara ledsen men just nu känner jag inget. Det finns inga fina minnen. Jag kan bara beklaga sorgen för hennes familj. Och jag vet inte heller vad de andra gör idag, alla de jag såg som mina polers och som jag har så många foton på från fyllekvällar och fester. Jag saknar dem inte heller men jag tänker på dem ibland. Vissa mer än andra. Undrar om de mår bra och om de fortfarande dricker. Så nära vänner vi var men ändå totala främlingar. Det var ett umgänge där vi drog ned varandra djupare i träsket för varje pubkväll. Drickandet glorifierades och hyllades. Nyktra människor hånades. Vi var ju minsann "LIVSNJUTARE" och det var väl inget fel i det? Alla andra var tråkiga. Vi skrattade åt bakfylla och skämtade om den dåliga dagen efter när man mådde skit, för att snabbt lösa problemet genom att börja supa igen. Men det var innan jag blev av med mitt fina jobb och innan jag klev över tröskeln till det självdestruktiva ensamdrickandet.
När jag fick sparken var jag inte längre högpresterande. Jag berättade inte för suparkompisarna att mitt festande kostat mig jobbet. Jag ljög och sade att jag sagt upp mig för att jag fått jobb närmare hemmet och det fick jag till slut, men jag söp bort det jobbet också. Och nästa. Och nästa. Nu var inte drickandet ett dugg socialt längre. Jag drack ensam och mycket mer än innan. Deprimerad och ledsen. Missnöjd och fylld med ångest.
Det är svårt att tänka på den tiden. Åren försvann snabbt. Jag hoppas att hon som nu gått bort inte gick samma väg. Jag hoppas hon fick leva nykter innan hon dog. Att hon kom till insikt. Eller så levde hon som en lycklig förnekande fyllskalle de sista åren. Vem vet. Jag kommer inte att forska i det.
Jag är fylld med tacksamhet idag. Jag är glad att minnena från mina många år som aktiv alkoholist bleknat och att jag vara nykter så länge. Det är närmar sig tre år sedan jag slutade dricka och ni kanske tror jag ljuger, men jag vet fan fortfarande inte hur det gick till. Jag förstår faktiskt inte hur jag bara kunde lämna det katastrofliv jag levde och gå rakt in i ett "normalt" leverne. Det är totalt obegripligt, och det var en gåva från Gud känns det som. Jag kan tänka ibland att det är som att någon hypnotiserat mig på samma sätt som när man får folk att sluta röka eller bli av med sin spindelskräck. Att någon knäppte med fingrarna och sade "Axianne, när du öppnar ögonen så kommer du aldrig mer dricka alkohol".
Och jag öppnade ögonen. Och jag var nykter. Och jag var tacksam.
Må gott tills vi hörs igen. Var rädda om er, livet är kort. ❣️❣️❣️