Hej alla!
Tillbaka efter ett tidigare försök i annan tråd med nytt nick. Det gick så bra för mig sommaren och hösten 2014 men så föll jag! När jag pga av krav på jobb och svårigheter hemma började dricka lite vin för att kunna somna var det igång. Jag har ju läst här hur man börjar igen och ofta återgår till en högre konsumtion än tidigare. Det stämmer in på mig också. I början måttlig men suget blev starkare och starkare.

Den ångest, sorg och skam A bidrar till ger ökat sug att bedöva och ta bort alla jobbiga känslor. Mitt nya nick är verkligen det jag undrar. Lever jag? Nej, det har jag inte gjort senaste tiden. Min lever börjar må väldigt dåligt också. Klarat jobbet men knappt och mått skitdåligt. Tappat lusten till allt, bara velat döva mig med A. Smygdricker, planerat möjligheter att dricka utan att det märkts, handlat A på väg hem från jobbet på olika systembolag (förstås). Började dricka för att domna bort. Blivit en djävlig trist och sorglig människa. Det går åt helvete! Har bara jobbat och druckit.

Ni som följde och peppade mig förra gången (som Vickan), minns hur jag tränade och var full av energi. Vad hände. Jag trodde faran var över. Tillät mig att medicinera med A och skämdes för att erkänna att jag misslyckats. Så mycket skam i detta. Nu erkänner jag för mig och er och startar en ny tråd.

Slutat helt, sedan fyra dagar. (Kan inte dricka måttligt. Vill bara ha mer när jag dricker) Läst om er som klarat er vidare och nått år eller flera av nykterhet. Läst om er som börjat om, som jag eller är här för första gången. Detta forum är så bra stöd!

Är nu med i kbt och program. Är betydligt mer på det klara med att jag faktiskt lyckats få rejäla problem med A efter alla dessa år och att det blir oerhört tufft att klara detta över tid. Är också en känslig konstnörssjäl som lätt blir beroende. Jag vill och måste lära mig att leva ett nytt liv-utan A och hantera mina känslor på ett konstruktivt sätt.

Kramar
Lever jag?

Kvaddad

Varför älskar ni alla dessa stora, dramatiska ord?
Det är själar, kämpar, alkoholdjävlar osv i all evinnerligt.
Lite maranata eller livets.ord över det.
Fast det kanske också är en.oskriven regel att man bör vara inskriven i nåt hallelujaförbund för att få ta del av er stora människokärlek!

farmor

Vi som känner stöd av varandra har ingen anledning att ta emot kritik och förlöjligande. Stanna kvar här, men blunda eller ta en paus. Jag förstår din sårbarhet, ja vi är många som känner oss ledsna och påhoppade. Själv tar jag en paus härifrån tills det blir vardag igen. Forumet administreras ju trots allt av riktiga människor. Inlägg som sårar eller angriper kan man välja att anmäla. Vi hörs när det lugnat ner sej här! Kramar från farmor ?

Finaste LeverJag,

Hängde inte riktigt med i ditt inlägg, men har nu läst runt lite och förstår mer. Skaka av dig, även om det var oförskämt och otrevligt. Skaka av dig. Det är garanterat inte uttryckt i nyktert tillstånd. Du behöver inte ta åt dig över huvud taget. För mig, och så många andra här, är du helt enkelt världens bästa. <3<3<3

Förstår din känsla inför kvällen. Men var stark och vila i ditt beslut. Tänk på hur gott du kommer att må imorgon. Du vill inte vakna bakis med ångest, eller hur? Men jag förstår att det känns oroligt. MEN vet du, det är bra. För då är du på din vakt. Du klarar det här!

Puss och kram till dig vännen

Kvaddad

Spik nykter!
Fast det är väl panocoden.
Ni vet ju bäst!

Hoppas du fick en trevlig kväll, Leverjag. Dricker era vänner trots att ni inte gör det?
Jag gillar eg mer att träffa mina vänner nykter. Eller kanske snarare, jag gillar verkligen att vara klar i huvudet oavsett vad jag gör. Den känslan räcker rätt långt. Så jag hoppas att du fick ut nåt av kvällen. På slutet kunde jag dricka innan jag träffade kompisar, inte för att jag behövde, men för att det på nåt sätt var legitimt att dricka.
Och glöm inte hur mycket du betyder för många härinne. Med dina kloka inlägg, dina funderingar och ditt engagemang.

Leverjag

Lite kul att just 100 dagar gått. Det gick ganska så snabbt så 100 till känns inte så ouppnåeligt, faktiskt.

Tack för hälsningar. Det var inte lätt att hänga med i det som hände i forumet. Jag kände mig inte personligt påverkad men uttryckte det som flera av oss kunde ha känt för att bli kallade allt möjligt. Att bli uppläxad i språket och ordval i sin egna tråd känns rätt bisarrt. Det var faktiskt rätt komiskt det hela. Tänkte inte lämna forumet men ville då inte vara en del i det negativa. Förstår att någon kan tycka att det är präktigt och halleluja-stämning här. ;-)) Jag tror något händer i nykterheten så att man faktiskt blir lite nyfrälst och salig över det fina i livet och det kan ju reta någon. Jag hoppas innerligen att alla här skriver i sina trådar och formar den nivå på inlägg och diskussioner de vill ha och använder de uttryck som känns bra för dem. Jag-budskapet är det enda vi kan hålla oss till, tycker jag för min del. Vi väljer de vill umgås och prata med både här och i verkliga livet.

Muränan, du har nog rätt. Det var bra att jag reflekterade över oron för kvällen. Det gick jättebra och var trevligt. Vet inte om de retar andra. De drack vin och kanske blev det mindre än vanligt. Jag själv anser att det var minst lika trevligt. Det där sista timmarna av fyllegagg kan man vara utan. Jag trivs jättebra varenda kväll jag är med andra nykter. Hoppas andra också kan göra det i mitt sällskap.

Slentrian och legitimitet och faktiskt en viss nervositet, Sisyfos. Jag jobbar en del med att vilja vara till lags. Samtidigt har jag en sida som kan vara brutalt rebellisk och vägrar att passa in. Tack. Det är ändå viktigt att läsa om alla sorters alkoholister, personliga resor och funderingar här på forumet. Det är också viktigt att det finns de som också lyckas som är kvar här. De ger i alla fall mig hopp om att det går. Så tack för det alla "gamla" här!

Träning, handling, fika, promenad och vila inför kvällens middagsfix känns helt ok en söndag. Tänk, det har redan gått hundra dagar och jag ångrar inte en enda gång att jag stått emot. Låt mig komma ihåg det när suget anfaller igen.

Kramar ✨

LenaNyman

... 100-dagarsdagen. En milstolpe. Det finns några såna där speciella. När antalet dagar blir tvåsiffriga, när antalet veckor blir tvåsiffriga, månader, hoho år..! Och så har vi ett hundra dagar.

Över till nåt helt annat. Du vet hur man tar intryck av sånt vi läser. Du har en sån här stil, naken stil, som jag gillar. Jag skriver gärna lite von oben, känns det som. Lite ironiskt ibland. Med dig är jag i känslan och texten. Det är trevligt.

Heja oss!

Puss!

Klok.kvinna

100 dagar, ja kanske det får bli mitt nästa mål, eller så är det i mesta laget, som mål betraktat alltså. Har ju haft min vita månad som nu fortsatt i februari men med två alkoholdagar i mitten så blir det ju inte så många dagar sammanhängande.
Idag är ingen bra dag men det är söndagar aldrig.
Har alltid söndagsångest inför jobbet, allt jag borde gjort undan under helgen, allt det svåra jag måste ta tag i under veckan.
Söndagkvällar har haft sin rutin i mycket högre grad än fredag-lördag, och alltid med vin, alltid. Vet inte varför jag säger så, tänker på det på det viset. Har ju druckit vin varenda kväll i många år så varför är just söndagar så svåra ?

aqua

Hurra för dig Leverjag. Det är något speciellt med talet 100, så himla stort mycket och länge. Du har kommit en lång bit på den nyktra vägen. Du har också beskrivit så naket i din tråd om alla gropar, uppförsbackar och nedförsbackar. Du låter oss andra känna igen oss, eller inte, i det du berättar.
Hejja dig!

Grattis till alla dagarna! Bra jobbat! :-D

Härligt också att middagen gick bra och blev lyckad. Det är alltid bra att ha många sådana tillfällen i ryggsäcken.

Puss & kram

Leverjag

Tack för allt stöd. Ni...är mitt ena ben... Så glad att ni finns. ❤️

Måste lägga in Solapans länk här till tio tips att sluta dricka. https://youtu.be/ElYYvddGN5U
Sammanfattar det jag kommit fram till och andra skrivit om här.

Dina fina svar och din omtänksamhet och öppenhet kan säkert reta gallfeber på vissa personer. Jag själv blev väldigt glad när jag som ny här på forumet välkomnades av flera personer och bla dig.. Ibland är det precis det vi behöver. Att någon ser, hör försöker förstå mig och vill mig väl<3 Du har alltid kloka kommentarer och vilja att förstå och hjälpa andra människor. Det är väl det absolut finaste man kan göra i livet? Hoppas du får en fin dag, <3

Heddali

SKa läsa igenom dina inlägg, du skriver mkt bra och insiktsfullt! Detta du skrev träffade mig i hjärtat.."och jag ångrar inte en enda gång att jag stått emot. Låt mig komma ihåg det när suget anfaller igen." Jag ska försöka minnas det närmsta dagarna (och förhoppningsvis veckor och månader)!

Heddali

Jag har ägnat största delen av min arbetsdag till att läsa på forumet; jag behöver det och det ger mig något att hålla i just nu. Det är trösterikt att läsa den långa tråden om hur du nu nått 100 dgr plus och det är trösterikt att känna igen sig i så mycket. Du verkar också vara en tänkande kännande person med oro/ångest som kommer och går, ibland utan att man förstår varför. Att avstå alkoholen är supersvårt för istället ska man möta allt annat. Ångest, svåra tankar, oro som ligger som en blöt filt över en.. inte bara negativa känslor men de har i alla fall kommit upp för mig nu efter en knapp veckas uppehåll. Jag har också livslust, energi, framtidstro men det är verkligen som att gå på lina framåt!

Eulalia

Jag har inte tid att vara här inne så ofta som jag vill, men en sak vet jag; dina kloka varma inlägg betyder jättemycket för oss alla!! Ta inte åt dig för annat skräp, jag har sett lite vad som fortgått här. Fortsätt vara du!

Grattis till dina 100 dagar. Jädrans bra jobbat! Kramar <3