Det här försöket ska lyckas. Nu har jag testat flera gånger och bestämt att jag ska dricka högst två gånger per vecka och inte mer än tre glas, helst två! Och det har inte lyckats så bra men mitt drickande har minskat avsevärt. Jag vill få kontroll över alkoholintaget. Nu är det en ny period och jag har tänkt mig att dricka en gång i veckan och inte mer än tre glas och att aldrig bli berusad.
Har varit full alldeles för många gånger, gjort bort mig och gjort mina barn ledsna. Och varit på väg att falla igenom helt.
Senast jag drack öl och vin var påskafton och då klarade jag att hålla gränsen vid fyra glas. Jag är så nöjd med det!
Nu har jag varit alkoholfri i 19 dagar och innan dess i 15 dagar. Jag kommer välja att vara alkoholfri så länge som jag känner att det behövs.
Och det kan ju bli skönt! Kommer att skriva om mina tankar och hur jag gör för att klara det här, jag gör ju tvärtemot er andra i vissa avseenden.
Och ja, jag har insett att jag är beroende men måste lära mig att tackla det.

träningstanten52

Finns det alkoholproblem pga okynnesdrickande? Jag har aldrig träffat någon som haft ett okynnesdrickande och fått alkoholproblem.
Ont i själen ja då måste man vara nykter pigg och alert hos psykologen för ett samtal.
Ja det är fredag och jag känner inget sug efter vinet idag. Jag vet att det inte blir nån mer fylla för mig! Börjar se mig själv i förhållande till omvärlden och min historia.
Så skönt

Levande

Skönt att du är lugn på din väg och det finns så många olika vägar.
Kul att följa din väg och hoppas detta är rätt för dig.
Ha en skön helg

träningstanten52

Önskar dig en skön avkopplande helg. Visst är det skönt med livet när det lugnat ner sig. Sans och måtta hänger ihop!

träningstanten52

Det jag menar är att jag tror att det är svårt att utveckla alkoholberoende enbart genom sitt drickande. Jag tror att det väldigt ofta finns bakomliggande orsaker och händelser som medför att du trillar dit........tex psykiatriska problem, deppresioner, ångest, relationsproblem ja allt mellan psykiatrin och psykologin.
Jag tror nog att man lyssnar på sig själv och sina egna varningssignaler om man är välmående som individ. Sen är det ju självklart så att alkoholens effekter efter långvarigt bruk blir specifika nya problem.

Stingo

Hej träningstanten. Tack för din hälsning i min tråd, det känns speciellt fint när någon velat läsa hela ens tråd.

Du sade i min tråd att jag inspirerade dig. Då hoppas jag att jag också kan inspirera dig till litet mera känslighet då du skriver här på forumet. Jo, jag gillar också att käftas ibland, men det här är helt fel ställe att käftas på, det kan vi göra annanstans. Här behövs framförallt stöd och vänlighet. Det här forumet behöver vara tryggt också för känsliga personer, som går igenom sitt livs kanske största kris. Det är många här som brottas med betydligt större problem än vi och jag har full förståelse för att det vi som dricker måttligt skriver kan trigga andra illa. Min skräck är alltid att något jag skriver kan locka eller trigga nån annan alkoholist att börja dricka osunt igen. Det vill jag verkligen inte att skall hända. Aldrig någonsin.

Och jovisst skall du få berätta din egen historia. Visst har du lika mycket rätt som alla andra att föra fram dina åsikter. Och visst har andra varit här i din egen tråd och skrivit okänsligt till dig. Det är inte heller rätt. Men i min mening har vi som tycker att vi fortfarande kan dricka ett speciellt ansvar för hur vi skriver och delar med oss på ett sådant här forum, helt enkelt för att här finns så många som inte har lyxen att tänka så. Jag vet att jag har försökt problematisera det här i min egen tråd flera gånger, men jag vet inte hur väl det kommit fram där.

I största välmening.

P.S.
Jag hoppas du lyckas i din målsättning, fast jag nog måste erkänna att jag skakar sakta på huvudet då jag läser om hur du tittar på vinprogram och köper in vin, samtidigt som du försöker låta bli att dricka. För att låna Astrid Lindgrens rumpnissar från Ronja Rövardotter: Voffo göö ho på detta viset?

träningstanten52

Jo jag har alltid varit intresserad av viner och att lära mig mer om hur man kombinerar vin och mat. Och jag har velat gå kurser och annat länge. Nu har jag resonerat med mig själv åtskilliga gånger och insett att jag varken vill eller kommer sluta dricka vin men att jag måste begränsa mig och ta kontrollen. Och det är dags för mig att lära mig mer om viner och därför har jag gått med i munskänkarna!
Vinflaskorna hemma är ingen trigger för mig, inte nu längre!
Snarare tvärtom ett kvitto på att jag låter bli ensamdrickandandet.
Min lust och mitt sug försvann tvärt när jag bestämde mig för att det inte var totalförbud som gällde resten av livet!
Håller nog inte med dig om att jag ska låta bli positiva beskrivningar av vinet och se det som ansvar för andras drickande. Nej jag tycker nog inte detta........och att låta bli att käftas. Det är ju det mest utvecklande och roliga i livet!
Tar till mig det du skriver och kommer fundera så klart.
Och min utekväll igår gick helt utan problem två glas räckte, jag påminde mig själv en sekund. Det var allt som hände och jag känner mig ganska trygg och lugn nu.

Lili77

Jag har läst hela din tråd och blir verkligen inspirerad av dina framsteg. Det är stort att kunna hålla upp så länge och kunna begränsa ditt drickande. Det har varit diskussion om drickande och totalabstinens, och som du så siktar jag inte på att bli absolutist. Jag älskar gott rödvin (tex amarone) och hoppas att jag kommer kunna äta en god middag ute, dricka två glas vin och inte trilla rakt in oplanerad drängfylla. Jag kan inte ha alkohol hemma utan att dricka upp den som det är nu, förhoppningsvis blir det bättre :)

För att jämföra med rökning så kanske man kan se det som att någon gång röka en cigarr när man slutat röka dagligen. Något man gör för att det är gott, vid särskilda tillfällen. Kan man tänka på det så? Jag skulle iaf inte kunna köra munskänkarna utan att bli för fixerad på vin och drickande, men det är jag och det är nu. Om det funkar för dig så är det ju jättebra! Jag tycker att klivet är för stort och ambitionsnivån för hög att gå från storkonsumtion till att aldrig dricka igen. Det känns som att lägga ribban för högt, som gjort för att "misslyckas". Om jag lyckas hålla mig nykter och bara dricka vid särskilda tillfällen kommer jag kanske själv känna att drickandet blir onödigt helt och hållet.

Ingen ska knäppa en på näsan och säga att absolutism är enda vägen! Det är något man får komma fram till själv om det inte alls går att dricka socialt. :)

/Patsy

träningstanten52

Mina försök att komma tillrätta med mina alkoholproblem har inte varit så lätt utan har gått i flera steg. Det här är mitt tredje försök. Första gången gick ganska bra men jag nådde inte mitt mål som var att dricka högst tre glas två kvällar per vecka. Andra gången gick det inte och jag gav upp efter en månad.
Och nu tredje gången så går det jättelätt och jag har klarat det och känner att jag lämnat fyllan, alkodimman för alltid.
Jo jag var storkonsument på helgerna under flera år men klarade att sköta jobbet men sen brakade det!
Och nu är det mesta toppen, jag gör tvärtom mot vad jag gjort tidigare. Och jag kommer fortsätta att läsa trådar härinne för att lära mig mer!
Kul att du skrev

träningstanten52

Ja, berusad vill jag aldrig mer bli det är gräsligt. Att vänta på att alkoholen går ur kroppen, må illa och kräkas. Eller ännu värre att få blackouts och inte veta vad som hänt. Bli rädd för vad som kunde hänt, att inte veta att man åkt taxi hem. Allt det där som man vill att det inte skulle hänt.
Men det hände ett flertal gånger under de sista åren och jag vill aldrig vara med om det igen. Hur fan kunde jag när jag tycker att det är så jobbigt att se andras fylla?
När jag tyckt att det är så jobbigt att se att nån blir dum i huvudet, pantad och seg. Eller ännu värre när jag ser att åren satt sina spår och att tankeskärpan har försvunnit.
Varje gång har jag tyckt att det var vidrigt men har ändå lyft glaset från bordet igen med rödvin!
Nej det här vill jag inte vara med om igen.
Jag loggar en nolla hela veckan som vanligt.

träningstanten52

Och det ska dom fortsätta med i veckorna ett bra tag till tror. Det känns bättre och bättre i kropp och själ. Ingen större lust att dricka eller svårt att avstå.
Och jag undrar vad är skillnaden mot förra gången. Varför så lätt nu att avstå.
Jag får kanske en fläkt av lust men det tar en sekund innan den försvinner och jag inser att det blir inget ensamdrickande mer för mig.
Ha en bra dag och vecka alla dagboksskrivande kämpande pen pals.

jas75

Att du bestämt dig, allra längst in i ditt innersta. Då blir/går det lätt. Jag har inte heller några problem med sug lr tankar. Det är så skönt & det är vi värda :)

träningstanten52

Ja, nog har jag velat ha en förändring i flera i år och visst är det så att jag har bestämt mig innerst inne. Men det är ju inte bara det som hänt det är flera saker som har ändrats. Och skillnaden nu mot tidigare vad är det?
Jag mår så oerhört mycket bättre, jag går på klassisk psykoterapi sedan en tid, jag har fått en ny trevlig chef på jobbet, jag har var så gott som nykter ganska lång tid,jag samlar på plussen i tillvaron. Och framförallt jag lyssnar på andras goda råd men gör inte saker som jag inte själv tror att jag mår bra av. Jag känner och värderar vad det är som jag tycker är viktigast.
Det är mitt liv och jag är inte redovisningsskyldig för någon över mina val! Jag tar ansvar för mig och jag lever bara en gång.

jas75

Bra skrivet! Nä vi är vuxna människor & har inte redovisningsskyldighet mot andra. Om vi inte väljer att göra det. Tack för ditt input i min tråd :D
Kram på dig ?

träningstanten52

Jag behöver en omprogramering när det handlar om vin och det har ju gått bra hittills. Tredje besöket på simhallen och nu är jag igång med träning och rehab, känns verkligen skönt att inte vara bakis utan att jag kan gå och träna när det är lördag morgon.
Nu syns resultatet tydligt, kollegan frågade om jag tänkte bli fotomodell!
Klart att jag tänker bli både fotomodell och vin kännare. En skön helg till alla kämpande pen pals