AmandaL

Jag vet vad du menar! Jag känner samma varafrisk, jag tänker också massor på saker jag gjort och försummat i livet, men det är nog naturligt nu när vi vill åt en förändring i livet! Och vi har tagit tag i våra största problem, vi vill förändras! Vi har accepterat och insett att vi inte mår bra av vår alkoholkonsumtion! Jag är stolt över dig och mig själv idag! Vi är fantastiska som kommit till den här instinkten nu ?

Varafrisk

Ja AmandaL, vi ska faktiskt vara riktigt stolta över oss själva?? och se framåt??

Varafrisk

Har tittat på nationaldagsfirande på TV. Ätit sill och potatis och druckit alkoholfri öl. Min dotter var m på utflykten ...så gott❤️ Nu är hon och min man ute en liten sväng ...vet inte om hon åker hem t sig eller kommer m hem t oss igen för då kanske vi kollar på en serie. Min dotter har varit med om att vara utsatt genom utfrysning när hon gick på gymnasiet. Det är en lång historia men det innebär att hon är ganska ensam och är ofta hemma h oss. Eftersom jag känner ensamhet då och då så sprider hon mycket glädje även om jag givetvis önskar att hon skulle ha vänner att umgås med??

Snart är dagen slut...så vi ses imorgon?

AmandaL

Så bra jobbat varafrisk! Fantastiska beslut du fattar för dig själv! Jag vet hur det är att känna sig ensam. Jag känner mig också ensam och det är det som har lett till min alkoholism, men jag är ju faktiskt hellre ensam, nykter och stolt än ensam, onykter och ledsen ??‍♀️ Och nu har vi ju varandra ? all styrka! Nykter dag och det känns fantastiskt! Glad att vi har varandra!

Charlie70

Vad bra att du har kontakt med behandlare via internet! Jag har haft lite dåligt samvete efter mitt senaste inlägg. Nu när jag läser vad din behandlare svarat dig så tänker jag att det ju så det är. Livet är inte svart eller vitt. Alla har inte bestämt sig för att bli nyktra när de börjar internetbehandlingen men den kan ändå ge mycket. Jag hejar på dig och jag tror på dig, Varafrisk!

Andrahalvlek

Man måste ha tålamod med processen. Det tar olika tid för alla.

Craig Beck har ett webinar på sin sajt [länk borttagen av admi, försäljning på sidan] och han beskriver hur en del går igenom kursen en enda gång och förblir nyktra, medan andra går igenom programmet tio gånger innan de blir nyktra.

Allt måste få ha sin tid.

Kram ?

Torn

Hej Varafrisk, och tack för grattis i min tråd.? Jag tror det kommer bli bra för din del snart. Ser ut som du har fått en nytändning nu, och det är ju jättebra med alla nya kämpar här. Ni kan hjälpas åt med pepp och stöttning mm. Försök att övervinna den där lilla procenten av dig som fortfarande vill dricka. Ta chansen nu! Det blir bra!❤️

Kram

Varafrisk

Just nu känner jag mig både arg, ledsen, spänd i hela kroppen och som jag krävs??Hade systemet varit öppet hade jag åkt dit och köpt öl och vin för att dämpa känslorna. Men nu är det liksom bara att stå ut och jag väljer att skriva här.

De här känslorna finns inte för att jag egentligen vill dricka alkohol men de triggar mig. Jag ska skriva om grunden t känslorna en annan gång men om jag bara skrapar lite på ytan så beror dem helt enkelt på att jag inte lever mitt liv fullt ut..är snäll och förstående för de flesta.
Känner mig både ensam och inte ensam (förklarar en annan gång), är urless på denna köksrenovering som bidrar t oordning i mitt hem och att det är svårt m matlagningen...jag vet det kommer bli bra, köksrenoveringen innebär att jag känner mig ännu mer isolerad, det är bättre på jobbet men inte helt bra. Känner att jag sätter mig inte själv i första rummet...har inte bara alkohol i mina tankar utan även andra saker. Känner tristess. Är så trött å då kommer jag inte iväg och cyklar eller stavgår...jag behöver verkligen det för min hälsa.

Så...vad jag verkligen behöver är påfyllning...jag vet att om jag kommer igång med motionen då blir allt så mycket ljusare...och jag ser möjligheter...men saknar vänner som egentligen inte finns , saknar konserter, bio mm.

Imorgon har jag tagit ledigt AnnandagPingstkomp...ska försöka att inte bry mig om rabatter, ogräs mellan plattorna, inte vara inne på Facebook och Instagram för mycket (vilket händer) utan äta en lång frukost, ta en promenad, läsa, min tandläkare ska ringa för att höra hur det går m mina ”käkövningar” och kl 15 ska ja t frissan för att göra slingor...som jag längtar. Min tanke är att jag ska inte dricka alkohol även om jag känner nu att det suger?Så jag ska jobba för det under hela dagen??

Charlie70...ha inte dåligt samvete..det låg mycket i vad du skrev och jag tänkte jag måste prata m min behandlare om detta. Det är många som skriver här på forumet att man måste ha bestämt sig el vilja av hela hjärtat. Jag förstår att gå in för att jobba mot nykterheten med den känslan underlättar SÅ mycket men för mig blev det så...det här är omöjligt.
Jag tänker att för min del både när det gäller att bli nykter/gå ner i vikt handlar om att börja med att ändra mitt beteende.

Tack Torn, AmandaL och AndraHalvlek förverkliga hälsningar?

Förresten...även om jag inte har tre alkoholfria dagar i rad så har jag iaf tre alkoholfria dagar under denna veckan vilket är en förbättring??

Kram?

AmandaL

Ser du! Fantastisk dag idag! Tacka vet jag söndagar ??? När du vaknar imorgon har du varit nykter idag också! Helt underbart! Vad kul med frissan, jag borde också gå dit! Jag måste bli mycket bättre på att unna mig saker, jag är alldeles för snål mot mig själv.. men nu spar jag ju så mycket pengar när jag inte dricker, tack för inspirationen, jag ska ringa frissan imorgon ??‍♀️?

Varafrisk

Ja, jag ser verkligen fram emot att gå t frissan imorgon. Har börjat hos en ny som jag har gått hos några gånger nu. Mitt hår är ganska tunt el fintrådigt som frissorna brukar säga...det låter mycket bättre??Jag är ju 57 år...är inte gråhårig men håret mörknar och blir inte så kul...å den här frissan är riktigt duktig på att slinga och klippa korta tunna hår??Så det blir lite påfyllning!

Söndagar brukar ofta inte vara så svårt att vara nykter på eftersom jag inte har alkohol hemma men det har hänt att jag köpt 3,5% men det var länge sen nu.

Nu ska jag ta mig en kopp te och en macka å sätta mig framför TVn och se ” Ett fall för Vera”.

Sov så gott alla när det är dax??

Varafrisk

Vaknar upp till en solig morgon☀️
Är ledig idag. Har egentligen inga krav men krav kan bli nu måste jag njuta..läsa ...dvs det där som är njutningsfullt kan bli ett krav och istället för att ha njutit så försvann dagen iväg...och detta är något som är bra för mig att öva på. En annan sak som är bra för mig att öva på är att stå ut i känslan att känna sig ensam....ska berätta hur det där m min känsla kring ensamhet snart...började skriva ...men hamnade i en för lång berättelse och nu vill jag ta en promenad i solen??

☀️?☀️?☀️

AmandaL

Njut av din fantastiska promenad nu i solen, jag ska också ta en promenad om en timmes tid men först lite Nyhetsmorgon och en kopp kaffe! Duktiga du, kämpa på idag! Jag kan känna igen mig i din känsla om att vara ensam, jag känner mig också ensam ibland även om jag har nära kontakt med min familj men att vara utan partner kan ibland plåga mig och det har triggat igång mitt festande. Men som jag skrivit och resonerat innan, jag är hellre nykter, ensam och stolt än full, ensam och ledsen! Vi kämpar oss igenom det här tillsammans. Bra att du ska gå en promenad. Det ger härliga endorfiner sol hjälper dig må bra ☀️ Hörs sen varafrisk, jag är spänd på att följa dig och din utveckling ?

Andrahalvlek

”Hellre nykter, ensam och stolt än full, ensam och ledsen.”

Verkligen spot on för mig som också är singel. Tidigare nästan i desperat jakt på ”någon”, men nu fokuserar jag på att trivas i mitt eget sällskap istället.

Det mantrat får genast en given plats i mitt arkiv med mantra och bildliknelser. Där finns din liknelse mellan återfall och att cykla i diket också ?

Kram ?

Varafrisk

På tal om ensamhet...jag är gift sedan snart 29 år (nästa måndag) och har två vuxna utflugna barn som jag har tät kontakt med i synnerhet min dotter. Min son är sambo så jag har även en jättefin svärdotter. På så sätt är jag väldigt rik:) Å nu var jag inte rättvis...vi har ju även en hund Bella som fyller snart tio år och som är nog med mest trofasta vän! Min man är min allra bästa och största vän!! Att han inte har gett upp för länge sedan...så arg och otrevlig och så mycket fult som jag har sagt till honom under de senaste åren...är han kvar för att han älskar mig?? Han brukar inte säga det till mig...men tanken slog mig nu kan det vara så??

Känslan av ensamhet växte sig stark när min man drabbades av matstrupscancer för fem år sedan. Han fick diagnosen i maj månad och var sjukskriven tom januari året därpå. Det var en tid som var som en berg- och dalbana. Jag blev så rädd när han blev sjuk...så rädd att mista min man....och jag kände mig väldigt ensam i det här. Jag har ju gått i terapi i ca tre år som jag är på väg att avsluta men där vi pratat mycket om ensamheten. Då någon gång under terapin så väcktes känslan att jag hade inte klippt navelsträngen med mina föräldrar förrän de dog..när jag var nästan 50 år...dessutom hade jag en storasyster som jag kunde bli skogstokig på men som även var som en extra förälder till mig...och hon dog när jag skulle fylla 51 år. Så jag hade liksom inte riktigt lärt mig att stå på egna ben...för mina föräldrar fanns alltid där när ngt var jobbigt...ringde dem varje dag. Och de fanns ju inte där när min man blev sjuk eftersom de allihop var döda.

Under min uppväxt var jag nog lite överbeskyddad ...och mina föräldrar pushade mig aldrig direkt till att följa mina drömmar...ville väldigt gärna åka som au-pair till London när jag var 20 år men var inte tillräckligt modig hade behövt mina föräldrars stöttning där..jag åkte iaf en månad på språkresa då som jag bekostade själv. Var även sugen på att börja plugga på universitet innan jag träffade min man men även där så osäker att flytta hemifrån. Kände att jag var inte riktigt den person som jag ville vara ....

Under min ungdomstid var vi ett gäng tjejer som hängde ihop men splittrades i 20-årsåldern. Någon fick barn, någon träffade en kille osv hade en barndomskamrat som jag hängde ihop med men efter några år flyttade hon iväg till storstan 12 mil bort fast vi hade kontakt till ca 30-årsåldern. Då hon träffade sin man och förändrades väldigt mycket. Min man och jag har haft ett nätverk ..tillräckligt stort för oss...med väldigt olika vänner..för vi har inte ingått i något gäng. Har haft en ganska stor släkt. Men under årens lopp har nätverket minskat...och har knappt kontakt med någon av olika orsaker. Jag har alltid haft någon längtan efter att ha den där nära vännen ...typ som barn säger...BFF...Best friend forever...men har inte haft det. Så jag har ofta varit den där vännen/personen som drar ihop lite olika vänner till att åka och dansa, ta med vänner på bio, konserter mm.

Så en dag så orkade jag inte det längre...tröttnade...ville inte hela tiden vara den som frågade om "vill du gå på bio, vill du hänga med på konsert"...men då blev det väldigt tyst....för ingen frågade mig. Det skulle väl säkert finnas vänner som både min man och jag kan ta kontakt med el någon vän som jag kan ta kontakt med...men det finns ändå en stolthet i mig....och när tiden går så kommer man onekligen ifrån varandra. Någon vän har jag mist för att jag har skrivit tråkiga sms pga både dålig självkänsla och/eller alkoholpåverkad. Fast kanske det inte var helt och hållet bra ändå...kanske det var så att jag rättade mig efter den vännen.

Så om jag hade haft den där grundtryggheten inom mig, om jag hade blivit lite mer utmanad under min uppväxt...då hade jag förmodligen inte känt mig lika ensam och jag hade förmodligen även trivts bättre i mitt egna sällskap. Så jag försöker stå ut...innan Covid-19 kom hade jag börjat målarkurs, jag skulle åkt till folkhögskola i befriande dans...för jag behöver öva mig på att stå ut när känslan av ensamhet kommer...att inte välja alkohol...inte skicka sms till personer som jag egentligen inte vill ha kontakt med. Jag tror att jag kommer att klara detta mycket bättre när jag lär mig att leva utan alkohol...när jag lyssnar inåt..i mig själv...vad vill jag. Det är inte enkelt det ska Gudarna veta (vad är det för uttryck egentligen??det bara kom)men allt kan bara bli bättre eller hur?

Idag är jag så otroligt spänd i kroppen...men jag är fast besluten att inte dricka alkohol idag...det kommer säkert bli värre framåt eftermiddagen...men jag ska stå på mig!!

Kram :)

Varafrisk

AndraHalvlek jag gör som du rekommenderar...ser klipp på youtube. Känner mig otroligt rastlös. Väntade även på att min tandläkare skulle ringa men har inte gjort det.

Tittade på ett klipp där Malou von Sivers intervjuar en kvinna som heter Rebecka Åhlund som har skrivit en bok som heter ”Jag var så rolig att dricka vin med”. Någon som har läst den? Jag känner igen mig i hennes känsla där hon beskriver hur det var innan hon tog steget och blev nykter. Hon beskriver den som ” en lång botten, tråkig och ensam. Inget katastrofalt”. Så likt där jag befinner mig?

För ett antal år sedan när det var stökigt kring våra barn kunde jag säga tråkiga saker t dem och dessutom skicka tråkiga sms...dagen efter var fylld av ångest...när jag inte kom ihåg vad jag sagt el att jag såg smsen som jag skrivit...och de valde att inte prata m mig. Fy farao den ångesten var hemsk?

Har ju även skickat tråkiga sms t somliga personer?

Men...som oftast inte varit redlös, spytt el legat utslagen dagen efteråt dock så har jag varit utslagen. Inte desto mindre har jag precis lika stora problem att övervinna...

Nu ska jag iaf ta en dusch för att strax åka t frissan???

Andrahalvlek

Jag har läst boken, läst en bra artikel i DN om Rebecka Åhlund, och sett intervjun hos Malou. Kanon!

Rebecka är en riktig partybrud, fortfarande tror jag. Åtminstone i själen - och det är nog full rulle på henne.

Att sluta dricka innebär inte att ens personlighet förändras. Snarare blir den nog ännu mer genuin och äkta. Tror jag.

Skavlan gör en bra intervju med Hanna Hellquist också. Hon och Rebecka är lite samma typ.

Skavlans intervju med Micke Persbrandt är bra också. Och Mickes bok är helt otroligt bra!

Malous intervju med My Skarsgård är bra också, liksom intervjun ”Anna levde ett perfekt familjeliv.”

Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Kram ?

AmandaL

Jag känner igen mig i dina tankar och känslor varafrisk, och kom ihåg att du är fantastiskt duktig som kommit hit, tefat steget och vågar nu försöka ändra din situation! Jag tog fasta på några saker du skrev som även jag tänkt ibland och här är lite tankar som jag använder när jag vill komma ihåg varför jag gör det här.
Tänk lite att även om du inte dricker dig redlös, spyr eller ligga utslagen dagen efter, är ditt alkoholpåverkade jag en person du är stolt över? Även om du inte är redlös. Känns det okej när du upptäcker smsen till dina barn? Även om du inte är alkoholist som spyr när du druckit, känner du dig som den mamman och personen du vill vara när du vaknar upp dagen efter? Oavsett om du inte ligger utslagen? Man behöver ju inte göra dessa tre handlingar för att vara en alkoholist. När man är den personen man vill vara med alkohol i kroppen, när man är nöjd och aldrig skäms över sig själv, då måste man ju inte sluta. Men mår man inte bra och har ångest för hur man betett sig på fyllan oavsett redlöshets, spyor eller utslagenhet, då finns det mer av livet att erbjuda nyktert! Ta ingenting negativt. Jag pratar lika mycket till mig själv som till dig! Jag resonerade också tokigt innan, ”jag är inte alkis och behöver inte sluta för jag festar bara”
”Jag är inte alkis och behöver inte sluta för jag dricker inte varje dag” ”jag är inte alkis och behöver inte sluta för jag smygdricker inte” tills när jag insåg att om jag förstör mig själv, börjar hata den person jag är när jag är full, skämmer ut mig för personer jag bryr mig om, så ska jag sluta! Jag är en bättre version av mig själv nykter. Det är så svårt att komma ihåg alla gånger varför man tog ett nyktert beslut men tänker jag på allt det där ovanstående så minns jag igen, mitt bästa jag är jag nykter ?

Andrahalvlek

När jag berättade för min äldsta dotter att jag har slutat dricka sa hon: ”Jag tycker om dig bättre så som du är när du är nykter.” Jag tycker också om mig själv bättre som nykter.

Mitt fulla jag är högljudd, avbryter alla hela tiden, flamsar och kan inte stava till lyhördhet. Sentimental och fulgråter ibland också.

I värsta fall kan mitt fulla jag bli snarstucken och dumdryg och mucka gräl över skitsaker. Skicka elaka sms eller skriva elaka kommentarer. Eller så lägger jag mig i sådant som jag egentligen inte har med att göra.

Ingen rolig typ alltså ?

Kram ?

Se klart

Jag har läst dina inlägg Vara Frisk och tycker du är väldigt modig som vågar se jobbiga saker i vitögat som du gör här och nu.
Att våga känna efter i det som känns ensamt. Att våga tänka tankar om hur saker hade kunnat bli. Det kallar jag livsmod och något som många människor (jag till exempel) är rädda att gå nära.
När jag läser det du skriver tänker jag (som jag skrev i mitt svar i min tråd) att du är på en hisnande resa, ännu mer tydligt blev det efter att ha läst din berättelse.
Tänk om det är nu som den där självständigheten och livsmodet kommer, lite i taget?
Och tänk om du vet innerst inne, att livet kan bli riktigt bra. Men att också det kan kännas både läskigt och ovant.
Att bära sig själv, att orka leva livet, ibland tänker jag att om vi får vara med om det innan vi dör, då har vi levt på riktigt.
Jag hör ett litet muller eller kanske är det porlande från en bäck från en som vlll leva sitt liv på riktigt och jag hejar på dig varenda dag! Kram.