av Soffi

Soffi
tis, 2021-03-09 - 16:15

Idag blev tydligen en prova på dag.
Så många känslor som kommit och gått, studsat tillbaka, snärjt ihop sig med varandra, ökat och ebbat ut.
Förvirring, rädsla, ilska, sorg, misstro, ångest, vanmakt, frustration.
Inte behagligt alls. Men vet ni vad? Jag lever och lugnet börjar infinna sig. Utan bedövning.
Snart får jag koppla av med en kopp te och bara vara.
Ett litet steg närmare att kunna hantera livet nykter.

Känns bra!

Soffi
ons, 2021-03-10 - 05:27

Idag blir en bra dag!
Hur vet jag det? Jag vet ju lika lite som igår morse vad som kommer att hända. Och igår hände något som gav en hel rad obehagliga känslor, som gjorde att jag fick adrenalinpåslag allan, hjärtklappning och you name it...
Men var det en dålig dag?
Nej, det var livet som hände. Jag kunde hantera det och göra vad jag måste. När lugnet började komma så kunde jag dessutom konstatera att en stor del av min reaktion berodde på att hjärnan kopplade ihop det som hände med tidigare erfarenheter...
Dessutom, jag hade inga tankar på att dricka. Eller, jo, visst tänkte jag att jag normalt hade "dränkt" mig i vin och sprit. Men inte nu. Inte en tillstymmelse till sug efter alkohol.
Så ofta jag tänkt att livet är de glada och "bra" dagarna. De "dåliga" dagarna är typ transportsträckor.
Livet försvinner i väntan på livet.
Jag tror att jag börjar förstå det där med att varje dag försöka se det positiva i vad som sker, att varje dag tänka på det jag har som jag är tacksam över, att försöka vara här och nu och inte i tankarna på vad som hänt tidigare eller för mycket i tankar om vad som skulle kunna ske. Det förvärrar bara situationen, iaf oftast.
Idag känner jag mig starkare än på mycket länge.
Jag är tacksam över att jag fick vakna nykter - idag med!!
Jag är tacksam över att jag sovit djupt i natt om än inte tillräckligt länge.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.
Till och med lite mallig över att - Jag kan!

Kram alla! ????

Sattva
ons, 2021-03-10 - 06:36

Gud vilken härlig läsning! Tänk att man så lätt glömmer på de tuffa dagarna att det går att känna det motsatta också, utan att livet egentligen i stort är annorlunda. Så mycket är verkligen "mindset". Så svårt att komma ihåg i stundens hetta bara! Men att vara utan alkohol tycker jag hjälper. Det är närmare till det där mindsetet, inte en massa skuld, skam etc ivägen.
Ha en fin dag och njut!! Här verkar det bli sol!!
Kram???‍♀️

Sisyfos
ons, 2021-03-10 - 06:38

Skönt att höra Soffi! Jag tänker att vi faktiskt grejar det den här gången, både du och jag. När insikten kommer om att den spontana känslan på jobbiga händelser inte är alkohol, det är ganska stort och något att vara tacksam över.
Ordet tacksam kan jag ha lite svårt för ibland. Det förutsätter på något vis en högre makt som är involverad i mitt liv. Men om man bortser från ordet i sig så tror jag att det är viktigt att se de små guldkornen i tillvaron. Ett stort guldkorn i mitt liv är dottern som strålar av glädje över hur fin hon tycker att hon är i sin nya ”outfit”. Då är jag banne mig tacksam också! När barnen mår bra och gillar sig själva... Halleluja!
Så frossa i din malligkänsla Soffi, jag tror att vi måste tala om för oss själva hur fina och bra vi är (ingen annan gör ju det, utom härinne kanske).
Ha en fin dag! Och skönt att allt gick bra igår.

Soffi
ons, 2021-03-10 - 13:27

Ja, det var ju det också 🙄, jag ska lära mig att pausa.
Så nu gör jag det 😊 och läser här lite.

Tack Sattva och Sisyfos!
Ja, mycket handlar ju om "rätt mindset". Kräver övning det med. Ibland landar det in av sig själv och ibland är det fake it till you make it som gäller. I morse kom det faktiskt helt spontant.
Tacksamhet. Så har jag aldrig tänkt, att det förutsätter en högre makt 🤔. Jag brukar rikta den mot lite vad som. Mina föräldrar, goda vänner, mig själv, alla som gett mig förutsättningar för det som är bra. Fast iofs, jag kan vara tacksam över bra väder också ... och vem styr det?

Kram!

Sisyfos
ons, 2021-03-10 - 16:13

Det är nog sundare att tänka som du när det gäller tacksamhet. Jag har väl känt ibland att det blir kravfyllt på nåt sätt och ibland lite krystat, men precis som du skriver så finns det mycket som jag är kanske just tacksam över ändå. Eller så är det helt enkelt lättare att se det man faktiskt är tacksam över när man mår bra. Som att solen alltid tycks lysa när jag går ut. Eller i alla fall att det är uppehåll. Att barnen mår bra, att bilen startar, att jag är gladare.

Sattva
ons, 2021-03-10 - 17:53

Jag ser tacksamhet både som något spirituellt och som att helt enkelt hitta guldkornen. Kan inte låta bli att sönda ett Tack till "något" när jag precis lyckas väja undan från ett hål i marken då jag cyklar, eller då jag i sista sekunden hinner med bussen, eller då jag gud-ske-lov inte glömde mobilen på jobbet etc etc...

Anonym26613
ons, 2021-03-10 - 20:47

När jag hade det som tuffast så var jag ändå bara så tacksam över att jag var nykter 💚🙏
Jag är tacksam för att jag hittat dig och många andra här i forumet.
Du ska vara så jäkla stolt över dig själv!! 😎👊❤

Soffi
tors, 2021-03-11 - 05:25

Sisyfos, Sattva och Mary, med vänner som er är det lätt att känna tacksamhet!🧡🧡🧡

Var ska jag börja idag?

"Utan tvivel är man inte riktigt klok"
Tage Danielsson

"Det finns en mening med allt som sker"

Hur hamnade jag här?
Jag är ju en sån som vill förstå.
Men, när jag inte förstår. Är det så att jag kanske ändå inte vill förstå allt? Eller går det inte att förstå för att det helt enkelt är ett missförstånd från början till slut? Ödet eller slumpen, båda är svåra att förstå.
"Livet" ledde mig hit. Livet, en sinnrik väv av händelser utanför min kontroll och mina egna mer eller mindre dåliga beslut. Ingen vacker väv. Jo, det finns guldtrådar också, riktigt bra beslut jag tagit. Som att ta mig ifrån det som skadar mig, ta hjälp när så krävs. Som att ta tag i mitt drickande och hitta hit.
Det ena leder till det andra. Finns det en mening?
Vissa behöver "slå i botten" för att kunna resa sig och växa till en starkare och bättre version av sig själv. Finns det en mening?
Vill jag veta eller är det bättre att inte veta säkert?

Jag kan se att jag skrev igår att jag började förstå det där med
"att försöka vara här och nu och inte i tankarna på vad som hänt tidigare eller för mycket i tankar om vad som skulle kunna ske"
Det låter ju klokt. Idag är jag inte riktigt där som ni ser.
Jag har en bit kvar till att bli "en upplyst guru" 😅😂

Tacksam ändå, tacksam för att jag inte har några som helst tvivel om att det bästa är att vara nykter idag också.

KRAM! 💖

Sisyfos
tors, 2021-03-11 - 06:30

Jag har kanske gett upp att förstå fullt ut. Jag skriver inte så ofta i min tråd och till viss del är det för att jag vill att det ska vara sant det jag skriver... det är bara det att om man synar så skrev jag något annat som var sant tidigare som kanske inte stämmer nu. Jag gör efterkonstruktioner etc. Nu såg jag i programmet om hjärnan med Anders Hansen att jag är i gott sällskap. Människor ljuger ofta... usch hur det låter. Men det stämmer rätt bra på mig. ”Jag är inte riktigt klok”. Vissa saker kan ses ur olika vinklar särskilt det som handlar om varför jag drack. Och analyser av mig själv. Så när man är ”här och nu” och skriver ner sin sanning just då, då är den sann. Så skönt att du skrev det där egentligen för jag har faktiskt funderat på hur jag skulle framstå om nån tog och analyserade alla ”klokheter” jag har skrivit här på forumet. De är sanna där och då men de hänger ju inte ihop så mycket anar jag. Ganska kul att Tage Danielsson som skrev så mycket gjorde den iakttagelsen. För jag är inte heller riktigt klok. Tål inte vetenskaplig granskning. Ni andra härinne i forumet ni framstår dock i mina ögon som väldigt kloka och sanna. Även du Soffi ❤️! Förresten förklarade Anders Hansen att det var normalt!

Sattva
tors, 2021-03-11 - 06:31

Tror livets mening bla handlar om att bli sin egen upplysta guru. Och färdigupplyst blir man nog inte. Ju mer man vet, desto mer inser man hur lite man vet? Huvudsaken är att vilja förstå, utveckla, göra det rätta för sitt innersta.
Håller med, idag är en suverän dag att vara nykter!!🧚‍♀️
Ps. Tack själv attbdu finns härinne!😍

Soffi
tors, 2021-03-11 - 17:18

I morse när jag skrev "Utan tvivel är man inte riktigt klok" så låg min egen betoning på tvivel. Under dagen idag har tyngdpunkten förskjutits till - jag är inte klok!

Sisyfos: Du "fastnade" på att du inte är klok. Och samtidigt tvivlar du på om du kan skriva sant, eftersom vad som är sant kan förändras. Du är ju klok på riktigt!!😍 Även om du tror att jag är normal 🥴🤣.

Sattva: Mycket klok du med! "Tror livets mening bla handlar om att bli sin egen upplysta guru. Och färdigupplyst blir man nog inte." Det tar jag med mig. 😍

Nikki: Klokt skrivet! "Det är kanske/säkert så att vi måste släppa lite av vår vanliga "stenkoll" för att klara/inte behöva att inte släppa taget helt? Jämna ut livet lite..inte den där ständiga bergodalbanan utan hitta balansen i livet." ... Men är jag en som har (haft) stenkoll? Är du helt utan tvivel? För jag är inte så säker....
Fast en vår utan "den vanliga" bergodalbanan låter riktigt härligt! 😍

Tillbaka till att jag inte är klok. Jag har varit så arg idag, riktigt 👿🤬. Såklart. Det är ju torsdag (kom jag på först efter lunch..). Det börjar ju verkligen bli löjligt på riktigt!! Någon som behöver hjälp att hålla reda på torsdagar? Anlita mig!
Som vanligt har jag svårt att hantera ilska så naturligtvis har jag planerat för att dricka ikväll. Tills jag blev rent heligt förbannad -INGEN IDIOT ska få mig att dricka och må dåligt!!
Samtidigt vet jag ju mycket väl att det finns ingen/inget som kan göra mig arg. Det är jag som blir arg. Varför låter jag mig triggas??
Kanske för att tröttheten börjar bli övermäktig framåt slutet av veckan? Jag vet inte.
Sen blev jag mest ledsen. Ledsen för att jag låter mig påverkas så till den grad att jag planerar för att dricka.
Men nu är det lugnt.
Jag är hemma och jag har inte handlat så det blir inget starkare än te ikväll heller.
Mår bättre efter att ha andats och läst och skrivit här.
Rentav glad faktiskt!

Tack!!!

Andrahalvlek
tors, 2021-03-11 - 18:07

Känner igen mig jättemycket. Jösses vilka ilskna utbrott jag hade förra våren, nynykter. Ett mail från någon kunde göra mig skogstokig. Och ilskan kom och gick i vågor hela dagen, otroligt tröttsamt. Fick knappt inget annat gjort. MEN det har lugnat ner sig. Ingenting kan få mig lika arg längre som jag blev förra våren. Ingenting. Det var bara en känsla som behövde komma fram i nykterheten, och som jag var ovan att hantera.

En sak som jag gör är att jag alltid ”sover på saken”. Om jag inte måste reagera i stunden, det måste man ju i bland, så sover jag alltid på saken. Under sömnen händer magiska grejer - svårlösta saker blir plötsligt plättlätta nästa morgon. Eller så börjar hjärnan formulera ett svar till idioten, utan att jag knappt är inblandad känns det som.

Otaliga gånger har jag sen under mina morgonrundor formulerat nästan exakt vad jag ska svara idioten, och sen bestämmer jag hur/när svaret ska presenteras. Nästa morgon har jag hunnit sortera bort all onödig ilska och istället gått på essensen - försökt formulera mitt svar kort och koncist. Oftast ringer jag upp vb, då tar jag kommandot. ”Du, jag tänkte på en sak. När du gör så här....” De flesta pudlar direkt, och gör inte om det.

Aldrig gå i svaromål i affekt. Det är ett av mina motton numer.

Kram 🐘

Soffi
tors, 2021-03-11 - 20:02

Tack AH! Ja, jag har funderat över om det är så, att ilska kanske är en känsla som behöver komma fram i nykterheten, och som jag är ovan att hantera eftersom "jag aldrig blir arg". Eller jovisst har jag kunnat det tidigare också, men stubinen har varit milslång och det är ju förbjudet och skitläskigt att bli arg!
Nu har jag typ ingen stubin, men det är fortfarande otäckt att bli arg. Tack och lov har jag inte fått något öppet utbrott än, men jösses vad jag muttrar och svär inombords!! Inte klokt! Och så sant, när jag sovit på saken så är ju problemet oftast inget som ens behöver hanteras.
Skönt att höra att jag inte är ensam och att det går över!

Tack Nikki! Jag kände mig "avslöjad" av en sak du skrev, lätt att bli nojjig ibland. Men vi tänker helt enkelt väldigt lika. Och det är väl därför jag bryr mig mycket om att du kämpar vidare också. Uppskattar att du är här.

Det räcker gott att ha fokus på att leva!
Vi säger så!

KRAM!

Torn
tors, 2021-03-11 - 21:03

Jag har funderat på en sak. Du skriver om en massa känslor av alla de slag, och det verkar ju som de flesta upplever/har upplevt liknande en bit in i nykterheten. Men har du inget behov av att skriva här vad rent konkret det berott på? Vad händer/hände liksom.😂 Hände det tex något som gjorde att jag blev ledsen eller arg så vad det det första jag ville skriva om här. Få det ur mig, ner på pränt, detaljerat. Då fick jag dels tips, igenkänning, hjälp eller pepp från alla snälla forumsvänner.😍 Jätteskönt!Men vi är ju alla olika, med olika behov.

Du gör ju såklart helt och hållet som du vill och vad som känns bäst för dig. Men bara det inte är att du känner en oro, rädsla eller gud förbjude skam för att skriva något här.❤️ Det är sådant som vi hjälps åt att jobba bort här. Döljande pga skam ska bort, stolthet och ärlighet ska ta över.

Bara en fundering från mig i all välmening.

Kram

Soffi
fre, 2021-03-12 - 05:39

Det är vår!
Eller iaf töväder..

Tack Torn! Jo, jag känner oro och rädsla. Skam också - men den tänker jag kasta in i skamvrån där den hör hemma - jag tänker inte stå där längre!

Släpp fångarna loss ... Kaxigt, klämkäckt? Ja, men det är en fasad...
Vad skrev jag igår? "när jag sovit på saken så är ju problemet oftast inget som ens behöver hanteras"
Rätt men fel.

Jag har nog inte velat sätta ord på det som triggar till olika känslor nu. Inte velat se. Små saker, petitesser som är rent löjligt att gå igång på, men som påminner om tidigare erfarenheter.

De där tidigare erfarenheterna behöver hanteras.

Minns för ...kanske fyra år sedan. Jag var hos en psykolog för att få hjälp. Diagnos PTSD, utmattad. Hon tyckte att jag ändå verkade "väldigt balanserad" och trauman brukar gå över, det var ju länge sedan redan då och "du har nog bearbetat klart redan"...
Den psykologen vet nog inte vad alkohol är.
Vilken effektiv "medicin" det är för att trycka undan, dölja, glömma, stänga av... Stoppa ner i ryggsäcken utan att bearbeta. Men, den där ryggsäcken är ju tung.

Det som göms i snö kommer fram i tö.

Känna tillit till att jag inte får mer än jag klarar av för stunden.
"Öva" på att känna ilskan.
För nu dj**lar är det nog!
Dags att släppa mig själv fri.
Fri från alkohol, ångest, rädsla och skam.

Se upp därute!
Jag är nykter idag med.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram alla!
Och tack igen Torn! För att du hade sönder den där fula souveniren som jag inte vill ha kvar.

🌷🌷🌷🌷

Sattva
fre, 2021-03-12 - 06:46

Klok poet, du skriver så fint!
Grattis till dina insikter. Jäklar vilka resor vi gör härinne, visst är det häftigt!!!🤩🤗💪🧚‍♀️

Soffi
fre, 2021-03-12 - 07:59

Tack Sattva! Dina ord värmer.

Tänker på att det faktisk ÄR en skillnad.
Att känna oro - inte VARA orolig.
Jag är starkare nu.
Fast... ja, jag erkänner!
Klockan är inte ens åtta - och här sitter jag och äter choklad 😯🤫
Det är bara för att jag är trött, behöver energi 🙄
Den där chokladen, jag "vet inte hur det gick till".
Skulle ju inte köpa något godis igår, bara mat. Men nu ligger där flera chokladkakor i skafferiet....
Behöver ju tänka på vikten... Den går åt fel håll sedan jag blev nykter...
Äsch! Jag vet iaf en som tycker att lite mer hull "klär mig". -Undanflykt!!

Någon som känner igen sig i beteendet??
Nåja, en sak i taget.

🍀

Soffi
fre, 2021-03-12 - 11:40

Ja, faktiskt, just nu känner jag mig nyfiken!

Har precis avslutat förmiddagens möten. Bara ett möte kvar sedan är det HELG 😍🥳!
Alltså, så här kan jag ju inte ha det!
Måste göra något åt jobbet...
Det är inte vettigt att jag blivit en som längtar sååå till helgen.

Tänker också på morgonen.
Jag går omkring med en massa obehagliga känslor. Att faktiskt tillåta mig att erkänna dem, formulera vilka de är och vad de beror på, se dem för vad de är.
Varför bär jag runt på dem?
Och, varför kånkar jag vidare på den där tunga ryggsäcken?

Är det inte dags att bara kasta allt det där överbord?

Jag börjar bli lite nyfiken på hur livet skulle kunna vara?
Jag vill inte gå omkring och vara orolig och rädd. Jag vill göra roliga saker, träffa nya människor, se och uppleva allt med nyktra ögon.
Börja leva istället för att bara överleva!

Jo, jag fattar, det är inte bara att kasta "allt" överbord, så lätt är det inte.
....eller är det det?

Nej. Jag har inte slagit i huvudet.
Jag har nog bara fått nog och börjat hoppas/inse att - Det kan vara möjligt!(?)

Fokus på att leva!
Vi säger så.