@Torn Jag längtar tills lusten fyller större delen av min fritid. Då antalet måsten och borden är minimalt. Det bästa är förstås om måsten och borden också inkluderar lust. Lust att städa, lust att putsa fönster. Nu hinner jag inte invänta lusten, ibland måste jag bara köra utan att knappt tänka eller känna efter.

Att skriva här dagligen hjälper mig jättemycket, då får jag distans till allt jag gör. Då kan jag på ett annat sätt se om jag kan skruva och förändra lite.

Det är dock stor skillnad på jobbtankar och jobbtankar. Tänker man på jobbet pga oro och stress så är det vidrigt att väckas av det klockan 5. Tänker man på jobbet med entusiasm och framtidstro är det bara trevligt att väckas kl 5 av att hjärnan jobbar. Jobbigt men trevligt i grunden.

Jag måste gå igång för att trivas på jobbet. Jag måste känna engagemang och entusiasm. I alla fall i längden.

Så därför känns det helt rätt att byta jobb nu, efter 15 år var det dags. Under mina 29 år på företaget har jag gjort en massa olika saker, men det här jobbet har jag haft allra längst. 15 jävla år, inkluderat två sjukskrivningar (2007, 2018). Men inte så länge till 😍

Kram 🐘

@Andrahalvlek skrev:"Just idag hade jag faktiskt tänkt låta lusten driva mig. Ligga kvar i sängen så länge jag vill, känna efter inåt. Vad VILL jag göra idag? Vad har jag LUST att göra? "

Härligt!! Jag vaknade faktiskt med samma känsla och kravlade inte ens ur sängen för gott förrän 9. Dock känner jag alltid det där behovet av att ordna med saker. Jag har som alla andra en att göra-lista, ja alla har ju en oavsett om det är en faktiskt nedskriven lista eller om den endast existerar i mental form, som ständigt fylls på med nya grejer i ungefär samma takt som uppgifter bockas av.

Här har jag väl förstått att för att bli mer harmonisk måste man kunna se på listan utifrån och inte tänka att man är lycklig först när man bockat av allt på den, men har lite svårt för att leva efter det. Jag kan ofta känna en lätt stress när jag vet att det finns något på listan som jag skulle kunna jobba på just nu, men jag sitter här och skriver på forumet istället.

Jag upplever att du alltid har varit en sån som själv bockar av saker på din lista i rasande fart och i den takt den inte fylls på att du lägger till saker själv. På senare tid verkar du lyckas du med att sätta undan listan för en stund, eller kanske inse att vissa saker faktiskt kan flyttas till morgondagens lista utan att det påverkar alls. Som i det här exemplet som jag citerar idag! Det jag menar är att det känns som att du är på väg åt rätt håll, men att du fortfarande ibland, baserat på andra inlägg du gör här, tenderar att ibland fylla listan med lite för mycket och ibland kanske med saker som borde delegerats till andra listor.

Nu kanske jag överanalyserar och skrev lite onödigt metaforiskt, men är det något du funderar på själv? Det är väl när man inte kan släppa på listan som man går in i väggen som du har gjort förut. Känner du att du har en bättre balans idag? Jag tar mig not inte an så mycket som du gör, men jag kan ibland känna att det är svårt att släppa det där med listan och önskar att jag kunde göra det.

@TappadIgen skrev:"På senare tid verkar du lyckas du med att sätta undan listan för en stund, eller kanske inse att vissa saker faktiskt kan flyttas till morgondagens lista utan att det påverkar alls."

Jag tror att du har helt rätt i din analys. Man blir mer chill som nykter. Ytterst få saker är riktiga måsten. Var sak måste få ha sin tid, och vila är viktiga grejer 😉 Nej, jag blir inte stressad på samma sätt längre, och det kan jag tacka min tydligare närvaro i nuet för. Som jag kan tacka nykterheten för 🙏🏻

Kram 🙏🏻

@Andrahalvlek Ja, man blir definitivt mer chill som nykter, det har du rätt i. Men jag kan inte låta bli att känna en ambivalens. Jag är väl bättre på att uppmärksamma vad jag tänker och känner också men som nu. Att vara på forumet tar jag som avkoppling. Jag har flera olika former av avkoppling jag tar del av och på senare tid igen så har forumet inte varit prioriterat. Det har ju varit så härligt väder!

Men nu sitter jag här och tänker att det finns ett par saker på listan som jag kan göra. Så är det så härligt väder ute också så jag vill gå ut! Jag kan sitta en sekund avslappnad och bara tänka på forumet men i nästa sekund känna, nästan som en skamkänsla, att jag borde göra det jag måste göra och sen gå ut och njuta av vädret, för sen ska vädret bli sämre igen och idag har man ju ledigt.

Jag är mycket chillare. Men just detta känns lite problematiskt. Sen är det ju bra på det sätt att jag faktiskt får saker gjort också. Jag vill ju inte sluta göra saker jag behöver göra, det är ju inte det som är lösningen.

@TappadIgen Det är verkligen inget fel på att få saker gjorda, men man ska göra dem för att man har lust. Inte för att man måste eller borde, eller för att någon annan tycker att man måste eller borde. Man kan göra en massa nyttiga saker också av lust. Men det är stor skillnad på att tvätta fönster för att man har lust att göra det istället för att göra det för att man måste, för att grannarna kanske har synpunkter. För mig är det stor skillnad i alla fall.

Sen måste inte allt vara perfekt heller i mitt nya liv. Där är min ribba mycket lägre. Städade balkongen precis, för att jag hade lust, men jag hade inte lust att slita halvt ihjäl mig. Det kände jag mig för trött för. Så de fick bli lagom fint. Lagom fint för att kunna sitta därute på balkongen och njuta av sol och nyplanterade blommor utan att störa sig på att det är smutsigt på golvet. Lagom fint.

I mitt tidigare liv kunde jag hålla på och hålla på och hålla på tills jag nästan svimmade av trötthet. Vilket gjorde att jag drog mig för att göra samma sak en annan gång. Vinsten kommer liksom av sig om man har slitit halvt ihjäl sig för den.

Allt man gör ska ge mer än det tar.

Kram 🐘

@TappadIgen Det här med forumet är lite underligt. I bland känner jag för att skriva och kommentera en massa, men hinner inte pga annat som känns viktigare. I bland har jag tid men då känner jag inte för att gå på forumet.😅 Förövrigt så har jag nästan aldrig någon längre ” to do” lista i huvudet. Det är bara större saker som typ är tidsbokade som jag är noga med att sköta. Eller om jag har planerat för en resa tex. Mycket annat som inte är så viktigt tar jag när det passar eller när jag har lust till det. Som i går när jag rensade hela gräsmattan från maskrosor. Det var något som jag plötsligt kände för att göra. Och vädret var bra för det också. Det var inget ” måste” eller något jag tänkt på innan.

Ha det bra!

@Torn Vid rensa maskrosor går nog min gräns för lustfyllt arbete 😂 Nä, man ska aldrig säga aldrig. Får jag en tomt en gång igen så går jag kanske där och plockar bara för att jag har lust. Maskrosor är ett otyg som brer ut sig och det är smart att plocka dem innan de sprider sig.

Fick tips om att maskrosknoppar ska vara goda att äta. Man ska äta dem när de är knoppar och skära bort den tjocka bottenklumpen på knoppen. Steka de gula spröten och krydda med curry. Lät skumt, såg ännu mer skumt ut på tallriken, men ska enligt min kompis vara gott. Maskrosvin går ju fetbort för oss, så stekta maskrosknoppar kanske kan funka istället 😉

Eller så gör man som jag och bara njuter av dem nu när de lyser som gula solar överallt 😍

Kram 🐘

Idag har jag haft lust att leta upp fem hittaut-kontroller och - håll i er nu - ta årets första dopp i havet! Ingen aning om hur kallt det var, men det kändes iskallt. Men jag gjorde det, för att jag hade bestämt mig. Jag tog fyra-fem kliv ner för badstegen och sen kastade jag mig bakåt och simmade två simtag in till badstegen igen. Uppfriskande minst sagt.

Precis när jag kom upp på bryggan igen hörde jag näktergalen 😍 Jag har lyssnat efter den i några dagar, men inte lyckats få höra den förrän idag. Lite passande på gökotta i min självsamhet. Någon gök hörde jag dock inte, men näktergalen kändes minst lika wow.

Efter badet åkte jag och köpte blommor till balkongen och sen planterade jag dem och städade balkongen så att det går att sitta där och njuta i solen mellan klockan 13 och 16 då solen når ner på min plätt i tillvaron. Min balkong är inte stor, men jag är ju självsam och den räcker bra för mig. Många vilda grannar har jag också. Det tog två minuter från att jag hade ställt fram en skål med vatten tills det kom en stor geting och drack vatten.

Kajor och småfåglar flög skytteltrafik från och till min matning vid köksfönstret. Kajorna är väldigt skygga och det är så roligt att retas med dem. Sitter de och äter utanför så sticker jag plötsligt fram mitt huvud i fönstret och då ser det ut som om de får hjärtsnörp. Småfåglarna är coolare, jag inbillar mig att de känner igen mig. ”Ja ja, det är ju hon som bor här”. Idag när jag satt på balkongen kom kajorna, fick syn på mig och avvek direkt. ”Hjälp, satt det någon där?” Tre fågelholkar har jag span på, men de har inte fått några hyresgäster än.

En sak gjorde lite ont i hjärtat idag. När jag stod på badbryggan och lyssnade på näktergalen kom det ett medelålders par cyklande. Det gick ut på en brygga bredvid och satte sig på en bänk. I samma sekund som de satte rumpan på bänken tog de upp sina mobiler och började scrolla. Varför gör vi människor så?

Att ett medelålders par gör det är illa nog, men när föräldrar gör så gentemot sina barn vill mitt hjärta brista. Det finns forskning som visar att små barn utvecklas genom att ”speglas” i oss vuxna. De härmar oss, samspelar med oss, de behöver bekräftelse nästan nonstop. Det är så de utvecklas. Tänk ett barn på lekplatsen som hela tiden ”kolla här, kolla här, kolla nu vad jag gör”. Hela tiden. Och föräldrarna väljer att scrolla i mobilen istället 😢 Vårt generella mobilanvändande i samhället bekymrar mig faktiskt massor. Kan rekommendera boken ”Skärmhjärnan” av Anders Hansen om ni är mer intresserade.

Själv har jag en enkel regel. Så fort jag interagerar med en annan människa IRL så får min mobil vänta, även om den ringer eller sms-piper. (Nästan alltid har jag den på ljudlös.) Sen finns det förstås tillfällen ihop med familjen som jag kollar mobilen, men jag är ytterst restriktiv även då. Skulle aldrig ta upp mobilen mitt i ett samtal. Skulle aldrig göra som det medelålders paret på bryggan idag. Aldrig.

Kram 🐘

PS. Efter alla lustfyllda aktiviteter tog jag mig en tretimmars höneblund. Det straffar sig att vakna tidigt, även om jag kunde somna om några timmar i morse.

Så du har badat!😍 Härligt, jag visste att du skulle bli först i plurret av oss i gänget! Nä, maskrosrensning hamnar inte i topp på lustfyllda saker hos mig heller.😅 Men det är helt ok liksom, jag lider inte när jag gör det, och det blir väldigt snyggt efteråt.
Hmm, käka maskrosor, det hade jag ingen aning om att man kan göra. Det måste jag testa!

Mobilberoende är nog ett av de vanligaste beroendena i dag. Riktigt trist faktiskt när två eller flera personer sitter och glor i sina mobiler runt ett matbord. Gött att du inte har fastnat i det otyget. 🤗

Kram

Tack @Andrahalvlek och @Torn för att ni delar med er av era reflektioner kring måsten. Det är något som jag funderar mycket på just nu, men flyttar de reflektionerna till min tråd och frågar Torn separat så att jag inte fyller upp denna tråden. :)

Härligt med bad utomhus redan! Vattnet har såklart inte på långa vägar kommit upp i några behagliga badtemperaturer ännu, men det är klart att det går om man vill. Det hjälper ändå med närvaron med ett kallt bad. Man blir helt klar i knoppen, tycker jag.

Det där med mobiler är tråkigt. Jag använder själv min alldeles för mycket, men lägger ner den när mitt fokus behövs någon annanstans. Jag har tidigare tänkt att det är lite av en generationsfråga. När jag studerade på college så var det en del studenter som kom direkt från high school och vid ett tillfälle under en lektion så ringde en telefon högt och ljudligt och jag tänkte oj, vad pinsamt att de glömt stänga av telefonen. Efter några sekunder så hör jag följande konversation

- Hallå.
- Det är bra och du?
- Jag sitter och har en lektion, vad gör du?
- Ok, vi kan höras senare.
- Hejdå.

Men nu ser man ju de som har fastnat i telefonen som är äldre också. Just i parken bredvid där jag jobbar när jag inte jobbar hemifrån, som du känner till och kanske har sett, så är det ofta ett gäng pensionärer och jagar Pokémon, men det tycker jag däremot är lite roligt. Där blir ju mobilen och spelet en facilitator till umgänge istället för ett hinder.

@TappadIgen Jag trodde också först att det var en generationsfråga. Men min äldsta dotter (24 år) är mer noga med att låta bli mobilen när hon umgås med andra än hennes pappa (58 år) är tex. Hon kan säga att hon och pojkvännen hade en ”mobilfri netflix-kväll” ihop tex. Hennes pappa däremot kan inte ens låta bli mobilen vid våra gemensamma måltider. Då måste han ”checka in ölen” och sen måste han kolla vad alla andra dricker för öl. Dubbelsuck.

Kram 🐘

Jag har fått tid för vaccinering den 27/5, tjoho! Yngsta dottern får sin andra dos 8/6 och från den 21/6 räknar vi med att hon kan åka med kommunens chaufförer igen. I över ett år har vi skjutsat henne till och från daglig verksamhet pga smittorisken. (Vi tänker att chaufförer träffar mycket folk, och att sitta i en bil med andra är också en stor risk.) Lite i taget får jag en massa tid över. Tid att fylla med roligheter 😍

Kram 🐘

Nu. Nu har dotterns pappa tagit över ansvaret en vecka. Äntligen. Jag överlevde tre veckor. Jag fick ihop det. Jag orkade. Nu kan jag stänga av ljudet på mobilen, vill helst ha den helt ljudlös.

Men vi träffas imorgon igen. Har bokat in oss hos ex-svärisarna på grillning imorgon. Premiärbada i sjön tänker vi göra också! I alla fall jag och yngsta dottern.

Chill helgkram 🐘

Jag kan bara inte låta bli. För äldsta dotterns skull. Hon har skickat en lista med länkar till sådant hon önskar sig i examenspresent. Jag väljer inte något från listan, jag är ju klar med presenterna. Men min mamma vill ge henne något också så jag väljer ut assietter från Rörstrand från listan, som min mamma kan få ge henne i present.

Sen skickar jag ett sms till barnens pappa om att jag har valt assietterna i examenspresent från min mamma och att jag själv redan är klar med mina examenspresenter till dottern. Det är åtminstone bättre än att skriva ”glöm inte examenspresent till din dotter”.

Kram 🐘

Idag har jag vilat, vilat, vilat och sen har jag varit social i några timmar. Det var trevligt, men då fick jag migrän 😫 I alla fall en lättare variant, liksom i uppstartsfasen, men tillräckligt för att få mig lite ur fas. Åkte hem och lyckades sova bort den.

Jag tror att jag har börjat sakta ner farten på mitt hamsterhjul. Då gäller det att inte hitta på en massa nya saker. Jag måste verkligen växla ner, inte växla upp på andra områden. Min kropp hjälper mig på vägen, hintar lite lagom så där.

Kram 🐘

Just nu slutför jag min tredje examenspresent till äldsta dottern. En poncho i olika mörkblå/mörkgrå/mörkgröna nyanser. Först stickade jag två stycken 90 x 50 cm stora delar, i två cm stora fyrkanter, som jag sen sammanfogade. Många timmars jobb. Sen stickade jag en polokrage, och nu håller jag på med franskanten. Ponchon blir så fin, och hon kommer att bli så glad 😍 Ofta känns det bättre att ge presenter än att få presenter - och allra helst om det är till barnen.

Kram 🐘

@Tofu Det är verkligen en present som betyder mycket på flera områden. Jag har haft stor nytta av att göra den eftersom stickning är bra för min mentala hälsa. Mot slutet när jag tänkt att just hon ska få den så har den tanken gjort mig riktigt glad. Jag stickar liksom in extra mycket kärlek i ponchon ❤️

Hon har fått en poncho tidigare av mig, i en annan färg och med dubbelt garn så den är väldigt varm och kan endast användas vintertid. Den ponchon åker fram varje vinter och hon uttrycker sin glädje över den varje gång vi ses. Den här nya ponchon tror jag bli svinsnygg på henne, och den är stickad i enkelt garn och är därför mer allround.

Polokragen är en idé som jag snodde av av en kompis, och det blev verkligen snyggt. Jag kan inte följa mönster, jag måste liksom ”hitta på” själv. Ibland kan jag sticka och repa upp flera gånger innan det blir som jag har tänkt mig i skallen. En fransrad med fransar som är 2-3 cm långa känner jag blir pricken över i. Även hur fransarna ska fästas har jag klurat ut själv. Så nöjd med resultatet är jag 😍 Börjar redan fundera så smått på nästa projekt. Kanske ska jag brodera en tavla?

Hittade ett motiv som jag verkligen skrattade gott åt. En klassisk rund bonad med text och en romantisk blomram runt. Texten lyder ”Hela mitt liv har varit en uppförsbacke men nu går det verkligen utför”. Det vore verkligen humor att hänga upp den på min köksvägg ihop med alla fina broderier som jag har ärvt av min mormor och köpt på loppis. Riktigt skrynklig ska den vara också 😂

Kram 🐘

Vad fint det låter, din poncho.
Min favorit av moderna broderier är ”Prata inte med hat i munnen” tror jag såg den först hos arga bibliotekstanten på insta, väldigt roligt konto.
Här har det regnat hela natten. Jag städar iordning inför hemfärd, huset är tyst. Skönt för mitt huvud. Kram!

@Se klart Det var ett sådant modernt broderi-kit som dottern fick i julklapp, men med en annan text. Ett känt Katarina Wennstam-citat, minns det dock inte nu.

En annan favorit hos mig är ”Planering är allt” och där g:et i planering inte får plats utan liksom får knös in mellan raderna. Den tavlan tyckte jag att dottern kunde göra till sin pappa 😉 Och vem vet, jag får kanske ett broderat visdomsord av dottern i present endera dagen 😍

Kram 🐘