av vår2022

Himmelellerhelvette
tis, 2023-07-25 - 10:30

Tack snälla @vår2022 och @Se klart ❤️
Det satt hårt och var förlösande att skriva om, tack för er respons, det hjälper mycket och vissa ord fastnar som det med att känslorna är omogna för att det är det lilla barnets i mig känslor, det tar jag med mig❤️

Kram

Cloette
tis, 2023-07-25 - 11:12

@vår2022 Jag kan också känna att jag som yngre tog efter min mammas beteende liksom du skrev om här lite tidigare. Jag jobbar också på att ta mig ur det, för det där med offermentalitet kommer det inget gott ur.

vår2022
tis, 2023-07-25 - 22:49

@Cloette Ja, det är lätt att man tar efter ett beteende man vuxit upp med. Det är bra när man får syn på det själv så man kan förändra beteendet. Lära om. Just offermentalitet känns inte heller bra inombords, det är en giftig känsla som inte leder någonstans. Den förstör för en själv. Att känna sig orättvist behandlad för att man inte orkar tänka eller reflektera några varv till. Typ, på vilket sätt kan jag vara en bidragande orsak till det som händer? Hur agerar jag? Skulle jag kunna handla på ett annat sätt? Att lära sig att vara mer självreflekterande. När man inte fått lära sig detta blir det lätt att gå i försvar istället som ett offer. Men bra att vi jobbar på det, det mår vi mycket bättre av❤️

vår2022
tors, 2023-07-27 - 16:02

@Himmelellerhelvette Hej! Jo, blasé och melankoliläget är borta😁. Jag sprang 14 km i söndags, med hög musik i öronen och det hjälpte med en rejäl lång springtur. Mådde mycket bättre efter det. Sedan började jag fundera på projekt här hemma, vår hall skulle behövas renoveras med målning, nya lister mm. Vi bestämde oss för att bygga ett staket istället😁. Vi har funderat på detta många år, men inte kommit fram till hur vi vill ha det, nu lyckades vi med det. Vi har semester och tiden. Vi har en häck runt tomten men på en sida är det buskar och öppet mot vår uppfart. Har haft provisoriskt kompostgaller där för att hundarna inte ska kunna springa ut. Men nu är vi igång med målande, sågande, grävande och spikande. Jag målar och maken bygger. Jag gillar att ha lite projekt på gång, det blir lite rastlöst annars. Vi har att göra ett tag nu och sedan blir det skönt att inte ha något att göra i alla fall några dagar😂.

Hur mår du?

vår2022
tors, 2023-07-27 - 16:19

@Himmelellerhelvette och jag springer med hundarna varannan dag på morgonen. Det hjälper mig att hålla kroppen och hjärnan i balans samt gör så att jag orkar med mina projekt🐕🐕🏃‍♀️

Himmelellerhelvette
fre, 2023-07-28 - 19:44

@vår2022 Åh va härligt att höra❤️

För mig går det upp och ner. Har blivit rädd för återfall, vet inte varför riktigt men det är en rädsla som gnager, logiskt vet jag att jag inte plötsligt dricker men rädslan är som om det ska överrumpla mig helt plötsligt! Fick mitt andra återfall i bullemin ikväll under denna sommaren. Har inte hamnat där på säkert 8 månader innan. Tror det väcker mer oro. Att jag fått återfall där gör mig rädd för att jag kan få återfall även med alkoholen. Nu känner jag mig misslyckad och har en gnagande oro i kroppen.

Kram❤️

vår2022
fre, 2023-07-28 - 22:52

@Himmelellerhelvette Vad tror du det var som utlöste att du fick återfall i bulimin ikväll? Du har berättat om din relation till din mamma tidigare, hade det något med det att göra? Kan det vara så att när du berättade om detta så öppnade du upp något som du tidigare tryckt undan? Att det skapade ångest och som du dövade bort med mat? Om du försöker få fatt på vad som utlöste återfallet och jag antar ångesten du kände, så kan det hjälpa att sätta ord på det. Det kan reducera ångest. Jag minns att när jag pratade om mina ”förbjudna” känslor om min mamma så påverkade det mig en hel del. Det är liksom tabu att känna så mot en mamma. Men det var viktigt att få sätta ord på mina känslor och få ut det som fanns där djupt inom mig. Låta det komma upp på ytan och ta bort den laddade spänningen i det. Det blev mer en sorg sedan efter det. Nu när det gått ett tag har jag fått medkänsla och försonats med mig själv, att det är ok och det är som det är och var. Jag har tagit den lilla vår i handen och tröstat henne och nu går vi tillsammans igen, trygga. Jag har även efter detta kunnat försonas med min mamma. Jag tar ansvar för mitt liv och hon för sitt och jag har klivit bort långa steg från medberoendet. Det har även hjälpt henne till att ta mer ansvar för sitt liv.

Kanske du blandar ihop rädslan för återfall med rädslan för dina innersta känslor?

Kram❤️

Himmelellerhelvette
lör, 2023-07-29 - 09:44

@vår2022 Jag tänkte lite i de banorna med igår. Även förra gången som var precis en vecka innan.
Jag har även reflekterat över att jag automatiskt kan självhata på mitt utseende direkt i anslutning till en obehaglig känsla.
Som om jag får känslan som ett slag och blixtsnabbt för den vidare på att mitt utseende?

Historien är att jag var ett väldigt överviktigt barn, dysfunktionen i familjen måste fått mig att äta, minns inte mycket mer än rädsla och osäkerhet. När jag var tolv kom jag på att jag kunde kontrollera mitt matintag och åt väldigt lite, när jag var 15 kom jag på att jag kunde hetsäta och spy. Sedan kombinerade jag dessa två. Därefter la jag till hälsosam kost och träning med inslag av bullemin.

Känslorna är grundorsaken. Det har varit mycket känslor det senaste. Första nyktra semestern är också mycket känslor. Alla minnen från mitt drickande skapar känslor. Att jag insåg att jag inte kunde kontrollera mitt drickande första gången 9 år innan jag slutade väcker känslor.

Jag har skalat av många lager av känslorna, jag vet inte när man är i den innersta kärnan men jag behöver jobba mer på att älska mig själv men den känslan är väldigt styrd av vad som står på vågen och hur kläderna sitter. Det är den mest upptrappade stigen jag gått i mitt liv.

Tack för att jag får reflektera tillsammans med dig❤️

Kram

vår2022
lör, 2023-07-29 - 18:48

@Himmelellerhelvette Det är så bra att vi kan reflektera och klura tillsammans här😁.
Kan känna igen mig i att jag var så missnöjd med mitt utseende som yngre, var lite knubbig och fick höra från en kille i klassen att jag var en elefant. Det tog hårt och då började jag tycka att jag var ful. Jag var blyg och ville bara gömma mig, det var tredje klass och jag var helt ny på skolan och på orten. Min låga självkänsla följde med mig och mycket fokus har varit på utseendet och vikten. Även vissa tjejer i högstadiet ville jämföra storlek på jeansen och ja, mina var en eller två storlekar större. Har bantat och hållit på och tänkt att bara jag blir smal så kommer allt att bli bra! Jag var normalviktig, kanske något mullig och jag önskade att jag skulle vara pinnsmal, som en anorektiker. När jag ser på kort från dessa tider var jag hur fin som helst och inte ful eller tjock. Jag var väldigt osäker och det var så viktigt för mig att få bekräftelse från killar, men om de sade att jag var fin trodde jag inte på dem, de bara sade så för att göra mig glad och ljög. Jag hamnade aldrig i ätstörningar som anorexi eller bulimi, men kunde träna hårt och äta lite i perioder. Senaste åren när jag drack ökade jag i vikt, orkade inte ta tag i det eller fullfölja. Jag var inte nöjd och kläder satt inte bra. Tänkte ofta på att jag var ful och tjock. Ville inte synas. När jag slutade dricka och kom igång med träning igen, gick jag ned, är inte smal men inte tjock heller. Kläder sitter bättre och framförallt mår jag bättre både psykisk och fysiskt. Självkänslan har ökat och jag tycker oftast att jag duger nu. Är 55+ och det gör sitt, men jag kan känna att det är ok. Håller igång och håller mig i form, good enough.

Men vi vet ju, det är inte där det sitter egentligen. Det handlar om dålig självbild, dålig självkänsla och att inte ha fått den bekräftelse man borde ha fått som barn. Mamma och pappa hade fullt upp med sig själva och sitt liv. Tänker att det du berättar om handlar om att kunna ha kontroll. Att kunna ha kontroll kanske har blivit ett verktyg och ett sätt att kunna kontrollera din omgivning. Det håller ångesten i schack. Tänker att ätstörning också handlar om kontroll, att hålla ångesten under kontroll, liksom att dricka. Men när man dricker tappar man ju kontroll till slut men det trycker bort ångesten tillfälligt. Så det handlar ju om att döva känslor. Tänker att det där med vikten och utseende kanske också är ett sätt att döva ångest, istället för att känna känslor fokuserar man på sitt yttre och försöker kontrollera det genom att äta, få upp det och träna. Kanske skulle du kunna försöka med att fokusera på annat än din kropp när du får ångest. Att prata med dig själv om att nu vill ångesten att jag ska fokusera på mat och min kropp, men jag duger som jag är, jag vet det. Att du flyttar fokus från kroppen. Lite som med alkoholdjävulen, flytta fokus från negativa tankar som ”vad synd det är om mig som inte får dricka” till positiva tankar ”vad bra jag är och hur bra jag kommer att må när jag inte dricker”. Du vet ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”😁. Vad tror du om det?

Sen är det ju väldigt givande att samtala med en psykolog och få hjälp att komma till den innersta kärnan.

Kram❤️

Himmelellerhelvette
lör, 2023-07-29 - 21:24

@vår2022 Du är helt underbar❤️ Det är verkligen så att när en känsla uppstår lägger jag den på utseendet som ett sätt att slippa känna känslan och jag ska öva och öva tills det sitter! Alltså öva på att känna känslan, fråga känslan vad det handlar om och om jag inte får något svar ska jag säga till den att ”jaha här är du och säger inte vad du vill, då får du väl vara här tills du säger vad du vill eller försvinner”

Ätstörningen tror jag absolut grundar sig i ett sätt att hantera känslor från början och som sedan aldrig bearbetats utan bedövats med alkohol eller mat m.m.

Idag fick jag en ångestgrävande känsla som varade i flera timmar, jag försökte förstå och lyssna till vad den ville men kunde inte få tag på den och då sa jag faktiskt till den i tankarna att ”okej du får vara här, jag kan inte förstå dig men det är okej” sedan försvann den faktiskt.

Det är underbart att få fundera och klura här tillsammans, jag vet att jag behöver ta kontakt med psykolog men jag är fortfarande inte där ännu. Allt har sin tid och när jag är mogen ska jag kolla upp det.

Din ålder kan vara en fördel i acceptansen med dig själv men jag tror mycket också handlar om att du jobbat med sig själv mycket så du kan nog inte bara tacka din ålder utan mest dig själv tror jag❤️

Att vara 55+ och kunna springa 14kilometer är helt… jag finner inte ord! Makalöst! Känner ingen i din ålder som fixar det!

Tack själv för att jag får reflektera tillsammans med dig❤️

vår2022
lör, 2023-07-29 - 22:36

@Himmelellerhelvette Tack och nu känner jag mig lite unik som kan springa 14 km😁.
Härligt att du kunde närma dig dina känslor och din ångest. Det är verkligen en bra metod att göra som du gjorde, typ se faran i vitögat och då försvinner faran. Ångest är en signal om att man inte har verktyg som räcker för att hantera situationen. Man flyr den genom att tex äta eller dricka. Men nu har du ett verktyg, jag använder det också ofta. Vad vill känsla säga och förmedla? Och det gäller att inte agera på impulsen utan stanna upp och tänka först. Som du gjorde, registrera tanken/känslan och våga fråga och stanna kvar. Modet att stanna kvar i det ger styrka. Det är ju faktiskt bara sig själv man möter, men man har inte vågat möta sina känslor som ger ångest och det är inga sköna känslor. Jag har också varit med om att det bara försvinner när jag har modet att stanna kvar och vill veta vad känslan kommer ifrån och består av. Sedan också att se till fakta. Är det farligt? Nä, det handlar om känslor och det är inte farligt även om det kan kännas läskigt. Jag har jobbat många år med mig själv och man blir bättre och bättre på att hitta orsaken till ångesten. Övning ger färdighet. Precis som att öva på nykterheten, man blir bättre och bättre på att vara nykter. När jag idag letar efter vad det är som skaver inuti mig, brukar jag prata hur det känns med min man eller en god vän. Till slut hittar jag det och det hugger liksom till när jag träffar rätt. Så jättebra att du tillät känslan vara kvar och säga att det var ok, och ångesten försvann. Efter en tid kommer du att förstå vad det handlar om, så låt det komma när det kommer.

Reflektion tillsammans ger så mycket, jag lär mig nytt hela tiden. Berätta hur det går för dig. Kram❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2023-07-30 - 10:19

@vår2022 Tack❤️ Det är verkligen viktiga verktyg, att förstå att känslor inte är farliga, att tankar är just tankar som lätt skenar iväg och att då iaktta dom och se att det där är vad jag tänker mig till, det är inte så, det är en farhåga men där är jag inte, och stanna upp i här och nu och ta det som det kommer, inse att jag inte kan kontrollera det som kan hända för det är utanför min makt, jag mår inte bra av att tankarna far iväg till sånt som kan hända. Det har inte hänt, det är bara i mina tankar.

Att reflektera tillsammans med dig hjälper mig mycket. Jag pratar också med få andra om olika processer jag går igenom. Jag lyssnar på poddar och ljudböcker som rör olika ämnen jag är intresserad av att utveckla och förstå mig på.

Att se nyfiket på livet och veta att man utvecklas hela livet, att man aldrig blir färdig utan alltid lär nytt är underbart. För några månader sedan tänkte jag ” men nu har jag lärt mig så mycket, jag borde vara klar nu” haha det är skönt att även det gick över till härligheten av att se att man aldrig någonsin kan bli klar när man jobbar med sig själv❤️

Kram

vår2022
sön, 2023-07-30 - 16:36

@Himmelellerhelvette Ha ha! Man blir aldrig färdig och lär sig så länge man lever😁. Ja, syftet med ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt” är att bena upp, organisera upplevelser, tankar och känslor. Vi kan hjälpa oss själva genom att medvetetet rikta oss mot tex upplevelsen av trygghet, känslor av nyfikenhet, intresse osv. Då paketerar vi erfarenheterna så att det blir bra minnen. Att det vi tänker, gör och känner, stärks och blir mer robust och automatiserat. Det gäller både negativa och positiva tankar, så därför är det bra att medvetet flytta fokus från negativa tankar till positiva tankar. Detta stärks då och med träning och över tid så blir det mer robust och automatiserat. Detta är en metod som används vid traumatiserade minnen och hur man kan göra om detta i hjärnan och skapa nya hjärnbanor, så att man inte fastnar i traumat. Att man medvetet riktar fokus från traumat mot nya känslor och minnen. Mycket lekmannamässigt förklarat, men typ så. Vi har ju sett att det funkar😁.

Idag har jag röjt rejält i trädgården mellan regnskurarna och lyssnat på P1 sommar, David Thurfjell, religionsforskare. Väldigt intressant att lyssna på. Ha en fin söndagseftermiddag❤️

vår2022
mån, 2023-07-31 - 14:47

Liten reflektion
Pratade med min man häromdagen om skillnaden nu när vi inte dricker, att det är en aktivitet som är borta. Att det är en vana och rutin som är borta. Jag har haft stunder när jag är lite rastlös och har tråkigt och förr var det lätt botat med att ägna sig åt aktiviteten att dricka. Det slog ihjäl tid och grumlade tankarna. Nu när jag inte dricker får jag hitta på något annat att göra. Jag tycker om att ha lite olika projekt på gång, det stimulerar mig och när jag sen vilar känns det som att jag förtjänar det. Jag känner mig tillfreds. När man en gång blivit beroende och använt alkohol som en ett sätt att leva livet på, ett sätt att få livet att gå framåt, att slappna av på från stress och ångest, så blir det en stor skillnad att leva livet helt utan alkohol. Med distans till det och vid en jämförelse inser jag verkligen att det är en drog och ett beroendeframkallande gift. Och hur jag tidigare kämpat med att på något sätt ha kvar denna drog i mitt liv även fast det så tydligt varit just denna drog som gjort mitt liv så svårt att leva och att hantera det. Det är ju just för att det är så beroendeframkallande, det går nästan inte att leva ett liv utan drogen när man blivit fast i den. Inte undra på att det är så svårt att bli fri från drogen. Även när jag försökt dricka måttligt, har det ju handlat om att jag inte helt kan vara utan drogen. Jag måste få den, i alla fall lite grann. Men då har jag tänkt att jag inte är beroende, för jag dricker ju mindre dagar och mindre mängd. Det blir så tydligt för mig hur farligt alkohol är, det är ju inte något annat än en beroendeframkallande giftig drog oavsett om jag dricker varje dag eller färre dagar, för jag måste ändå ha drogen för att kunna orka leva och stå ut. Droga mig mellan varven för att stå ut. Denna drog är så rumsren och accepterad i samhället. Hela samhället måste droga sig för att stå ut att leva. All reklam och försköningar i media uppmuntrar till att vi ska droga oss för att livet ska vara roligt att leva. Om man inte drogar sig har man nog inte ett så roligt liv, en allvarlig tråkmåns. Något fel torde det ändå vara på den som inte dricker och vill ha kul! All skit som drogen framkallar och för med sig, den pratar man tyst om och det är en skam om man inte kan hantera drogen. Skyll dig själv om du inte kan ha kul med drogen, vi som kan fortsätter i alla fall så länge det funkar!

Jag är tacksam för att jag så småningom synade denna bluff. Jag var en av dem som inte kunde ha kul och hantera drogen, men det tog sin tid att förstå det. Drogen nästlar in sig och lägger in hjärnan i en långtidsverkande alkoholmarinad och som kräver otroligt mycket kraft, energi och finputsande av hjärnan för att man ska bli fri från alkoholmarinaden. När marinaden var helt borta började jag kunna tänka klart utan påverkan från drogen. Det var då jag blev fri från drogen och kunde syna bluffen. Det tar tid, men det är så värt när livet inte längre styrs av en beroendeframkallande drog.

Ha en fin måndag!❤️

Torn
mån, 2023-07-31 - 16:40

@vår2022 Hej! En mycket klok reflektion tycker jag! 👍 Varför förgifta sig lite eller måttligt, när man kan var helt fri från giftet och må hur bra som helst av det. 🧐 Jag vill inte dricka, även om jag så skulle klara av det galant. I bland slår mig tanken att jag liksom är tacksam för att jag blev beroende. 😂 För då fick jag chansen att inte vara lurad av alkoholen resten av livet.

Ha det bra! 🤗

vår2022
mån, 2023-07-31 - 18:14

@Torn Ha, ha! Ja så kan det vara, det blev så tydligt hur lurad man varit av alkoholen när man blev nykter😂. Och fasiken vad mycket mer som blir gjort utan alkoholpauserna😂.

Ha det gott!❤️

Cloette
mån, 2023-07-31 - 20:15

@vår2022 Jag har ju också försökt minska ner och dricka måttligt men det slutar alltid med en dunderfylla, förr eller senare. Då jag naivt, om och om igen, har tänkt att 1 öl kan jag ta för att stilla suget, jag dricker bara den så känns det åtminstone liiite bättre. Men det gör det ju inte. Efter den där ena ölen vaknar alkoholmonstret till liv och om man då är i ett läge att man inte kan ta en öl till, ja herregud vilket läge man då har satt sig i. Tusen gånger värre.

Det har jag nu insett under mina 24 dar som nykter då jag druckit alkoholfri öl istället. Det blir ingen kick i hjärnan av dem, i stället rullar livet på lugnt och sansat efteråt. Och jag är så glad att jag slapp den där kicken för numera ger bara tanken mig ångest. Därmed inte sagt att jag ibland kan få små förklädda sug som jag övar mig på att känna igen som just sug.

vår2022
mån, 2023-07-31 - 22:13

@Cloette Ja, det är så befriande när poletten trillar ned, när man inser och förstår att det verkligen inte är en väg framåt att ta till alkohol överhuvudtaget när man blivit beroende. Det finns bara en utväg, för mig, att sluta helt. Det är också just de där suget eller numera som en liten påminnelse ibland som kan flimra förbi, som gör det så tydligt att det är en drog som jag tidigare var så beroende av och så innerligt ville ha. Att den finns där i hjärnan och minns när den användes förr och kan göra sig påmind. Jag får inget sug efter alkohol, men det är så otroligt att hjärnan minns situationer när jag drack förr. Eller egentligen kanske inte så konstigt, det är ju massor av minnen som finns lagrade i hjärnan och som kan komma upp vid dofter, ställen eller annat som man erfarit tidigare. Jag är rätt fascinerad ändå av lagringen och gällande alkoholen inlärningen av ett beroende som aldrig suddas ut, men som tack och lov inte aktiveras om man inte dricker. Men med kunskap och insikt om hur ett beroende fungerar så är oddsen stora för att inte hamna i skiten igen😁