Nykter på semestern, och sen också!

@ Andrahalvlek - Jag vet inte om jag är supersprallig på alla fester o tillställningar än, men... jag vet ju jag kommer vara mig själv rakt igenom, och gå hem när jag är nöjd, utan ånger att jag sa för mycket av något, eller må dåligt för giftet går ur...

@Himmelellerhelvette - ja precis, det stämmer nog väldigt väl, jag läste precis en artikel på SvD om en bok "Lev med din kropp - om acceptans och självkänsla"; de intervjuade författarna, och i slutet var några tips ur boken; Ta kontroll över strålkastaren.

Livet kommer inte till mig för man ligger i soffan och är sur över att ingen kommer o hälsar på ;-) Kan va bättre hitta på något roligt hemma, eller ta en promenad, eller åka o hälsa på någon. Faktiskt kommer någon o hälsar på ibland, men du fattar ;)

Jag har adderat upp lite styrkeövningar (igen), på morgonen, det blir bra ha som startrutin nu under semestern; och sen får jag justera det så det passar verkligheten när jobbet kommer. Dessutom tänkte jag (igen) börja jogga - 3 ggr i veckan, första passet igår. 5 minuter! Haha... men hittade ett program där jag i slutet på september skulle kunna jogga utan stopp i 5 km. Låter helt klart genomförbart, poängen är väl att inte stressa leder och sånt för mycket...

@vår2022 Jag har "alltid" tränat styrka på morgonen, innan jobbet eller så; perfekt komma igång på det sättet. det är så jag gör nu också, även om det är hemma med lättare utrustning än ett helt gym ;-) Har ganska lång rutin på kroppsviktsträning så jag vet vad jag ska göra för att axlar, rygg o sånt ska må bra :) Det är perfekt sätt starta dagen på hemma, speciellt om jag i pausen kombinerar det med att plocka undan saker, göra frukost... hehe...

Tanken är nog det som förstör allt när man låter den göra det, och förbättrar allt när man kan förhålla sig lite neutralt till vissa saker. "Är det här sant?" "okay - om det värsta nu händer, låt det ske då"... osv.

Det är nog rätt mänskligt att vilja gå "all in" när man bestämt sig.

Jag är inte särskilt orolig att jag ska börja gå och handla på bolaget igen - det kan hända, men ser jag till att tänka efter innan om den tanken växer för stor... så är livet för bra utan för att jag ska göra det.

De tillfällen jag tidigare behövde öl var faktiskt hemma, själv, de timmar jag inte fyllde med något vettigt, det blev timmarna jag unnade mig, flöt bort, glömde och gömde mig. Jag vet inte om mitt liv hemma är oändligt mycket bättre, men så pass många veckor nykter hemma (och bland folk), där jag vaknar piggare, ser på tv, läser någon bok, tränar och kommunicerar med vänner och hittar på saker.. Det jag säger till dem är mer sansat, de tankar jag själv tänker håller ihop till nästa dag. Jag behöver inte må skit. Så... det tror jag ska gå ganska bra.

Inlägget började med ... "all in". Nu när jag är inne i semestern 2023 så har jag bestämt mig för att lägga ganska mycket energi på att få rutin på träning - en kombo av jogging o styrka, inget lopp eller bodybuildingtävling jag ska prestera för ;-) utan för att fylla på med bra input - stigar i skogen, svett på t-shirten, skavsår, träningsvärk i axlar... De timmarna kommer vara väl investerade tror jag - oavsett hur själva kroppen förändras (jag är nöjd att den kanske slutar göra ont på vissa ställen, och att jag har lite bättre kondition) - kommer fylla på med minnen och mer flöde av positiva hormoner.

Att du skaffat hund är ... lite inspirerande... jag skulle någon gång vilja ha en valp eller så, men det ska jag skjuta framåt ett tag till.

Kaffe (flera koppar), lite andaktsfull stund med radio o så, sen ut o jogga, o träna styrka hemma. sitta på balkongen och varva ner, duscha, och kolla omvärlden lite till från balkongen (nätet + hustaken), och inse att det snart blir regn här uppe i norr... det är skönt och behövligt, alltsammans. Framförallt regnet.

Ha en fin dag :)

Semester. joggingtur, tvättstuga. Paus

All in... det betyder i det här fallet att jag har gett mig ut på en runstreak... dvs varje morgon ska jag ta på mig joggingskorna, luffsa iväg, jogga mellan en lykstolpe, gå, sen repetera det lite tills jag känner mig varm, sen springa en bit. Inget långt alls, utan total tid typ 15-20 minuter, med promenad nån kilometer för upp o nedvärmning...

Känns på dag 6 ändå rätt bra, har inga symtom av ont någonstans (första dagarna lite träningvärk)...

räknar med att få höra jag inte ska gå en all in på det sättet. men .... volymen på det jag gör är väldigt låg, och det känns så bra ha ett mål som är enkelt - varje dag - kort (på sikt lite längre etapper ibland).

@Vjlo har inte ens läst på förrän jag skrev inlägget att man "ska springa minst 1.61 km = 1 mile", nåja... jag ska bli lagisk på mitt eget sätt, inte på Runstreak sättet. så det struntar jag nog i... vara ute 15-20 minuter är bra för mig

@Andrahalvlek
Jag kombinererar styrka - jogg -streak-mani just nu...

Men lite allvarligt, det handlar om att pränta in en vana, jag tänker att jag *inte* ska bli så manisk så jag tränar av tvång precis innan midnatt näck springandes i en tågvagn... eller när jag blir sjuk. Men man vet aldrig... behöver väl inte dö av det, man gjorde dumheter med sina beroenden dagar man borde låtit bli...

Min semesterrutin ser ut så - vakna, dricka kaffe - lyssna radio o när jag är tillräckligt pigg (har faktiskt semester, så måste inte vara igång samma tid, så drar jag på mig skorna o ger mig ut en sväng, tillbaka så tränar jag lite styrka medans jag gör i ordning frukost. Allt är klart (förutom frukosten o kaffet innan) inom 60 minuter. Det är inte för mycket tid o kraft investera i att få i mig lite andra intryck än bara luffsa på hemma på morgonen - och jag hoppas efter några veckor att mina axlar börjar må bra av det - just nu känns det som axlelsmärtan är på väg åt rätt håll (minska), men det tar ju tid att öva upp rörlighet o få bort det där onda som ju beror på år av felaktig sittställning o för lite rörelse...

Kan utan att tänka eller känna "ångest" över träning därefter ta det lugnt, cykla lite, hälsa på några kompisar, gå över till en vän o bara hänga på balkongen....

Ha en fin dag

Jag kombinerar just nu två streak :) 😇 åtminstone samma dag - först ut o jogga, efter ett par kaffekoppar i magen

@Vljo - idag första morgonen jag med flit försökte springa en engelsk mile, 1.62 km, och inget mer. Det blev en joggingtur i de närliggande parkerna istället för ut i skogen. Jag bor så bra till att jag har både skog o parker inom 5 minuter... 13 minuter inkl upp o nedvarv... och sedan, eftersom jag ändå tränar axlar mest för att få upp rörlighet (hälften av övningarna är rörelse - utan belastning) så körde jag 3 reps av de olika sorterna. 20 minuter... Nu nöjd o tillfreds. Utanför klipper hyresvärden gräsmattan och jag kan sitta och bara svalna av, käka frukost och invänta vad dagen har att erbjuda.

Fördel med varje dag... är att jag kan justera lite o känna mig för vad som är vettigt att göra - att ta på mig skorna o ge mig ut och jogga en stund är minimum, helt klart - och att ha en engelsk mile (1.62 km) som mål är ganska överkomligt, jag får gå om jag vill. träningen av axlar o rygg är främst en hmm.. rehabliknande sak så där tror jag att jag ska sätta minium till rörelse o stretchövningar, att inte varje dag måste träna styrkan också, för jag tror axlarna mår bra att ibland bara röra på sig i ytterkant utan att ha någon belastning på...

Men dag 8 avklarad iaf!

Hur som - att göra det varje dag är ytterligare en sak som kan bygga på rutiner som gör att det där andra, tråkiga som gör jag ibland halkar in i ... "unna mig"..

nu unnar jag mig att njuta av naturen varje morgon. bara en sån sak!

@Amanda L - ja precis, sommar har jag inte lyssnat mycket på senaste åren, måste nog bläddra igenom listan i SR-appen och se om det är någon jag "faller" för :)

Att vara ute o jogga lite på morgonen är en bra humörökande rutin märker jag, dels kommer jag ur slappläget, får lite frisk luft, ser lite natur. Sen, kan jag inte, som jag faktiskt ibland haft förmåga till, när jag mått dåligt, legat inne o tyckt det är syndast om mig i hela världen (det är ganska länge sen... men nu kan jag ju inte göra det om jag ska vara manisk på att alltid dra på mig skorna en gång om dagen).

På semestern - jag har bestämt mig att försöka göra en utflykt åt något håll runt staden varje dag. Ibland enkla, gå till en park o sitta, andra ta bilden med någon kompis och åka till något sommaröppet café, jag har gjort en lista över alla jag bör hälsa på under semestern, gamla vänner (en del är gamla bokstavligen) som bör få en påhälsning under sommaren... skriver ner allt i en dagbok, så jag har lite minnen kvar :-D

Idag 119 dagar precis 17 veckor. från den 25/3.

Bäst är besöka bekanta utan att förvarna.... då behöver de inte duka fram storfikabrödfatet... och är kanske på väg någonstans eller så, och det får bli som det blir.

Jag får se hur det blir med mina träningsplaner, just nu prioriterar jag runstreaket (det blir ju fel om jag skippar det en dag haha), men har sänkt ribban på övrigt - mest för att jag känner jag vill fokusera på en sak, och jag känner jag mår bra av en morgontur utomhus i vädret. Gör stor skillnad resten av morgonen, även en sådan här dag när jag nästan inte orkade släpa mig ur sängen o tänkte jag skulle ligga o tycka synd om mig en stund till. nu sitter jag istället o svaklar mig efter en tur i grannskapet, äter frukost , lyssnar på radion (aldrig roliga nyheter där numera, men...), och väntar på få slå igång kaffebryggaren.

Blir nog en gudstjänst sen, delvis för att jag vill just det, o delvis för jag vill se om jag kan få träffa några bekanta (då har jag ju fyllt den kvoten nästan).

@Mic Hej! 👋😍
Jag är inte så bra skriva av mig i andras inlägg, men det är några här som jag följer, och jag minns och tänker emellanåt på dig, hur det "gick" så att säga. Kul du dyker in här och peppar lite. och kul se ett livstecken från dig!

Mina bekymmer handlar inte just om alkoholen längre - det var en ventil som jag är riktigt glad jag täppt till igen, och just nu, går mest veckorna vad gäller det. Annat bubblar dock (självklart upp), och ett sätt få energi och tankarna rätt är ju att vara ute o röra på mig....

5 km... det skulle jag nog egentligen kunna jogga på ett litet tag, om jag ansträngde mig, för ca 2 km är ingen enorm ansträngning nu även om jag luffsar på långsamt - ca 7 minuter per kilometer ;-) Målet nu är ju en gång per dag under en längre tid... kanske inte 20 år som en del.. men snart ut på tur för dag 12!

Livet är dock inte perfekt....

Jag var lite kaxig igår när jag skrev, hade varit ute o joggat, borde kanske känt att jag egentligen var ganska "sleten" mentalt... efter det blev det faktiskt bara dråsa i soffan, må skit, sova bort lite, fundera över varför och så... var nog bra, fick skriva av mig lite i tankarna. Jag hade chans umgås med ett syskon o en kompis, men valde bort det - kanske dumt för jag vet jag skulle mått lite bättre av det. Men behövde nog... eller... valde åtminstone att se den mörka sidan av livet en stund, kan vara bra det också. Tidigare när jag varit i de situationerna har det varit ganska bottenlöst - typ det kommer aldrig ta slut... lika bra ta fram knivenläge, ungefär utan att överdriva för mycket, nu kände jag mest att jag ok mår skit, men det går över. vilket är en seger för mig.

Jag hade ju en "streak" på ca en vecka där jag varje dag hittat på något, träffat minst en kompis/släkting, så en dag off där jag faktiskt.. överdrev och bara satt hemma var kanske nödvändig, och samtidigt... lite för mycket. hade jag tagit mig ut en sväng på kvällen så hade nog humöret vänt snabbare. Nu blev det bara tv, youtube, läsa nyheter o sova..

Nu idag är jag på bättre humör. Ska nog sätta mig och prata lite med någon jag har förtroende för om de pusselbitarna som skaver. :-)

Ha en fin dag, och Mic - det är alltid värt kämpa!

@Andrahalvlek 🤭😞 Viljan att hinna träffa o umgås är ju stor, men du har ju rätt... det blev en automatisk paus på något sätt... dels av vädret och som sagt lite av orken....

fick min dos fylld igår - jag sprang på några av mina grannar - pratade lagom mkt där, sen på kvällen en stund på ett enkelt möte i kyrkan, där det finns utrymme att sitta och prata (det är inget lett möte med någon som leder/talar, utan det finns plats för alla att prata).

idag ... tja, ska ju hålla min träningsrunda.

fördel med det digitala är att jag kunde leta upp närvaropodden (det finns två avsnitt från i år), så jag kunde adda den till min podcastapp, så den dyker nog upp sen någon dag jag har tråkigt/är nere.

tjing

Tankar om tankarna man tänker, eller tankar om tankar som man tänker... ja det kan bli många nivåer av det.
"ibland skulle man sluta tänka" :)
Jag låg o lyssnade på just det avsnittet efter ditt tips...
Man behöver reflektera över det tror jag, för tankarna formar en ju ganska rejält.

De saker jag fyller på livet med av positiva eller bara smått nördiga/meningslösa saker (som någon teknikhobby) mår jag ändå gott av, för det blir tankar om annat, som inte har om mitt mående att göra.

Siktar på 18 veckor... just det känns otroligt lätt.

Minns semestrar för några år sen då jag ibland drog iväg på någon utflykt till en stad här utmed, passade på gå på bolaget innan, gjorde utflykten, åkte hem o dränkte mig i burken... nu tänker jag inte ens de tankarna, förutom nu när jag skriver....

Ha de

Ah :)

Joggdag 16.
Nykterhet 125 (i morgon 18 veckor).

1 mile jogg plus lite ibland verkar kunna vara "min melodi", det ger möjlighet att alltid röra på mig på morgonen, och jogga runt i skog kort, eller som det blivit nu ibland i parkerna här i närheten eller efter gator. Så många platser man hinner se lite extra. Jag bjuder på att jag inte har bästa joggstilen (uppmuntrar säkert någon annan att våga)....

Jag har dock inte upplevt det där ruset av glädje än när jag springer... väntar på det... sista minutrarna kommer det... och nu när jag börjar jogga vet jag det kommer vara tungt några minuter :)

Igår var jag social med mina föräldrar - det är ofta lugnt vara där, men på ålderns höst för dem så blir det ju ibland lite deppigt, vemodigt och så, men glad så länge jag har kvar dem båda, och ska ta vara på det så mycket jag kan. Idag ska jag också vara lite social, men på nivån att äta lunch med en fd jobbarkompis, och sen.. får se...

Alla goda vanor sitter ihop någonstans...

Läste i en tidning att det är bra att under semestern bygga nya goda vanor - tänk om jag gjort tvärtom suttit hemma på kvällarna med öppet fönster, spelat hög musik o tyckt att livet var fantastiskt innan jag somnade... som jag gjort förut. Det var mysigt minns jag, men det är härligare o mysigare sitta själv o surfa runt nykter, o planera dagen, eller sitta på en sval balkong själv eller med en kompis och njuta. Livet utan A är stabilare - det löste och löser inte alla problem sluta, verkligen inte, men ger en kontinuitet som jag inte vill vara utan. Jag måste möta eländet inom mig, får göra det, och nästan inget av eländena jag bär går jag under av, utan kan leva genom utan tröstefilt. Faktiskt.

@Andrahalvlek Tack! 🏋️ bra du håller i o håller på! Jag hoppas jag aldrig kommer ifatt dina nyktra veckor, men inte att jag faller heller... utan båda håller sig på rätt sida tillvaron.

@vår2022 Jag såg på någon youtubevideo om en som peppade folk må bättre, en sak han sa var något i stil med, men du om du skulle se en vän må dåligt som du, eller misslyckas, skulle du älska den personen mindre? skulle du inte peppa eller ge styrkekram? du är själv i en relation du aldrig kommer undan - dig själv, den är du i hela tiden, se dig själv i spegeln och säg att du måste lära dig umgås med dig själv, att du duger, att... du är älskvärd, att du ska lära dig umgås med dig själv. inte slå på dig lika mycket :)

Ha en fin dag!

Idag jämt 18 veckor utan nått bubbel i kroppen av skadlig slag.

Nu idag kom första utmaningen vad gäller Run-streaket... det hällregnade i morse, så jag beslöt mig göra det senare....
nu är det uppehåll... och verkar vara det resten av dagen.... alla skäl att skjuta upp ett tag till finns :-) men.... inte hela dagen. har till midnatt på mig...

@Andrahalvlek Ja, jag såg framför mig det....... så jag gav mig iväg en dryga halvtimme sen, på längsta turen i år - 1,6 mile istället för 1 mile :) dvs ca 2.6 km... stolt över det, hade kunnat köra längre, men ska ju nöta ner mig på frekvens inte längd.... på slutet så började det dugga så smått...

@Andrahalvlek Ja hunden kan inte vänta på att gå ut.... och det finns inte så dåligt väder det inte ändå är skönt vara ute en sväng med vovven (jo... det gör det nog... men ändå...)

Det är kul att ha en morgonvana, i morse, seg... kaffe. läsa lite, kolla omvärlden... kolla vädret, och jo, verkar bli bättre än vad SMHI spådde igår... så efter kaffe - på med skorna och ut och jogga, dag 20 :) humöret växlar upp ganska många grader från man vaknar till jag sitter på balkongen och har det ok. livet är inte dumt trots allt.

påminnelse - en bild i dagboken från 1:a augusti 2018... där jag har en påse öl från bolaget på bild, med text "fort var det gjort"... (troligen efter en kortare period av att jag ändå inte vill)

Dagen efter denna text som jag lägger sist. Alltså... jag hade nog jätteskoj där själv, satt på balkongen spelade musik tyckte att jag ägde min egen värld. slapp undan precis allt annat runt ikring. och sen bara skjuta allt framför mig...

att bit för bit leva istället... är ändå bättre.

"Ont i huvudet
Sovit skitdåligt
Var väl inte värt det egentligen.
Fördel : blev rejält solbränd!
Men ... nästan ett dygn i kaos. Kul det som hände på morgonen - kände nä. Nu lägger jag av."

132 dagar idag. 19 veckor i morgon, och då ska jag på en välbehövlig endagarsretreat... har brukat vara på sådana ibland, skönt komma iväg, komma bort, få träffa okända och prata av sig om livet tron och annat. gemenskap är viktigt, även när det är nya människor.

runstreaken håller i sig - igår var jag lagom loj över saker så det höll på bli så jag tänkte, nä jag skiter i att... men på eftermiddagen i solen så tog jag tag i det och sprang. jag råkade på vägen träffa på en granne som haft det väldigt kämpigt (inte med sprit utan av annat), vi pratade lite om livet, hur det är när det är tufft, o att det går hitta vägar. sen sprang jag iväg. kändes lite meningsfullt att han (och jag fick mötas bara så där).
idag har jag precis joggat - dag 23.
i morgon måste jag planera för hur dagen ska bli för att allt ska fungera, måste upp tidigit, jogga, åka runt i stan o hämta upp de andra som ska med, sen åka bil ett par timmar. alternativet är ju,, om jag är trött, att jogga på kvällen hemma, :)

viktiga är nu, fortsätt hålla rutiner, bygga på fler, fundera - när något åskmoln kommer, stannar det för evigt över mig, eller kan jag titta på det och fundera lite, okay, vad betyder det där? kan jag göra något åt det, nu eller senare?

Ha en fin dag

@Andrahalvlek Ja det måste bli tidigt annars är risken att jag har någon "jag är för trött ursäkt" sen....
21 är bra! keep going stronger! :)

tack

☑️ Joggstreak #24
Var jag trött? Jo - somnade för sent i natt... typ vid halv två. trots jag hade ställt väckaren på 05.05....
Var jag tveksam om jag skulle göra det nu eller sen, jo.
Sen gjorde jag det bara. Slet på mig skorna och gav mig ut. En stilla fin morgon - tyvärr augustidagg i gräsmattorna, och sommaren övermogen, men ändå länge kvar innan den ger upp helt. Så har jag suttit en stund och svalkat mig - ska käka frukost och hoppa igenom duschen, åka runt och hämta upp kamraterna som ska med på retreaten.

Ibland - kanske ofta - ska man låta vanorna hur man brukar göra styra mer än "oj jag känner inte, är trött, oj, hm".... I alla fall när det kommer till saker som faktiskt kräver ansträngning, och som jag vet är bra...

Nu "slipper" jag fundera på att jogga i kväll - gissar att vi kommer att vara hemma strax före midnatt dessutom ;-)

Det var ett klokt beslut att göra bort joggningen innan, för vi kom tillbaka till stan strax före midnatt... o då hade jag inte joggat.
Efter en god natts sömn o massa kaffe gjorde jag min tur nu på morgonen. :)

Att göra bra saker måste man vara konsekvent med och undvika olika fallgropar, t.ex. skjuta upp. De där dåliga vanorna fastnar hos en ändå... visst är det bakvänt med livet... Tänk om det var tvärtom :)

Det viktiga går bra - i morgon lördag blir det 20 veckor. Träningsmanin har fått ett par dagars ofrivillig pys, jag har varit på semester i södra landsänden och första dagen där tog jag min dagliga jogg, men kände mig lite krasslig på morgonen efter och bestämde mig efter en hel del resonerande att sätta träningen på paus. Det hade jag troligen inte gjort om vädret varit bättre - men eventuell förkylning och 11 graders tråkregnväder gjorde att jag prioriterade min semester o vara sällskaplig o kunna ta mig hem med lite förkylning kanske. Än att riskera…

Sitter nöjd på tåget norröver nu, och fått med mig kombon av miljöombyte och ett par trevliga sociala dagar. Träningen tar jag tag i morgon efter jag fyllt tvättmaskinen 🥹

Allt går inte som planerat, det var kallt, ruggit när jag kom hem och det var en del viktiga saker som behövde ordnas... och så helt plötsligt har dt gått snart två veckor sedan jag sist joggade 🥹 Nåväl, just nu vet jag inte om jag är galet bekymrad över det - för jag har fyllt dagar o kvällar på ledig tid med annat, kanske ska ta upp streaken igen, i någon annan form, får se inom kort.

Viktigare är att det i morgon blir 21 veckor nykter. Det är en lång period, jag minns inte min förra längsta period, men tror jag börjar närma mig eller t.o.m överskridit den. Känns bra och viktigt bara fortsätta "flowet".

Höst - mer jobb, kanske mer ensamhet o så, fast ser inte ut som ensamheten finns där lika mkt i år, jag har lite fler aktiviteter på kvällarna.

Bara det där med jogging som jag "borde"... kanske göra en mindre avancerad variant, där det inte är varje kväll, utan någon dag på lördag, plus några av kvällarna under veckan, då jag kan riskera sitta kväll o inte göra något. Ska klura.

ha en fin fredag

Rullar in i vecka 22.... 154 dagar. Det känns otroligt lätt, jag lurar säkert mig själv om jag skriver att det är många veckor sedan jag tänkte tanken ... det är det säkert inte, men det är hyffsat länge sedan jag fick bestämma mig för att nej jag ska inte. Och det är ett bra framsteg, ju fler torsdagar, fredagar, lördagar (tror det var främst då jag ...) som jag har andra minnen på ju lättare blir det.

@Amanda L Tack! Kanske en hint om att jag borde ha en PT för att få ordning på träningen :-D

Passerade 23 Veckor ☑️ nästan utan att skriva här... 🤭

Har inte haft några tankar på att göra något inköp/dricka något denna vecka heller, blev snarare lite extra avskräckt tidigare i veckan när jag hörde hur några jag känner pratade hur "hårt" de hade festat...

Är väldigt lite inne här på Alkoholhjälpen nu för tiden, men ska åtminstone fortsätta göra lite veckovisa uppdateringar.

Tack tack!
Träningen går sådär, korta promenader just nu hehe... det får vara på den nivån just nu.... kanske mer tid ute i septembervädret, det ska jag försöka satsa på, inte nödvändigtsvis jogging just nu, men vara ute... ikväll bara balkongmys i höstmörkret...

det här med att inte ha alkohol som tröst gör ju att saker bubblar upp ibland utan att man har någon gegga att hoppa ner i som döljer problemen. Svinont? Ja. bättre? Ja...

Det är stökigt med min jobbsituation, har pratat en hel del med några kära o bra vänner; "stressen du känner?" vad leder den till, något gott?, "det är du som är herre och styr ditt liv, inte de du är anställda hos", "låter som många outtalade förväntningar" Nåväl... det är bra, jag känner vad jag känner, ser vad jag ser, och när jag siktar in mig på att göra något åt situationen så får jag ett lugn inom mig, ja jag är inte hjälplös och slav för någon annan. OK, jag fattar det kommer komma reaktioner om jag inte ställer upp som de vill. Men kan inte fortsätta med det, främst av rädsla av hur andra ska reagera. Så... det blir något gjort med det inom några dagar, tror jag... 👀 gulp. och hjälp. typ. Skriver inte i detalj om något, utan försökte bara beskriva en omöjlig (för mig) situation, som jag har en lösning på jag är lugn hur jag vill hantera, inte detaljerna, det måste ju företagsledningen hjälpa till mejlsa fram. men ingen sitter på mig längre (snart).

Kram

Kanske jag kunde tagit tag i det även utan varit fri från spriten/alkoholen/ölen - men nog tagit betydligt längre tid innan mitt själv sa - nej hit men inte längre. Jag vet inte hur fortsättningen blir - men har haft ett bra och långt samtal med min chef - med en tillräckligt tydlig "krisinsikt" från bådas håll - han såg och förstod, och några tydliga "nästa steg", utan att fastslå ett mål - annat än - jag ska må bra. Det räcker långt, och behövs mer kan jag glänta mer på dörren och prata mer, hänvisa tillbaka till det samtalet. :-) Det som inte går - som tur är, att ignorera det och försöka fortsätta ett tag till. Pust.

Sedan är ju tecken på att man gör rätt att man får lite ångest o dåligt samvete för man sagt till :-D så pass har jag varit med om saker i livet att det ju bara var vänta lite på det... ☑️ Det är ju en del av problembilden, klara själv, vara stark, inte... men nu är det försent lyda den ångesten. haha

168 dagar - 24 veckor, helgen gick utan att jag hade möjlighet eller en tanke på att skriva.... mkt händer privat i min närmsta familj som är viktigare. Men det är väldigt bra slippa ha spriten som flytort just nu!

Jobbet - tänker lite på det, vad som ger ångest där, och hur jag ska för mig själv svara på frågan vad ångesten innebär. Jag anar vad den gör det, men för tidigt svara själv riktigt än.

@Andrahalvlek Tack!

25 veckor - 175 dagar. Det låter jämnt och bra på flera sätt :) Snart ett halvt år... Det finns möjlighet att åka dit om jag skulle börja ... må jättedåligt och fantisera ihop att jag mår bättre av ett par öl eller så. Men det finns ju inget i livet som blivit sämre av att sluta. Mindre ryckigt och lägre ångest. Kanske ocskå tydligare konturer på vem jag är.

Kram

Hej,
Jag vet inte om det är enorm skillnad, men har nog bättre grundläge och jämnare i allt, fyller på livet med annat. Nu har det ju varit saker som bubblat upp med arbete som tärt på humöret ett tag, och annat inom familjen som tagit krafter (nödvändigt), saker lättar upp nu på olika sätt. Arbetssituationen, ja den tog jag tag i, på galgen, och det inom familjen går mot ett nytt läge som kommer bli bra.

Men största skillnaden nu mot i början då jag tog tag igen är ju att jag inte måste fundera eller säga nej till någon impuls att åka och handla.... det finns liksom inte med på agendan längre. Kan ändras såklart, men det är inget beslut som ligger o gnager.

Jag är ingen festmänniska, är väldigt nöjd bara vara o göra något med en kompis, fika lite, hitta på något, ta en promenad. Fester kan va kul, men då på nivån, middagar, kanske lite spel o prat. Fast det är väl fest det med :)

Då är vi (såklart) på liknande nivå - har precis varit på ett mindre kalas nyss då en av mina bröder fyllde år, tonårsbarn, äldre förälder och gott att käka och fika :)

Just självkänslan tror jag har gått upp ganska mycket, eller om det är självkänsla, det dömmande - du duger inte, är inget, har minskat ganska mycket och det går mer åt att vara lugn o veta jag räcker till. Duger mer än väl bra som jag är.... :)

Ett halvår nu! Det går väldigt lätt nu. Men väldigt att notera att det är 26 veckor - 182 dagar.

Nu är jag före kom jag på.... det är ett halvår på fredag... men i princip så :)

Jag är tacksam jag är nykter. Var tidigare i veckan med några kollegor på en tjänsteresa - med massa jobb, vi bodde lite enklare, i en stuga med var sitt rum. de hade "så klart" bunkrat upp med öl... nu fick de inte i sig lika mycket som de hade tänkt eftersom vi behövde jobba hårt och kliva upp tidigt (de har väldigt bra arbetsmoral), men kändes ju ändå som att. pust. vad skönt slippa känna man vill dra med sig sådant mitt i veckan. Det känns som de passerat riskbruk.

Tack @charlie70!

En vecka till har gått! :)