Skriver en egen tråd. Kanske kan mina erfarenheter av nynykterheten inspirera någon där ute att ta steget.

Jag är snart 40 år, familjefar och bor i hus på landet några mil från orten jag kommer ifrån. Har druckit alkohol i princip varje helg sedan jag var 15 år. Jag har inte haft ett pågående missbruk där jag dricker i smyg eller tar återställare eller så. Men otroligt många aspekter av livet har varit förknippade med alkohol. I princip allt umgänge med vänner har skett på helger med alkohol inblandat. Man har sett fram emot helgen och fredagens första öl, den där då man bara lutar sig tillbaka och ”aaahhhh”. Eller semester, fokuset på att få dricka lite mer fritt än vanligt. Eller se en fotbollsmatch på tv, har jag några öl hemma? Ganska ofta har jag ställt in saker pga bakfylla. Eller inte bokat in för många alkoholfria aktiviteter över helgen (köra bil lördag efter kl 16, no no). Alkoholen har till viss del styrt den tredjedel av livet som inte varit jobb eller sömn helt enkelt.

Problemet då? För det första har jag en tendens att bli för full då jag festar ute med vänner. Minnesluckor varje gång. Ibland har jag försatt mig i fara, eller hamnat i slagsmål. Ibland har jag gjort ännu värre saker. Varit otrogen (inte mot min nuvarande fru dock!) eller kört bil stupfull två mil (hamnade i diket men fick upp den igen). Sovit fram och tillbaka på tunnelbanan eller somnat på bussen och hamnat i en annan stad. Fyllesvamlat på Facebook eller liknande och fått sitta och radera dagen efter.

För ett par år sedan körde jag med en metod då jag inte fick dricka mig full. Jag drack högst sex enheter (vinglas, ölflaskor etc) per kväll. Det funkade, men jag levde ju fortfarande ett liv helt uppstyrt av alkoholen.

I och med att jag under den perioden aldrig blev bakfull så upptäckte jag en annan effekt av alkoholen. Jag hade fortfarande ångest dagarna efter att jag druckit. En allmän oro/nedstämdhet följde efter varje helg som jag överhuvudtaget drack alkohol, oavsett mängd. Efter att ha börjat på ett nytt jobb, där jag har mycket kontakt med människor, märkte jag att jag alltid kände mig otillräcklig i början av veckan, medan jag fick upp självförtroendet och den sociala förmågan igen lagom till helgen igen. Vecka efter vecka.

Jag lade av helt med alkohol några veckor innan jul 2011. Så det är 9:e nyktra helgen nu. Två månaders nykterhet idag!

Hur blev det då?
Mina veckor slutade åka berg-och-dalbana. Ett möte måndag morgon är samma som ett torsdag eftermiddag. Min ångest är helt borta. Den som jag levt med... alltid?!
Jag har mycket mer tid. Värdefull tid med barnen, eller tid ute i naturen med hunden. Viss kunde jag släppa mig runt i skogen bakis, men det var nog mest för att slippa vara bakis hemma. Jag kan åka och uträtta ett ärende fredag kväll efter middagen. En otippat nästan magisk känsla.
Jag känner mig mycket mer klar i skallen. Tankar och processer överlever helgen och kan pågå under en längre tid, vilket gör att jag känner att jag har bättre överblick över mitt liv.

Men jag har fortfarande inte satt det på prov. Hur blir det i sommar i stugan? Där sitter vi ju och ölar eller dricker vin varenda kväll. Det är väl i princip det livet i stugan gått ut på om jag ska vara ärlig.
Jag har varit på restaurang några gånger hittills i nykterheten, men haft bilen med som förkläde. Självklart att dricka bubbelvatten då.

Jag är trygg i min nykterhet, egentligen. Men jag är inte riktigt bekväm i min uppsättning vänner och vaneaktiviteter. Kanske får beskära lite på den fronten...

Nykterheten är det bästa som hänt mig. Jag har berättat för min stora dotter att jag slutat dricka vin och öl, vilket hon tycker är bra. ”Man kan ju bli en fullis.” Jag kommer att berätta för folk successivt att jag inte dricker, sedan får man se vad som faller ifrån och vad som blir kvar eller läggs till livet. Och man lär ju knappast få det tråkigt. Alla saker man inte lagt ner så mycket energi på då de varit dåligt kompatibla med alkohol finns ju där och väntar på en. Funderar på att kanske börja köra rally!

Så det var min korta presentation! :P

PersonligaPersson

Vikten rasar inte, men den går stadigt nedåt. Har gått ner ca 2-3 kg på tre månader av nykterhet. Och då har jag ändå unnat mig bra mycket mer godsaker än jag annars brukar göra. Har väl ständigt legat på 5-10 kg övervikt, så jag faller gärna några kg till. :)

Sluta-supa-börja-snaska-dieten. När blir den lika stor som LCHF?

PersonligaPersson

Lade märke till en sak som jag tidigare inte tänkt på. Namnen på forumdelarna "Förändra sitt drickande"
och "Dricker jag för mycket". I dessa båda enkla meningar döljer sig en idé om att man kan gå från att missbruka alkohol till att bara bruka den. Om man sedan tittar på trådarna så bildas ett mönster. Vi har ganska många som kommer in och vill ha hjälp med att dricka mindre, att lära sig hantera alkoholen. Dessa startar en tråd, får några svar och svarar kanske någon gång själva. Sedan dör tråden efter att ha levt några dagar. Sedan har vi en lite mindre andel som är beredda att sluta helt, och som stannar kvar då de känner att de får hjälp och stöd. Är det så att detta bara är sakens natur, att de som tror att de ska kunna dra ner på drickandet faller dit igen gång på gång och lämnar forumet, medan de som vill lägga av helt har mer hjälp av ett konkret verktyg som forumet är. Kan man verkligen ta beslutet att "dricka mindre" på samma sätt som man kan ta beslutet att "sluta dricka"? Eller är det så att vi som vill bli helnykterister har "kidnappat" forumet, och bara ger stöd och uppmuntrande svar åt likasinnade?

Sparven

....i ett jättelångt inlägg i annan tråd, och så är det här ni är!
Men det gör inget. Skönt att det inte är helt dött här inne.

Jag har ett allvarligt alkoholproblem och kan supa ihjäl mig varje gång jag är full eftersom spärren är borta. Men jag har inte ett "sug" däremellan. Borde ju veta vad ett sug är tycker jag eftersom jag slutat röka en gång och slutat snusa en annan gång. Men ingen har sagt "nu är det lillördag, då ska vi röka" eller "fredagsmys med snus", "lördagstravet och middag med vänner och massa cig", söndagmiddag med snus..... Jag tycker den sociala biten är jättejobbig när man bestämmer sig för att inte dricka alkohol. Skita i tobak och jag är duktig, men skita i alkohol och jag är tråkig och konstig. Jag tror att jag har ett allvarligt alkoholproblem, men jag tror inte jag är alkoholist än? Vill inte heller ta reda på hur lång tid och hur många fyllor jag har kvar dit... Vill sluta nu.

Var nykter 70 dagar i rad förra året på våren och mådde toppen. Sen ville jag bli "som alla andra". Nu är det bara depressioner och ångest och okontrollerade fyllor igen. Vart börjar man? Rensa bland vänner känns som en bra start...

Stigsdotter

Du kan lägga in länk till din förra kommentar här om du vill, eller starta en egen tråd.

Svårt det där med omgivningens förväntningar, min erfarenhet är ändå att folk inte bryr sig så mycket som man tror. Sedan gäller det att stå på sig, se folk i ögonen och säga nej tack. Jag säger att jag dricker inte nu, frågar någon varför säger jag att jag känner inte för det eller jag tror jag mår bra av att inte dricka. Knappast någon som ifrågasätter sådant eller hur? Och gör de det så, ja, då är det nog dags att byta ut just den "vännen".

PiL

Jag minns att jag hade en inre dialog med mig själv gällande var jag lämpligen postade min tråd, men kom relativt snabbt fram till att "Dricker jag för mycket?" var fel forum. Svaret var så uppenbert ja, annars hade jag sannolikt inte lyckats navigera hit över huvud taget.

Däremot tolkar jag in total avhållsamhet i definitionen "Förändra sitt drickande", där har man i regel insett ett problem i större omfattning och att botemedlet är att sluta helt.

Men nog är det så att kategorin helnykterister har ockuperat forumet, det är den rådande kulturen här eller vad man ska säga och sympatiserar man inte med den blir det nog lite drygt att hänga här.

Vill man dricka mindre så finns det ett antal patenttips som förekommer här (och på alla andra forum) men så mycket mer blir det inte, alltså självdör trådarna.

Såtrorjagellernåt...

Stigsdotter

...har lixom inte kommit dit än...att vi är helnykterister menar jag. Men vi kanske är på väg, eller har insett att det nog är dit vi behöver sikta eftersom det där med att förändra sitt drickande till en lagom nivå inte funkar så vidare bra.

så man kanske kan säga att forumet ockuperas av eventuellt blivande helnykterister?

...ellerkanskenåtannat :-)

PiL

Naturligtvis har du rätt, Stigsdotter :-)

Otydligt skrivet av mig, jag menade att dom som håller sig kvar antingen är helt vita eller i annat fall har målsättningen att sluta dricka helt och sällan bara vill dricka mindre..

För övrigt skulle jag aldrig vara stursk i den utsträckningen att jag vågar utmåla mig som helnykterist med dryga sex vita veckor i bagaget ;-)

Så då var vi helt överens trots allt..

..vågarjagpåstå.. :-)

delar helt vetenskapligt upp oss i 4 grupper där grupp 1 är de som dricker en snaps på midsommar och grupp 4 är såna som jag, dvs håller upp just midsommar och krökar de andra dagarna.

Grupp 1 och 2 klarar absolut av sitt drickande utan problem medan grupp 3 är en riskbrukargrupp. I början av den gruppen tror jag att ni kan finna många som är oroliga för sin konsumtion men som kan backa lite och hitta en nivå de fixar utan problem. De får alltid vara observanta på hur mycket de dricker för att inte komma upp i den högre delen av gruppen. Det finns en minnesformel för det, lite jobbigt kan jag tycka, att jämt behöva räkna ut exakt vad jag får dricka varje gång och dessutom en total för veckan. Många av dessa människor hittar kanske sin nivå och försvinner då från forumet.

Sen är det också så att det är en viss "startsträcka" att erkänna att just jag har problem med alkoholen och där tror jag också att ni har en del av dem som försvinner. Det är inte svårt att se en klar tendens att när man hållit uppe en viss tid så är det "inget problem" längre och så försvinner man. Och förhoppningsvis kommer man tillbaka efter ett tag när man upptäcker att det inte fungerade att dricka lite. Jag har själv 2 vänner som fn tror att de är friska..........det är de inte.

Och jag tror också att många avviker från forumet när de upptäcker att de är alkisar, det hade de inte räknat med utan trodde att de kunde lära sig att dricka "normalt".

Det är viktig att jag påminner mig om vart jag kommer ifrån så jag inte en vacker dag tror att jag är frisk och tror jag kan ta en liten pilsner på trottoarserveringen. Jag skulle nog inte överleva den pilsnern.

camibi

Oj vad bra skrivet Adde!!!

Precis så är det!!!

Kram C

ÄnnuEnVindåre

Hej jag tycker mig se ett mönster som inte är samma som Perssons men ett mönster likväl. Nämligen att det är vanligt att de som presenterar sig och sin historia börjar med att skriva "jag har läst runt här från och till under ett par år och jag har skrivit något inlägg någon gång men nu är det dags att jag skriver mer. För att...och så vad som hänt och vad de kommit fram till".

Jag tycker mig ana att det är såhär den långa processen ser ut. Att sträckan mellan att tänka så mycket på att man har ett problem så att man googlar sig hit och till punkten då man säger nu slutar jag för jag kan aldrig mer dricka är så här lång. Ett par år. Ett stort antal försök att begränsa drickandet medelst hemmagjorda system och besvärjelser. Ett par första inlägg här om att man vill "dricka mindre" som kanske fan till och med triggar att man super ner sig ett par trappsteg till för att man läser så mycket och förstår så mycket. En period då man tittar in här då och då, klarar sig bra i perioder men dricker för mycket och så plötsligt händer det. PANG! Man har fått nog. Och börjar skriva här. Men då är det tyvärr så att för många är det ganska lång väg kvar till långvarig nykterhet.

VD, som inte alls hade tänkt sig att det skulle bli så dystert detta inlägg

Nynykter

Jag hör till dem som de senaste åren med jämna mellanrum surfat in här och däremellan druckit för mycket. Och nu skriver jag själv därför att jag aldrig mer vill dricka och jag vill fortsätta skriva för att om några år kunna berätta för andra alkoholister eller riskkonsumenter att det går att sluta. Det är min plan, men än så länge är jag bara på den 9:e nyktra dagen. Minns ordspråket om att även en tusenmilavandring börjar med ett enda steg!

PersonligaPersson

Smakade öl och cider i veckan. Systembolagets alkoholfria sortiment. Jag tror efter många timmars funderingar att jag behöver använda mitt öldrickarbeteende vid sommarens vistelser i torpet. Jag får nog sitta och suga på ett par Carlsberg non-alcoholic för att framkalla rätta känslan. Det ökar chanserna att inte falla dit. Cidern var god som måltidsdryck. Lite vitvinskäsla.

Dags för mig att lämna skyttegraven om detta inte ska hamna i social minimalism...

PersonligaPersson

Inte ett examensprov kanske, men i alla fall ett diagnostiskt test i helgen som kommer. En av mina gamla vapendragare tittar förbi. Det brukar vara varsin rejäl kasse öl, någon vinare, en massa gamla låtar på Spotify, samt idel skitsnack till långt inpå småtimmarna. Jag har laddat upp med en kasse gott och blandat från Bolagets alkoholfria sortiment. Jag ser fram emot de här stunderna, till skillnad från krogbesöken som jag mer än gärna slipper, och hoppas att jag ska tycka kvällen blir lika rolig som vanligt. Tror inte kompisen är typen som hakar upp sig på mina dryckers avsaknad av alkoholhalt. Däremot hade han nog tyckt jag var lite trist om jag satt och drack Loka och gäspade. Jag tror också att jag behöver detta låtsassuperi för att få fram känslan. Nåväl, det ska bli intressant!

PiL

Står inför en liknande uppgift denna lördag, dock på bortaplan så jag har den fördelen att jag kan dra om det kniper. Stor barnfri tillställning, "alla" är där, ett tvåsiffrigt antal Bag-in-box lär vara inhadlade liksom dito antal flak öl.

Om det inte är eldprovet så är det åtminstone Nationella provet-känsla över det hela. Vet ej om jag ska inhandla Carlsberg alkoholfritt, finns en risk att det skulle kunna trigga mig. Jag lär ta bilen oavsett vilket, någon livlina får man allt ha. Skulle inte sagt/skrivit dessa ord för ett par veckor sedan, men jag är relativt (till uppskattningsvis 95%) säker på att inget kommer att knasa ihop utan att detta kommer avlöpa friktionsfritt.

Rapport avges senast söndag kväll.

PersonligaPersson

80% av känslan trots att det var alkoholfritt i glasen! Och ett par timmar tidigare i säng än vanligt, vilket nog var bra för alla inblandade. I like!

PersonligaPersson

Hon är ganska sparsmakad vad gäller att tala om sådana här saker. Men igår då vi satt och spelade sällskapsspel vid köksbordet sa hon:
"Det skulle kännas konstigt om du började dricka alkohol igen. Någonsin."
Och jag kan inte annat än hålla med. Hon drack ett glas rött. Det sista ur biben jag lämnade efter mig för 15 veckor sedan...

Dompa

Ville bara säga Hej! Jag läser allt du skriver, men hinner inte kommentera. Har en timmes telefon varje kväll och det mesta går åt till mina barn. Men du är en hjälte och du...Tack för allt stöd! Du själv gör ett jättejobb. GÅR det ens att dricka 15 veckor gammalt Bibvin. Din hustru tycks vara jättestark, på alla goda vis./R

PersonligaPersson

Låter inte gott med gammalt vin, men det förvaras väl bra i bibben, bildas nån typ av vakuum tror jag. Den verkar dock vara slut nu. Min frus konsumtion ligger alltså på runt ett glas i veckan nu.

Jag tänker att det måste vara den ultimata situationen för ett barn att växa upp med en förälder som dricker måttligt och en som är nykterist. Då har man ju två olika, men goda, modeller att ta efter. Alkohol blir varken förbjudet eller norm.

/ MalligaPersson

PersonligaPersson

En vän som bor långt ute i skogen har ställt till det för sig och hamnat i en akut psykisk kris. Ikväll efter påskmiddagen körde jag upp till honom med en bit mat. Han blev väldigt glad, hade känt sig så ensam.

En sådan enkel och självklar sak hade varit omöjlig om jag hade druckit alkohol. Och det hade jag gjort fram till för fyra månader sedan, garanterat.

Nykterheten förändrar personligheten på sikt, till det bättre verkar det som. Jag känner mig allmänt lugnare, tryggare i mig själv. Detta hade jag inte räknat med, det är ren bonus. Jag hade varit glad om ångesten minskade lite, men fick så mycket mer!