Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

Stigsdotter

Klart du ska med, det blir bara bättre! Vi hjälps åt att peppa varandra och det är verkligen, som du redan förstått, ett stort stöd både att skriva och läsa här.

Dompa, visst är det redan på lördag jag åker hem. Tiden går otroligt fort. Men det kanske är lika bra annars kommer jag inte på planet för, oj, vad mycket god mat det finns! Imorgon ska jag till Palermo och gå lös på katakomberna i Cappuccini, marknader och väskaffärer i nämnd ordning.

Kram på're

till lägenheten - med balkongen, katt, inneboende och ongarna! Fint att du finns kvar här där vi möts oberoende av fysisk tid och rum. Kram, lev väl! / mtA

vill.sluta

Nu rullar vi till de snöklädda vidderna, lite trist att läsa att fantastiska StigsDotter skall till Italiens förlovade land. ÅÅÅååååååhhhhh vilka fina viner dom producerar.
Kom att tänka på denna tråd eller någon annan där det skrevs att tre glas var rätt mycket?
Jag var i Spanien förra helgen och på söndagen när hela gänget satt och åt middag så tyckte jag att husets vin inte var speciellt bra. Så jag beställde en Conde de Waldemar Reserva (osäker på stavningen)
till mig själv, jag hade ju bara druckit ett par öl innan maten så denna flaska gick åt förhållandevis rätt fort. Sedan var middagen slut så vi hamnade i baren.
Men där var det tyvärr inte slut............... men det SKALL det vara nu!!!!!

Jag önskar dig en fantastisk vistelse i Italien med så mycket gott att äta och roliga saker att göra!
Vi hörs när du kommer hem, se bara till att landa save först!
//A

Dompa

Howdy alkies! Här kommer en uppdatering från ett molningt (och det var tur...annars hade jag väl gråtit, så känslig som jag är nuförtiden) Firenze.

Idag är allting stort här hemma. I fredags när jag frågade ongar vad de ville äta i helgen...blev svaret; Ärtsoppa! De har ledsnat på farsans al dente pasta :(. Så igår skulle det bli av...döm om min förvåning när jag fick veta att fanskapet skulle blötläggas ett dygn i förväg? Jaaa, stackars J stod för nästan all matlagning...medans jag spelade lekpappa. Nu skäms jag, samtidigt som jag undrar varför inte fler kvinnor i en heterosexuell relation super/medicinerar??

Jaha...passade samtidigt på att köpa en massa linser och bönor. Nu har jag fem kastruller på spisen. Jaha, men då fick jag väl stanna hemma då när resten av cirkusen drog till parken för att rollerblada, vilket hade varit spännande då jag aldrig prövat det förr. Istället så sitter jag här.

Tvättmaskinen går, torktumlaren går. Blöt tvätt hänger i hela lägenheten. Så jag skulle passa på att dammsuga/torka golv. Allt blev liiite för mkt. (Överlåtes med varm hand till ongar och min fd. barnsköterska. Ngt måste stackarna få göra. I gengäld tvättar jag även deras tvätt) Så nu sitter jag här istället och läser om era helger. En del i A töcken, en del i nykterhet.

Tack för all fin respons. En del skrattade jag åt, en del blev jag varm i hjärtat av och en del fattade jag nada av...men jag är ju en smula slow.

Sammanfattning: Vi mår bra. Jag har inget alkoholsug idag och nu känns det lite bättre när jag har fått gnälla av mig om den "stackars ensamstående förälderns" söndag. Sa inte GUD att det skulle vara en vilodag?

Drick med förstånd! /R

vill.sluta

Du är en riktig streber, fin fint att klara hela marktjänsten själv.
Här hemma blev det rådslag om vad det skulle bli.
Ingen var särskillt hungrig av sig så vi körde varma mackor..........
Sedan blir det lite bingolotto med hela familjen och sedan Solsidan innan det är dags att duna in.
Upp och arbeta inatt, börjar 04:30.
Riktigt skön känsla att man inte tagit en droppe på hela helgen!!!!!!
Nu skall det fixas lite.....
See you suckers................ but I´m the biggest normaly!
//A

höst trollet

Ser att du haft häcken full i helgen, Dompa!
Och du, det ÄR många kvinnor som "medicinerar".. (en del av oss har ju hamnat här *fniss*)
Den här helgen, svor jag över keramiska packningar i blandarna.. (dj*la skit) Slutade med att vi åkte 16 mil t.o.r och inhandlade ny blandare till badrummet..
Jag fixade blandaren, medan gubben fixade maten.. (nå´n rättvisa får det vara..)

På det sättet, kanske vi är lite unika, vi delar i stort sett på allt jobb här hemma.. Och det vi inte kan/vill göra, det lejer vi bort..

Föresten, sa inte gud att just söndag, var vilodag, utan det är något vi männsikskor har hittat på..
Kommer sig av att han skapade världen på 6 dagar och vilade på den sjunde...
Men jag säger väl som fiskaren, som inte var i kyrkan på söndagen, när han träffade pastorn, som undrade varför:
Jo, se jag tyckte att det var bättre att jag var ute och tog upp mina nät, nu när sillen gick till, och tänkte på vår herre, när jag satt i båten..
Än att jag satt i kyrkan och tänkte på sillen i mina nät...

Nynykter

alltså, Dompa, det låter som om du skulle behöva en au-pair eller nåt!
Men, nävisstja, det kanske inte var någon bra idé... :-)
Skämt åsido, det är tufft att vara ensamstående förälder. Vi som har förmånen att ha varannan-vecka kan ju i alla fall pusta ut när ongarna är hos exet.
Men en fördel är att barnen nog blir mindre curlade. Så sätt dem i arbete efter förmåga!

Kram från Nynykter

Tilde

Jag har funderat mycket på din resa... ja dina båda resor. Din resa till ett liv utan alkohol och så resan utomlands till ett nytt liv. Jag känner beundran blandat med en "hur gör han?"-känsla när jag följer dig här. Jag riktigt klurar på "hur gör han den mannen? Vad besitter han för krafter"

Själv har jag blivit mer o mer feg eller rädd med tiden inser jag. Förr trivdes jag med mig själv så mycket att jag kunde sticka iväg själv ut i världen o fixa jobb eller bara ta dagen som den kom utan nån som helst oro. Jag gillade det o jag reflekterade aldrig över att ensamhet o uppbrott kunde vara något hot. Det var heller inget hot.

Trodde aldrig jag skulle bli så här ... "gammal" :) på nåt vis förknippar jag det med att bli gammal o bekväm, trist o förutsägbar :(
Vart tog jag vägen...

Nu är jag ganska rädd för vägskälen och för att ta de där avgörande stora besluten i livet... Det kan gälla uppbrott, avslut, lämna, jobb, relationer... Men du, du lämnade alkoholen som var ett stort problem för dig och så bryter du upp och beger dig till ett annat liv, ett annat land. Vilket mod och vilken framåtanda. Kanske i överlevnad för dig o dina barn, det anar jag kan vara den största drivkraften. Ett stort mod har krävts vad än orsaken var.

Jag vill verkligen försöka ta igen lite av min gamla styrka. Blir inspirerad genom att titta på hur du har gjort... och du lyckades göra det på så kort tid. För mig går det inte så fort, men jag får ändå "träningsvärk" i hjärnan av att vrida på tanken i väldigt snäv riktning dagligen och stundligen... Men så känner jag den där sagolika glädjen ibland också... yees, jag kan, jag vill förändring, jag vågar!

Så himla bra att jag får följa med och se dina resor.
Tack Dompa.
Tilde

Dompa

Du är så bitsk fröken NN. Faktum är att jag har annonserat efter ett redigt äldre finskspråkigt fruntimmer/rivjärn. Fick inte ett enda svar. Men jag fattar ju nu att en annons i "Corriere della Sera" var bortkastade pengar. Ska sätta in en ny annons i "Helsingin Sanomat". Det ska nog lösa sig. Blev så uppmuntrad av det du skrev om att du faktiskt hade läst om en äldre kvinna som trivdes med jobbet. Det är inte det att jag är lat...men jag hinner verkligen inte med. Hunden ska rastas, lillkillen ska ha ngn hemma...ja, du fattar.
Känner ngn ett nyktert finskt äldre rivjärn som vill se Italien...låt mig veta ;-). Kram själv frk Bitsk/NN

Dompa

Jag blev lite smickrad...fast du inte ens smickrade mig. Så bekräftelsetörstig är jag...men bättre det än törstig på A.

Som du själv gissade; Min enda drivkraft var överlevnad och barn. Jag mådde verkligen inte bra de åtta månader som vintern varade i byhåla. Mörkret och kylan. Så jag satt bara framför tv:n och tröstdrack. Vi är alla olika...en del älskar snö och slask...jag mådde skit.

För mig blev det en välsignelse att åka på rehabiliteringshem...där fick jag ta tag i mitt drickande. Men sen kom nästa välsignelse; Jag blev sjukskriven ett tag till eftersom jag inte kunde gå (En helt annan löjlig historia). Så på nykter kaluv fick jag tid att bara tänka.

Drömmen om Italien hade funnits länge. Jag visste väl också att jag kunde få jobb här. Men orken fanns inte så länge flaskan fanns. Bara en massa ouppfyllda drömmar. Allt skulle ske imorgon...idag skulle jag bara ta ett glas till...

Så jag tror att vi orkar/kan/vågar mkt mer än vi själva tror. Men all kraft gå till att tänka på att inte vara för bakis, uthärda en dag till innan man får komma hem till A. Så jag tror inte det är mod...kanske en smula framåtanda. Jag är en sån person som agerar först och tänker sedan. Vilket inte alltid blir så där tokbra.

Du kan också förändra vad som förändras måste...och nu börjar du inse det. Du saknar nog inte mod och att vara rädd för vägskälen finns inte på kartan för en kvinna som har slagits mot A. Vi har tyvärr bara ett liv...så det är nu satsningen måste ske.

Yep, det blev ett svammligt svar...men jag är hemskt trött. Är alltid trött nu förtiden. Sena kvällar och tidiga mornar. Precis som du sover jag FÖR lite. Men det funkar det med...så länge man inte vaknar bakis. Tack Tilde! Godnatt /R

Nynykter

Du vet, jag HAR en elak humorgen :-) När du skrev att du sökte äldre finsktalande rivjärn fick jag en vision av hur ett skrämmande, bistert fruntimmer slog sig ned vid cirkusens köksbord och dängde en flaska Koskenkorva i bordet (=frukost)... Huga! Glöm inte att skriva i annonsen att personen ifråga ska vara nykter. Förresten finns det ju au-pair-förmedlingar. När man anlitar en sån tror jag man har rätt att byta aupair om det inte funkar. Kan ju vara ett alternativ till att göra dem till familjemedlemmar? (oops I did it again. Samma tema. Nu är jag tjatig också.)

Jag förstår om dygnets timmar inte räcker till för dig. Det är en stor och krävande uppgift att ratta tre ongar och ett hushåll, vänja ongarna med en ny kultur, stötta dem i deras saknad efter mamman (med skuldkänslor för egen del?), vara emsamförsörjande och ha ett nytt jobb som kräver resor... Till råga på allt har du dragit på dig ett kattskrälle. Det kanske är tur att Lusekatten inte är som Trollis förlaga till Katten Gustaf... Så nu tycker jag att du ska göra som nämnda katt och bara lapa i dig allt beröm du får! Du gör en fantastisk sak för dig själv och dina barn! (Tyst nu, låt det bara sjunka in. Jag anar ett alltför självkritiskt öga hos dig. Ta emot: det du gör är fantastiskt och kärleksfullt!)

Kram/ NN

Dompa

Mjauu ;-). Lusekatten är det bästa som har hänt mig på länge. Nu har jag min sängkamrat! Ha en bra dag där ute allihopa! En extra morgonkram till Frk B. /R

Villervalle

skruven för hårt nu Dompa. Både du och jag verkar vara personligheter som tycker att vi aldrig presterar nog. Det må vara på jobbet eller hemma. Glöm inte att avsätta tid för dig själv och bara göra det du själv vill och inte bara vad andra förväntar sig.

VV

Dompa

Du är nästan otäck i din klarsynthet VV. Visst är det så...framför allt på jobbet. Hemma har jag blivit "duktigare"...därav av tvättberg och allmän röra :(
Men jag försöker ta det lugnt...gillar att simma, läsa och operan. Men när fan ska man hinna? Och jag inser att jag behöver hjälp med "marktjänsten" (vilket vidrigt ord). Fördelen med att alltid vara upptagen är att jag inte ens hinner få in den där alkoholsaknaden. Jag menar: Jag saknar faktiskt A (Nu svor JAG i kyrkan), känslan av värmen när man tar den första Whiskyn. Men jag hinner inte...och jag vill inte.

Nu ska jag ta min katt, min bok och mitt vattenglas och stupa i säng. En del av ongarna sitter fortfarande framför tv:n. Säkert oansvarigt av mig. Men jag skiter i det. Är de trötta i skolan imorgon så är det deras problem! /R

Stigsdotter

...kanske inte riktigt är det riviga finska fruntimmer du letar efter men här finns några länkar och lite tips: http://www.aupairforum.se/kategorier/valja-au-pairdestination-och-hitta…

Men visst är det väl ett evigt dilemma att det finns så mycket saker man tycker om att göra men när ska man hinna med dem?? En del verkar kunna späcka sin tid med hur mycket som helst medan jag aldrig har tid, kvällarna är alltid för korta! Hur hann vi dricka så mycket som vi gjorde? Var det kanske också ett sätt att för oss själva dölja det faktum att vi aldrig hann med det vi ville göra - in i dimman bara, där finns ingen ånger eller andra läskiga känslor. Fast nu när jag inte dricker borde jag ju hinna med en massa annat? Ja, livet är knepigt.

Jag sällar mig till dem som hyser beundran för dina resor Dompa - tänk vilken företagsamhet som dyker upp när man inte dricker längre!

Kram & så!

Maria42

För ditt inlägg i min tråd. Vet du, för några månader sedan tänkte jag samma som du, " när ungarna flyttat då.. "
Men det kommer inte bli så, det går inte för mig och jag tror inte du heller kommer att göra det. Du är för klok för det, dessutom så kanske barnbarn börjar komma då.
FAST det hoppas jag dröjer, känner mig alldeles för ung för att ens kunna tänka tanken mormor.
Jag gjorde som du och sket i A idag, vi gör det imorgon också va?
Kram !

Dompa

Det var faktiskt lättare att gå upp klockan 04i Sverige. Det var ju ljust. Iaf. i sommras. Nu är det mörkt och ruggigt. Men upp måste jag. Ska vara i Milano klockan 09. Hade säkert fixat det med att gå upp 05:30 men jag är en trög stackare på mornarna. Behöver min tid.

Ja, Bella Maria...även idag tycker jag att vi väljer bort flaskan! Tack för att du skrev att jag var klok, själv känner jag ofta att "hissen går inte hela vägen upp". Det där med barnbarn vill jag verkligen inte tänka på... Jag som är så "ung" ;-). Nej, allvarligt; Jag vill att mina ongar "lever livet" innan de stadgar/förökar sig. Men det är ju inte mitt val.

Alex 300 ;-). Nej...honom orkar jag inte med. Ser ut som en ung man i sina bästa år som inte spottar i glaset. Men Tack för länken Dufvan. Glad att höra av dig. Att du är tillbaka och att resan gick bra. Trots zero väskor och "Raus, raus". Tror att du har en point där; Att vi delvis drack för att förtränga/glömma att vi inte gjorde det vi ville. Även jag är förvånad...nu borde man ju ha massor med tid...men Nej, den räcker fortfarande inte till.

Kan vara en orsak till dryckenskap, precis som du skrev. Matlagning och nattning av barn klarar man ju av trots att man har smuttat lite. Nu är ju mina för gamla för att nattas...men du fattar. Men det andra; Att vårda Dompa, Stigsdotter, Maria, Frk Bitsk med flera. Ja, den biten orkade/hann vi inte med. Hinner inte mkt nu heller som sagt. Men jag läser åtminstone...gammal favorithobby som var lite svår att kombinera med sponken.

Allt är väl här. På måndag blir det en ny resa. Denna gång till Tyskland...farmor får rycka in. Känner sån skam för att "utnyttja" denna gamla kvinna. Men jag litar inte på L. Farmor säger att hon tycker att det är kul, men jag tror hon ljuger för att vara snäll. Så allt är ju inte väl här... Men nästan.

Det blev en lång morgonfundering. Just det...glömde. Katten heter numera Lousy...men går under namnet Lusekatten. Jag tänker inte bli en "kattant", men hon gör mig glad. Ligger här brevid. Livet är trött men gott. Gott för att jag faktisk är icke bakfull. Ta han om er. Drick med förstånd. /R

höst trollet

att kunna TA EMOT hjälp också, Dompa! Har du tänkt på att farmor faktiskt känner sig behövd?
Har du tänkt på att hon kanske(även om hon blir trött)ÄLSKAR att vara med barnbarnen, väldigt intensivt, en vecka eller två..?
Vi svenskar, placerar våra "tanter och farbröder" på hyllan, så snart de passerat 65-års strecket..
Då förväntas de nämligen tappa både förstånd och ork..
Mitt yngsta barns farmor, var faktiskt barnvakt åt barnbarns-barnet och det gick alldeles utmärkt!
(farmor är snart 90, men väldigt vital!)
Barnbarns-barnet skärpte sig, och uppförde sig exemplariskt ;-D
Och gammelfarmor levde upp.. Nu har jag nåt att berätta för gamlingarna på bridgen sa hon.. ( då pratar hon om folk som är ca 10 - 20 år y n g r e *skratt*)
nog om detta!
Hoppas att du får en bra resa!
/trollis/

Tilde

Det är lätt att ta på sig för mycket Dompa. Jag hör en liten klocka i bakgrunden hemma hos dig. Tänker att du har mycket nu, med barn jobb o resor hit o dit. Så himla lätt att rusa på o sedan, rätt som det är har man blivit sönderstressad. Det är lite som med alkoholen kan jag tänka. Man märker det knappt själv, blir som ett beroende...hur man kommer upp i varv o har större o större krav på sig själv. Att fixa o styra, få saker att funka. Sen en dag när man får lite egentid vet man inte vad man ska göra. Alltid steget före... även i tanke o känslan.
Jag har förstått senaste tiden att det är jätteviktigt att leva här o nu (fast det är svårt jag vet... med barn o allt) men att man tänker på det i alla fall, är medveten. Så lätt att rusa på...

Uppriktigt, jag tror att en barnflicka eller något är det som du behöver annars finns risken att du kommer att gå med ständigt dåligt samvete för att du åker bort o jobbar osv. Farmor kan väl finnas som ett stöd i bakgrunden...
... jag tror barnen o farmor gillar tillvaron, du har fixat fint för dem. Det är för din skull som du skulle behöva ta lite hjälp, så att du får tid för DIG. Ingen människa kan orka i längden styra upp allting.

Hoppas du får en skön helg nu innan resan på måndag. Ta dig lite egentid, i alla fall en liten stund...

Kram till dig!
Även här en morgon utan tungt vinhuvud :)
Tilde

Villervalle

min gamla morsa älskar att min yngste son, (14 år), ringer till henne allt som oftast och frågar hur det är, att han hälsar på ganska ofta, (för att få lite käk ;-) ), men så har det varit hela hans uppväxt. Jag tror hon älskar att känna att han bryr sig och att hon också känner sig behövd.

VV