av Dompa

Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

Stigsdotter
fre, 2012-10-12 - 16:34

...som för så många andra svenskar sträcker sig mina finska språkkunskaper inte längre än så, därför anmäler inte jag mig frivilligt till ledig tjänst. I och för sig kan jag ju faktiskt minä rakastan sinua också, kanske mer användbart?

Synd att det inte är TV-forum detta, hade varit skoj att se snyggDompa i de nya (säkerligen urtjusiga) italienska kostymerna ;-) Uj, uj, fisig hund, lusig katt & drucken au pair, du har verkligen händerna fulla!

Apro pos gud: OK, om h*n finns så bryr h*n sig om mig vare sig jag bryr mig eller inte. Eller? Jag har lite svårt för den tanken, hur kan gud liksom vara överallt, se alla och bry sig om alla? För att gud är allsmäktig? Nå, man kan ju ägna sig åt att sända tacksamhetstankar bara rätt ut i cyberspace, kanske fångas de upp av gud, mitt högre jag, en marsian eller något annat lämpligt. Jag tror ändå att det till syvende och sidst handlar om att formulera tanken och känslan inför sig själv - att stanna upp och känna något, att känna tacksamhet, en önskan, en glädje eller det nu må vara. Att det är detta uppstannande och formulerandet i mitt eget sinne som gör att jag mår bra. Vad tror ni om den?

Kramar från mig

Stigsdotter
fre, 2012-10-12 - 16:55

Måste jag ha missat: var, när, hur??

Aha! Nu såg jag - skoj!

Dompa
fre, 2012-10-12 - 19:31

Ja...visst är mina nya kostymer fantastiska. Men ni i familjen vet ju att jag helst bär kaftan. Tyvärr är de inte lika överseende i arbetslivet. Så jag låtsas...nej, det var ju inte riktigt sant. Faktum är att jag ÄR en bedrövlig snobb. (tycks bekänna många tillkortkommanden idag) Men jag fattar verkligen inte varför man skulle vilja klä sig fult när snyggt är lika enkelt. Håller med NN om att i Milano är män (och kvinnor) välklädda. Tänk att Frk Bitsk ville vara snäll ;-)

Din tanke om GUD är inte alls tokig Stigsdotter. I går när jag lallade in i Duomo mitt på dagen så var det kanske inte den skäggige herren uppe på ett moln jag sökte. Utan ngn slags tacksamhet för att jag faktiskt har det bra. Kanske var tacksamheten riktad mot mig själv...för att jag hade styrka att försöka förändra? För jag är väl också GUD. Ja, nu blev det verkligen flummigt. Svåra tankar för mig...som inte vet vad jag ska tro. Människans inre styrka/kärlek...det kanske är "min" GUD. Filar vidare...

Minä rakastan sinua...ja det är allt man behöver kunna! För ett liv i harmoni. Kanske pratar vi människor FÖR mkt? Ongarna är helt italiserade nu. Här finns inget fredagsmys. Vid 21 ska de vara hemma och äta. Nu är jag lämnad helt ensam med hund och katt. Det är faktiskt skönt! Egentid. Jag vill aldrig mer ha små barn...inte för jag inte tyckte om dem när de var yngre...men vilket jobb.

Har tänkt mkt på vännen Villervalle idag...på uppbrott överhuvudtaget. Men nu ska jag inte tänka mer, det som förut blev en whisky i soffan får nu bli ÄNNU en hundpromenad. Det är ju inte min hund, så hur blev det så här? Om era barn ber om en jycke; Säg Nej! Fast det blr skönt att komma ut en sväng. Titta på folk...ett annat favvonöje. Jag gillar verkligen att titta på folk och låta fantasin fara. Godkväll/R

lessenfrun
lör, 2012-10-13 - 00:07

Bah,..hund? Om era barn vill ha en kanin, svara inte ens.
Det är inte kul, inte ens i närheten av charmigt att gå med en Stampe i koppel runt kvarteret och titta på folk.
Kanintricket? Nope :)

Puss.

Dompa
lör, 2012-10-13 - 07:53

Kära Gladfrun! Du har aldrig tänkt på att låta din vän räven (finns h.n kvar?) leka lite med Stampe?

Hundtricket är inte aktuellt...jag vill träffa kattmänniskor ;-)

Har suttit här och läst runt över en timme. Glad att så många fixade fredagen utan flaska eller BiB. Tycker om NyMans uttryck att "vaccinera" sig mot dumheter. Det är precis det man gör genom att läsa här. Det har blivit ett beroeende att gå in här varje morgon...de mornar jag inte hinner blir jag nästan störd. Ibland kommer tanken även för mig på att sluta skriva här. Nöja mig med att läsa...det känns som man har sagt "allt". Men att sluta läsa däremot...finns inte på kartan just nu.

Livet lunkar på. Jag saknar fortfarande känslan av första glaset. Många saknar inte A alls...så kanske känner jag "fel" igen. Men jag måste vara ärlig...jag saknar det mellan varven. Men däremot ska jag inte. PiL skrev i Marias tråd att man visst kan bli nykter för andras skull. Det är så för mig...jag har blivit nykter för familjens skull. Att jag själv mår psykiskt och fysiskt bättre av att låta bli drickat är bara en bonus.

Ha en bra dag därute och drick med förstånd! /R

höst trollet
lör, 2012-10-13 - 09:25

När min yngste, helt begaistrad i stor kattdjur, en dag frågade om h*n inte kunde få en tiger, så svarade jag: Ja, på ETT vilkor! DU måste tömma kattlådan själv!
Eftersom vi då hade två katter till, och hon visste vad det innebar i praktiken, blev svaret : "jag tror att det räcker med ett marsvin... ;-D

Dompa, du är inte den enda, som kan känna ett litet "sug, efter ett glas vin... Tror det hänger ihop med "stämningen", som man minns från de där "fina" stunderna..
Åtminstonde, kan jag längta efter ett glas, till den goda maten, när jag minns tillbaks till perioden, då det räckte mer än väl med 2 glas på en kväll...
Tyvärr, så är inte förutsättningarna desamma nu, så jag avstår.. ;-)

kram / trollis

ps, Eftersom jag är en "blandrasig" etnisk svensk, så förstår jag finska, eftersom jag sas vuxit upp med "gruvengelskan"...(också en annan historia..)

Nynykter
sön, 2012-10-14 - 08:49

...lever dessutom i evighet, långt efter att barnen både ledsnat och flyttat hemifrån...Och när de inte trivs kan de utvecklas till asociala varulvkaniner som släpar sin toviga päls efter sig och morrar (jo det är sant!)
Håller med lessenfrun där. Det är faktiskt inte ett dugg charmigt me kaniner i koppel. Kanintrick lockar bara trollkarlar.
NN

Dompa
sön, 2012-10-14 - 09:00

...och Riktiga kvinnor skaffar katt ;-).(Om det nu ska vara ngt djur alls). Lät ju läskigt det där med varulvskaninerna...jag tror dig NN. Livet ÄR konstigt...säkert även när man är kanin.

Nu har jag vaccinerat mig för en stund och ska ta itu med dagen. Drick försiktigt! /R

lessenfrun
sön, 2012-10-14 - 15:16

Jo räven verkar ha en hemlig överenskommelse med le rabbit..
Jag kan peka med hela handen mot en öppen burdörr..." är du inte sugen på ragu au lapin alls?" Din svikare..

Häromkvällen sprang en fetmus in genom altandörren vilket aldrig hänt om kisse varit kvar.
Hösten innebär också en paddinvasion i källaren.

Jag vill inte ha några djur alls faktiskt.

Ha ha eller så är det precis det jag ska ha.. inte fattat vinken riktigt bara ;)

Kram!!

Stigsdotter
tis, 2012-10-16 - 11:18

Låter lite... äckligt? Möss är ju rätt söta, men en stor fet mus blir lite som en råtta! DE är inte söta, jag som bor i storstan ser dem rätt ofta när jag är på väg hem sent, då vågar de sig fram från under trappor och i tunnelbanan där det kryllar av dem. Usch. Vad gör paddorna i källaren din? Vill de ha den som vinterboning? Ska inte paddor gräva ned sig i gyttjan och sova, vad är det för ena som vill flytta in i hus?!

Man kan köra kattricket! När jag var liten och mamma var nyskild gick hon en dag omkring med vår lilla grå siameskatt på axeln och såhär i efterhand nu när jag skriver det så hur i helskotta kunde karln tro att det var en liten panter...? Nåja, de började prata i alla fall ;-)

Jag har tappat bort forumet lite, tittar in emellanåt och skriver hos några av er. Men, jag tror jag ska försöka göra det till en mer regelbunden vana, håller på att halka in i höstledsenstadiet igen och då finns det nog risk för att jag får för mig att dricka kanske. Fast jag känner inget sug alls. Ibland är det svårt att hålla den där känslan av meningslöshet stången...

höst trollet
tis, 2012-10-16 - 11:26

Jag antar att det är lättare att hänga på forumet i början.. Förstår om det finns annat som upptar din tid!
KUl i alla fall och se ett livstecken från dig!
Ha det gott.. Höst & tröst-kram från trollis

mulletant
tors, 2012-10-18 - 05:25

Såg att du loggat in - så jag loggade tillbaks för jag ville säga God morgon till dig riktigt ordentligt! Nu är det gjort.
Lev väl, ha det bäst! / mt

Dompa
lör, 2012-10-20 - 12:36

Det finns så många fördelar med nykterheten så att jag nästan skäms att ta upp detta. Men sen jag slutade dricka har jag mer och mer utvecklats till en surgubbe! Är detta min sanna karaktär? I så fall gillar jag det inte. Jag reagerar på saker som jag förr bara skakade bort. Visst, ibland blev jag tokförbannad (men aldrig aggresiv) men oftast skakade jag bara av mig.

Nu tjurar jag för nästan allt...och har åsikter om nästan allt. Jag är inte nöjd med den utvecklingen. Jag är ju inte heller helt dum...ser att många som är nyktra alkisar utvecklar det här beteendet efter ett tag. Kanske de förnöjda slutar höras/skriva/märkas? Går vidare?

Men frågan kvarstår; Är jag en surskalle innerst inne, är detta min sanna natur? I så fall vill jag inte vara med. Nej, jag menar inte att jag ska börja supa igen...jag har tre barn. Men kanske finns det ngt piller som gör en lättsammare? Jag vill under inga omständigheter förvandlas till en fördömande gubbe som tror att det är "my way or the highway" som gäller.

Jag vet att många på forum är emot medicin, men för er som inte är det...inputs? Råd? Jag vill inte att mina ongar ska växa upp med psychodad. Nej, jag försöker att inte pracka på dem mina åsikter...men jag är livrädd för att en dag kanske de bara slinker fram. Jag är emot dödligt allvar...samtidigt som jag vet att jag måste ta ansvar. Haschpundaren kontra svenne-banan-business-mannen.

Eller är detta bara ett steg i processen? Nej, jag tror inte det.

Annars är allt ok, ongar ok, katten ok, hunden ok, farmor ok, nya jobbet ok och till och med den lite supasugna au-pairen ok! /R

PS: Har bokat läkartid på måndag, men är jag verkligen tokig? DS

Dompa
lör, 2012-10-20 - 17:08

Tack vännen! Nu har jag läst ;-). Have fun tonight! Riktigt djävla fun!!! /R

Dompa
lör, 2012-10-20 - 17:14

Kanske kan vara det? Även om det är 20+ just nu så har hösten även nått hit. Småregnar och nätterna är kalla... Kanske är det inte värre än det?

Men jag står fast vid vad jag tidigare skrev; Jag VÄGRAR bli/förbli en surkart! Just say No ;-) /R

Villervalle
lör, 2012-10-20 - 18:17

jag har också förstått att många som blir nyktra alkoholister, och hänger kvar här, har en lite surmulen attityd. Kanske är det något man får förlika sig med den dagen man bestämmer sig för att bli nykter. Jag har, som jag tidigare berättat, bestämt mig för att inte sluta dricka alkohol för tillfället.

Jag vill absolut inte uppmuntra andra till detta, men för mig går det ganska bra just nu. Jag har inga direkta problem med att avvara alkohol men har som så många andra svårt att vara måttlig och när jag väl tar några glas, så blir det gärna några till. Jag dricker inget under veckorna, och just nu så tar jag mig ett rus var fjortonde dag eller var tredje vecka ungefär och det har fungerat förvånansvärt bra och jag har ju ingen familj eller så runt omkring att ta hänsyn till, så jag kör väl med detta så länge det funkar.

Det är dock fortfarande kul att läsa här och man lär sig ett och annat hela tiden.

VV

vill.sluta
lör, 2012-10-20 - 21:08

det på en lagom nivå.'
Jag hoppas och tror att jag skall försöka mig på detdu gör..........
Ikväll i vart fall. Har 6 st goda olika ölsorter av IPA, STAUTAR, samt riktigt mörka lager i kylen.
1-2 st ikväll...... Ett test. Viljan finns.
Jag säger som Björnen Balooo
-jag vill ju va som duuuu............
//A

Maria42
sön, 2012-10-21 - 01:37

Det har hänt mycket i ditt liv detta året, stora grejer, skilsmässa, bli nykter, flytta till annat land.
Detta är kriser i livet och det har inte funnits möjlighet för dig att bearbeta allt. Jag skulle tro att det du upplever nu är en reaktion på allt som hänt.
Eftersom du upplever det som ett problem tycker jag att du ska ta hjälp, antidepressiva tbl är en bra hjälp så varför inte prova men jag tror du har en naturlig reaktion på ett jobbigt år. Kram!