Har funderat rätt mycket i dag på varför ingen säger något när man dricker för mycket. Jag har kännt ganska länge som om jag håller på att drukna och att alla står på stranden och tittar.
När vi pratat i dag så är det omtanke om mig som gör att ingen sagt något och jag tror dom, för jag vet att dom verkligen bryr sig.
Vet inte riktigt hur jag skall klara mig utan att dricka när jag vill fly från mig själv eller livet, men jag vet att jag verkligen vill vara nykter.
Fick en dikt i dag av en riktig god vän, tänker dela den med er så här Kent Anderssons

Steget

Jag måste ge mig själv en dag, då min tanke strövar fritt,
en dag då jag tar mitt första steg och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum och resa mig upp, och stå på golvet
en stund och fråga mig själv åt vilket håll jag ska gå.

Ett steg i sänder!
Sedan ett steg till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd om mitt liv står därutanför.
Och ropar man på mig från alla håll så svarar jag: -Vänta en stund!
Idag vill jag följa min egen röst. Idag är ingens hund!

Ett steg i sänder!
Och sedan ett till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Dompa

Ja du Kalla...det var ju nyheter som heter duga. Att du tog det beslutet... Jag hoppas verkligen att det känns bra för givetvis ska livet inte levas på halvfart. Stark är du...de flesta liknande beslut fattas med en Bib/flaska i famnen. Men du gjorde det utan. Det där med lägenhet är inte så farligt...det är bara ett annat sätt. Ja....det blir kanske inte lika enkelt...man kan inte bara traska ut i kalsonger/trosor och ta en morgonkaffe i naturen. Men man får se annat.... Klä på sig lite mer och kanske ta en fika bland folk? Se ngt annat? Tänker på dig sylfiden... Kram/R

Dompa

Hej Sylfiden! Vet inte om du läser här längre eller hur du har det. Önskar dig iaf. Frid i sinnet och Buon Natale! /R

Dompa

Kul att du tittade in hos mig. Vill önska dig ett Gott Nytt År! Sen vill jag att du skriver lite mer när du är redo. Är så nyfiken på ditt nya liv. Kram /R

kalla

Var tvungen att ta en paus från denna sida ett tag, löser andras problem mycket lättare än mina egna :-) Mitt nya jag fyllde 1år den 1 januari och så mycket har hänt, men nu börjar en ny spännande resa och jag hoppas att jag blir bättre på att skriva här, för jag kommer behöva stödet. Så styrka, kramar till er alla

Vad roligt att det går bra för dej med nykterheten! Då går det lättare med det övriga i livet. Jag hänger också med fast jag blev lite efter, 7 månader nu!

kalla

Detta året skall jag sluta med att fly till jobbet, gjorde det hela jul och nyår men nu skall jag utmana mitt nya nyktra jag. Så inte skriva upp mig på extrapass varje gång det är storhelg, men utan jobbet och er hade jag aldrig klarat det. Visst kommer det svåra stunder när jag bara vill fly, men börjar lära mig en ny taktik, med olika avslappningsövningar som räddar mig många gånger.Svårast är nog tanken att det inte var så allvarligt utan att jag överdrev, spöket brukar tjata om det ibland. Tur att jag har stödet från min grupp som påminner mig om hur jag mådde. så nu tar jag ett steg till//Kramar, stolthet och styrka till er alla//Kalla

kalla

Men inget som inte har något gott med sig har hunnit läsa igenom en massa trådar och ännu en gång blivit påmind om varför jag inte kan dricka. Är så otroligt lätt att falla igenom och tro att man är botad, men nu skall jag ta tag i vikten som börjat skena iväg vilket får bli årets sak.

Så vem vet jag har ju 2år kvar till 50 och då kanske hela jag mår bra, så nu startar jag projektet lev väl :D

Skickar styrka, stolthet och kramar till er som kämpar där ute//Kalla

kalla

Att hålla sig nykter är ett långt projekt, efter att ha klarat året så kom en konstig tomhet. Mål är ju bra, men tror att nästa mål måste vara väldigt klart och att det är viktigt att ladda genast.

Ser ett mönster hos många av oss att vi trott att alkoholen var det enda problemet, vilket blir ett jobbigt uppvaknande. Nu när man skall njuta och dimman har skingrats så kommer en massa andra problem man måste reda ut.

Mitt råd är att ta den hjälp som finns att få någon att tala med, både när det gäller er själva och förhållanden.

Jag har kommit en liten bit, men hamnar i dalar då återfallet är så nära att jag är rädd flera dagar efteråt.
Så till er alla styrka, kramar //Kalla

höst trollet

Hej Kalla! Kloka ord om kampen..
Förut gömde vi problemen i alkoholdimman och som du skriver, så har de inte försvunnit..

Det är upp till oss att försöka lösa dem och jag ser att du har gjort valet att göra det utan "bedövning".

En stor styrkekram på vägen!
Allt gott/ trollis

Maria42

Är också lite rädd att det kommer att uppstå en tomhet när målet ett år är avklarat, typ jaha, blev det inte bättre än såhär?, precis som du säger så innebär inte nykterheten att allt blev perfekt, nej då upptäcker man alla problem som man tidigare gömt i dimman.

Läste just om skådespelaren som spelar mamman i nya Sune-filmen, hon har varit nykter i 12 år, hon sa att hon och alkohol var ingen bra kombo. Jag behöver sådana förebilder, som visar att man kan leva resten av sitt liv nyktert och ha ett bra liv.
Mitt nya mål kommer direkt att bli 2 år, jag behöver utmaningar annars tappar jag lätt fokus.
Att livet blivit så mycket bättre trots att andra problem dykt upp är självklart fortfarande motiverande.

Jag kämpar med dig!
Kram

att det är jätteviktigt med förebilder. T.ex Suzanne Reuter som jag beundrar, hon är visst nykter sen många år, förmodligen fortfarande. Jag brukar nämna Kristin Davis som spelade i Sex & The City. Hon lär ha sagt "it was getting in the way of what I wanted so I stopped". Jag gillar såna självklarheter.

Har du haft just ett år som mål? Då kan det ju bli lite konstigt när man klarat av det. Mitt mål är inte mätbart direkt för jag ska inte dricka mer. Det heter ju att det är viktigt med mätbara mål men inte i detta fallet för mej.

Jag vet inte om man nånsin blir helt fri från suget men det blir i alla fall lättare att klara av och inte så intensivt. Jag vet inte hur jag skulle stå ut med mej själv om jag föll tillbaka. Det känns som det här är min sista chans, börjar jag dricka igen så förlorar jag så mycket av mej själv att jag inte vet om jag kan ta tag i det igen. Nån gång måste verkligen vara den sista. Och det är nu. Maria och Kalla, ni är ännu duktigare, fortsätt med det :)

kalla

Tycker att det är skönt att så många starka kvinnor har berättat om sina problem med alkoholen, det gör det lättare för oss andra att vara ärliga med våra problem.

Jag tror aldrig att suget försvinner helt, vanans makt är stor men man lär sig att suget inte är farligt utan att man kan hantera det.

De svåra stunderna blir färre men chocken när suget sätter in är lite konstig, spöket kan gömma sig på de mest konstiga ställen. Jag gjorde det ju ganska lätt för mig i början genom att välja bort vissa tillställningar och struket en del bekanta för det inte funkar då vindrickande var det som höll ihop oss.

Men jag tycker vi kämpar bra, så nu tar vi ett steg till//Kramar Kalla

göra det lättare för sej och undvika sånt som triggar, om det går. För mej är det nu lätt att klara av situationer där man förväntas dricka eftersom folk tror att jag är fanatisk med LCHF! Det är jag kanske också, mitt gamla dryckesmönster gav inte nån viktminskning direkt. Men det är behändigt att man utgår från att det är därför jag inte tar nåt alls. Hellre det än att erkänna att jag hade ett problemdrickande. Det vill jag inte erkänna. Ju längre tiden går desto tryggare känner jag mej ändå i min roll som absolutist. Jag kan stå för att jag inte tänker dricka, sen är skälet till det mitt eget. Förresten, som jag konstaterat många gånger, egentligen bryr sej andra inte särskilt mycket.
Vi kämpar bra och nu känns det oftast inte som nån kamp heller längre, bara en fördel. Nåt jag är stolt över!

kalla

Åkt på en förkylning som inte vill ge med sig, efter varit nykter i ett år är man van att må bra. För den förkylning känns som ett rejält bakrus och när jag tänker på att detta var ett konstant tillstånd förut blir man ju rädd.

Tycker att det blir vanligare med folk som inte dricker, eller också är det så att jag lägger märke till dem nu.
Vi tar ett steg till//Kram Kalla

Dompa

Tittar in och undrar? Hur är det med Kalla? Tycker du har gjort en sjuhelvetes resa. Nykter och singel...inte illa pinkat. Hoppas förkylning har gett upp. Kram/R

kalla

Du har rätt R, vilken jäkla resa vi gjort, har turen att jag inte har några små barn. Men kan säga stora barn är rätt jobbiga de med :D
Visst blir det ensamt ibland och spöket tjatar ibland om flykten är bra, men känner mig för första gången på många år helt lugn, för nu gör jag det jag vill. Det är helt upp till mig själv att se till att jag mår bra, har börjat gå på några AA-möten bara för att säkra mig själv. Är lätt att man faller i spökets prat om att man är värd fredagsmys med ost och vin.

Nu längtar jag till våren och skogen :D
Så många kramar till er //Kalla