Ja, jag vill jag kan jag måste alltid vara nykter. Tror jag
äntligen insett detta efter ca 10 återfall på två år.
När jag väl har satt igång håller jag på i månader och
bränner ut mig totalt, då är det bara alkoholen som styr.
Vit igår sex veckor. Det har varit stapplit denna gången.
Men en sak vet jag nu att för mig har det blivit värre och värre
för varje gång. Mannen hittade mig i köket den 10 september, ett
datum jag aldrig glömmer. Säckade ihop och fick kramper i hela
kroppen. Själv minns jag inget. Så det blev färd till akuten.
Blev inlagd på medecinavd. där det konstaterades att jag hade
natriumbrist i kroppen, för lite salter. Fick ligga med salt-
lösningsdropp i fyra dygn, det är tydligen farligt. Jag la
korten på bordet till läkaren och berättade att jag druckigt
konstant i månader och även nätterna för det var då värsta,
värsta ångesten kom. Han berättade att det var mitt missbruk,
och jag hade ätit som en fågel, och sov bara 2 timmarspass innan
det var dags att fylla på. Jag blir förskräckt när jag läser detta
nu.
För mig finns inte första glaset för då är det kört
Det är inte så dumt att leva nykter, man ser känner smakar allt
det är bara att hålla sig på banan.
Tack alla för ni finns. Det är en stor hjälp för mig.
Konstnären

konstnären

Tack för dina fina rader till mig. Känns stabilt just nu med A. Inget som pockar och lockar och kanske tar det uppåt ett år innan man kommer riktigt i harmoni med sig själv. Låter ju som en väldigt lång tid och det har det varit oxså. Men jag får aldrig glömma påminna mig själv att jag aldrig kan ta det förrädiska första glaset. Skönt att det går bra för dig Vickan jag följer dig.
Kram Konstnären

Vickan69

Jag börjar inse det. Att det tar din att hitta balans.... De är så bra att du och några till är hör och skriver fortfarande trots att det gått lång tid utan A för er del. Det ger mig perspektiv på kampen. Lång tid, ja så känns det ibland och det där första glaset är det största hotet, har jag insett. Hur många år drack vi om vi jämför tiden i nykterhet, tänker jag.

Tack för dina värmande ord och kramen, konstnären. Det värmde! Stor kram tillbaka :-)

konstnären

Första gången jag drack var på en dans och jag drack ett glas likör och blev full. Kan nog säga att det eskalerade sista tio åren men det var hanterbart då och bara helger.
Sedan blev det fredag, lördag, söndag. Sedan gled över till onsdagar, och till sist varje kväll sista två åren. Sista två månaderna även nätter då jag försökte döva ångesten
som kom tätare och tätare ju mer jag drack. Visst är det så att den största faran är det första glaset och det är just det vi ska låta bli.
Ha en fin dag Vickan
Kram konstnären

låter lockande, men min nya kosthållning tillåter inte det. Jo, förresten, grädde kan man äta massor av, och bär så jag kommer!
Fenix

Ebba

Vill inte skriva det äckliga lilla äckliga ordet och riskera att väcka sug hos någon (haha är jag medberoende nu igen?) så jag skriver det baklänges.

Läser att somliga känt sug ;-)
Skulle du dricka niv?!
Hahaha det var det löjligaste.

Det vore som att du skulle hoppa fallskärm utan fallskärm.

Och det vet du som tur är :)

1000 kramar från Ebba.

P.s hälsa din hund!

God morgon vännen,

Du nämner problem med att gå upp i vikt. Jag har en vän som alltid varit riktigt, riktigt mager. Och tro mig, hon åt som en häst. Jag har aldrig sett någon äta som hon. Alltid hungrig och lågt blodsocker. Och nej, hon hade inte bullimi. Men hon hade Crohns sjukdom. Det betyder att tarmen inte tar upp så mycket näring som den ska. Hälften går liksom rakt ut. Kanske värt att kolla upp det...?

I annat fall ställer jag gärna upp och byter med dig! ;-)

Önskar dig en riktigt fin dag! Du är bäst, glöm inte det! Storkramen

Ebba

Hon tror det eftersom att när hon följer med sin kille (träningskillen nr 1) ut för att "motionera" kan hon knappt andas, det snurrar i huvudet och känns som att hjärtat ska explodera. Ebba säger att hon måste sätta sig på en bänk. Ebbas kille säger att hon ska sluta larva sig, bita ihop och kämpa. Ebba blir sur och anklagar honom för att inte ta hennes astmasymptom på allvar. Ebbas kille säger att hon ska ge sig och att det bara beror på dålig kondition. En gång blev Ebba så arg då och sa till sin kille: dra åt helvete jävla träningsdåre. Då gjorde Ebbas kille det, han sprang iväg bort i motionsspåret. Ebba satt kvar arg som ett bi och sen hittade hon inte tillbaka på över en timme eftersom att det fanns så många olika spår att välja där ute i skogen.

Jag har inte astma. Tror jag :)
Och när jag har varit på AA är jag fylld av styrka. Manisk? Hahaha, kanske, skulle nog kunna springa tio minuter utan att få "astma" i alla fall.
Nej inte manisk men som sagt fylld av styrka som ger mig kraft att motstå alkohol och fylld av alla underbara människor som varit på samma möte.

Tack för det du delade med dig av i "min" tråd "One more cup of coffee"!
Lycka till med allt jobb idag, själv har jag en liten paus med kaffe och gott snus.

/Ebba, som skrev astmahistorien med anledning av konstnärens fråga i en annan tråd :)

konstnären

Vilka erfarna människor vi är på ett område i alla fall, Just A, med stort A. Började på en logdans vid 15 års ålder, drack ett glas likör och blev full och sjuk och kräktes.
Gifte mig första gången vid 18 år, ja, jag har avverkat 2 äktenskap och är inne på det tredje så där har jag oxså erfarenhet.
Första mannen och jag delade en flaska vin på fredagen eller lördagen i tio år.
Man nummer två delade jag 2 flaskor vin en fredag och en lördag i elva år.
Man nummer tre min nuvarande, drack vi vin fred. lörd. sönd. i fem år ca.
Efter det la vi till onsdagen, och för säkerhets skull måndag, tisdag, torsdag, ja, då var karusellen igång och jag kunde inte stoppa den.
Den gick fortare och fortare. Någon drog av mig i den höga hastigheten, vilken smäll men jag bröt inga ben och inga hjärnskador. Men en skadad själ.
Själen har nästan läkt. LYCKA IDAG.
Så kan det gå när inte korken är på.
Är så tacksam för allt jag redan har
Är så tacksam att jag är frisk
Är så tacksam att jag inte dricker
Kramisar Konstnären kan inte nog tycka om er.

Ebba

Haha Muränan, nej då min astma är under kontroll här i ...soffan...
Jag äter baklava, dricker lite kaffe, vatten och läser en bok.

konstnären

Jag har en egen sten vid havet som bara är min och min hunds. Där sitter jag med mina tankar och funderar ut jävelskap jag kan hitta på idag. Tittade mig i spegeln noga idag på morgonen, min hy har blivit som en nyponros. Tackar för det mister A, att du försvann ur mitt liv. Kommer du tillbaka har du att göra med själva faan om jag så ska slå ihjäl dig, förlåt ordvalet. Mycket har förändrats på dryga 11 månader, är inte alls mig lik. Jag var en slug och beräknande jävel när jag drack. Listig på ett otäckt vis. Gick bara dit där det fanns alkohol. Nu för tiden letar jag samvaro utan alkohol och det är svårt kan jag tala om.
Glad idag i alla fall, och det får man vara glad för, oj vad jag upprepar ord.
Fin dag alla fina vänner här
Konstnären

Vickan69

Havet öppnar själens portar.
Härligt med en sten. Min terapi för några år sedan var långa promenader med hunden. Satte mig på en sten. Det strilande solljuset och kände naturens kraft och min litenhet. Undrade lite varför Gud/ livets krafter varit så grymt. Naturen är läkande och vi mår bra. Våra djurvänner känner hur vi mår och är så fina mot oss, fastän vi inte alltid förtjänar deras kärlek.

Du berör mig och att du klarat att säga nej så länge. Skönt att läsa ditt hat och ilska mot A. Det är väldigt bra för min del att känna förakt och avsky mot A. Det stärker mig.

Tack för att du finns här, att du delar med oss och uppmuntrar oss andra. Stora varma kramar!

konstnären

Tyckte jag såg lite skiftningar i en gul nyans på träden i går. Nu är hösten på intåg och jag trivs, det är min årstid. För snart ett år sedan var jag nära mitt genombrott i alkodimmorna. Hua när jag tänker tillbaka som jag är tvungen till för att fortsätta min väg framåt. Vilken skillnad på liv alltså, så fint nu, och så bedrövligt innan.
Vägen har varit lång och en hel fall innan september 2013. Tänker inte falla fler ggr. och komma tillbaka blixtsnabbt där jag var. Livet har blivit rikare och mer värdigt på något sätt. När jag var ute med min hund igår testade jag att nicka en hälsning till en del jag mötte. Det var positivt jag fick en nick tillbaka och det kändes fint.
Har inte tänkt alls på alkohol nu, och varje situation jag befinner mig i nu känns helt naturlig. Stör mig inte alls längre på dom som dricker. i början var jag helt inriktat på det och ville själv ha. Underbart att sådana tankar försvunnit, men botad blir jag aldrig från denna sjukdom, och som tur är jag mycket medveten om det.
Vill med detta bara säga att det går, hur illa allt än verkar vara.
Kramar till mina forumvänner
Konstnären

lilla Anna

God morgon. I dag är det en vecka sedan jag drack vin och det känns så bra! Jag börjar att känna igen mig själv. Det var länge sedan. Oj, så mycket som jag tryckt ned med alkoholens hjälp. Men nu är jag redo att ta itu med det. Just nu känner jag mig väldigt stark.

Hösten är också min favorit årstid. Allt lugnar ned sig efter sommaren. Det är så fint att ta långpromenader när luften blir klar och fin. Man kan sitta inne och läsa utan dåligt samvete med en kopp te också. Jag saknar verkligen min hund som sällskap på promenaderna. Han gick bort tidigare i år.

Ha en bra dag önskar Anna

Ebba

Tack för eventuell sängplats och för allt klokt du skriver till mig/oss.
Tanken på att du skulle snubbla runt full i sommarstugan istället för att berika våra liv är som ett skämt :)
Du är underbar!

/Ebba

Vickan69

Hej och tack för medskick glädje, kreativitet och inspiration! Det kommer tillbaka mer och mer! :-)

Cyklat i regn tre gånger denna vecka och konstigt nog skrämmer det inte mig. Jag liksom är glad av att känna alla dessa känslor igen, både blåst, vara totalt blöt så det plaskar i skorna, trött i kroppen så jag knappt kan gå... Men jag lever...NU!

Imorgon ska jag titta efter de där kantarellerna jag såg förra helgen, efter att ha sovit tills jag vaknar. Hösten är vacker och skön. Vilken resa du gjort!

Kram och god fredag kväll!

Tor

Hej, läste dina inlägg från starten. Snart ett år för dig :) Vad stark du är som fixat det. Ha en underbar helg!