Har, som så många andra, läst här till och från under långa perioder i flera års tid. Bara det är ju ett tecken på att allt inte står rätt till. Nu känner jag mig dock redo att börja skriva själv. Mina erfarenheter av alkohol sträcker sig tillbaka ca tio år då jag började festa ganska hårt under studenttiden och jag insåg allt oftare att jag tappar kontrollen när jag väl dricker. Jag har inga större problem att gå längre perioder utan alkohol men så kommer en festkväll och jag tappar omdömet fullständigt. Jag insåg innan sommaren att jag hade hamnat i en mörk spiral som jag inte riktigt kunde ta mig ur. Ett antal händelser avseende boende och arbete hade lett till att jag på pappret levde min dröm. Men varför kändes det inte så? Jag gick till vårdcentralen och fick antidepressiva utskrivet och går på det fortfarande. Känner en enorm förbättring men vill nu också, en gång för alla, komma till bukt med alkoholen. En dröm vore att leva ett liv utan alkohol. Men jag vet inte om jag orkar stå emot det sociala. Som singel i 30-års åldern i Sthlm lever jag och mina vänner till stor del av min tid på stans barer. Det är naturligt att gå och äta middag och/eller ta ett glas på vardagarna. Däremot har vissa av de mer festliga vardagarna slutat i karatefyllor som absolut påverkat mig dagen efter på jobbet, något som för mig är helt oacceptabelt och som gör mig livrädd. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska ta bort alkohol helt och hållet ur mitt liv. Men jag kan inte tillåta mig själv att få minnesluckor mer, det skrämmer vettet ur mig. Var ska detta sluta?? Ibland är jag övertygad om att jag borde bryta med alkoholen tvärt, vid andra tillfällen tror jag att jag NU kan börja konsumera alkohol måttligt, försöker jag bara lura mig själv?

Meredith11

Tack så mycket för tipsen iallafall.
Köpte en 100 procent blåbär nyligen, men det var så intensivt att det kunde jag inte få ner mer än en dl

M

steglitsan

Äsch jag gillar när man svar och hetsar upp sig lite i onödan. Då lever man. Kram till dig också vännen. Hoppas du fått en lugn adventssöndag. <3

Meredith11

På alkoholfria hyllan, dyr liten 33cl flaska. Såg lyxig ut. :)

steglitsan

Aha du får ha en lista på mobilen så att du har koll på vad du testat och vad du tyckte om det. Så gör jag när jag testar mig igenom Byredos parfymserie och böcker jag läst eller vill läsa, har nämligen minne som en guldfisk. Sen kan du ju skriva upp tips om du stöter på något i ett tv-program, tidning eller i affären. Och på tal om affären har jag märkt att man i min lokala butik börjat exponera alkoholfria viner. Så håll utkik, det verkar dyka upp lite mer och mer.

Lämnar en kort hälsning till dig vännen. Tack för fina rader i min tråd. Blev väldigt glad.

Ta hand om dig! Stor varm kram

PS. Blåbärs-drickan på systemet är faktiskt helt OK!!!

steglitsan

Innan jul känns allt lite segt tycker jag. Det är som att kroppen vet att den går på sparlåga och att det snart väntar vila. Men innan dess måste saker och ting bli gjorda. Jag har en förbannad ångest i bröstet just nu. Försöker lokalisera var den kommer ifrån och jag tror att det kommer från en känsla av att vara otillräcklig på jobbet. Hur kan ett jobb ena dagen få mig att flyga och vilja skutta upp ur sängen okristligt tidigt och få mig att vilja kräkas av rädsla att misslyckas andra dagen.

LenaNyman

... att även om jobbet är ett och samma så består det av olika komponenter som var och en triggar och utmanar på olika sätt. Vissa grejer utför man med lillfingret och andra får en att svettas. Och så har vi förstås lilla dagsformen att ta hänsyn till också. Stor kram från mig till dig, goa SL!

Cleaver

Nu har jag plöjt igenom även den här tråden :) Fantastisk terapi när man som jag är i början av nykterheten...Du SL och ett par till här ha redan varit inne på min tråd. Det är jag tacksam för. Med tiden kan jag nog också hjälpa till att stötta andra. Har jobbat med människor i många år (inte i vården) och kan en hel del om psykologi och olika former av missbruk. Men inte fan hjälpte det mig själv...Mycket lättare att tala om för andra hur det ska vara!
Det som slår mig i denna och andra trådar som jag läst är att nästan alla har "sjukdomsinsikt". Inte många undanflykter och de flesta inser sina problem med öppna ögon. Lika förbannat går det fel ibland...

steglitsan

Idag berättades det för mig vilka som var fullast på senaste julfesten och jag är så o.f.a.t.t.b.a.r.t tacksam över att jag inte längre är den personen som i efterhand beskrivs som fullast. Skammen. Ångesten. Rädslan. Paranoian. Får hjärtklappning bara av tanken.

steglitsan

Nyss hemkommen från en middag med vänner. Innan jag begav mig dit så var jag lite orolig att jag skulle ha tråkigt och vilja gå hem tidigt. Men oj så fel jag hade. Härliga samtal och kvällen flöt iväg fort. Så härligt att ha en go kväll som jag kommer vakna upp och tänka på imorgon. Det är så vansinnigt viktigt att sociala tillställningar inte ska bli tråkiga bara för att man väljer att inte dricka alkohol utan något att se fram emot just för det sociala och fina i att träffa vänner som ger en styrka. Den här känslan av att få energi, skratt och nya infallsvinklar är så oerhört mycket mer värt än alkoholen. Idag känner jag en sån enorm tacksamhet för just detta.

steglitsan

kom jag till en insikt. Om ork, vilja och lite djävlar anamma infinner sig så kan 2015 bli året då jag följer mina drömmer, tar klivet och bara kör. Kanske dumdristigt eller genialiskt, gränsen är ju oftast hårfin.

steglitsan

Jag lovar att om allt går enligt plan så kommer du på ett eller annat sätt få reda på vad det är... :)

KRAM

steglitsan

Jag har ingen aning om varför men jag har haft en sån fruktansvärd huvudvärk, igår var jag tvungen att åka hem tidigt från en kompis bara för att jag inte stod ut. Idag sov jag från och till fram tills kl. 14 för att sedan stapla utan för lägenheten vid tre och konstatera att så här var livet var och varannan helg när jag var bakis. Hur hela dagar/helger kunde försvinna för att jag låg i sängen och vältrade mig i min bakfylla och ångest. Tittade runt omkring mig och såg hur människor varit på stan, julhandlat och myst. Att inse hur världen fortsätter att fungera och människors liv lunkar på medan man stängt in sig själv är nog en av de vidrigaste känslorna.