Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Jag är ny här
Jag har problem
Jag är alkoholist
Vet inte vad jag ska ta mej till
Har gjort bort mej
Kan inte förmå mig att gå till jobbet imorgon
Vad ska jag göra
Efter knappt tre veckor är det en helt ny känsla i kroppen. Hur gör ni för att komma ihåg den vidriga känslan av abstinens och hålla inte bara motivationen utan det självklara valet att inte dricka vid liv? Jag har tidigare fallerat på det. Jag har velat och varit motiverad att hålla mig nykter men den sista bromsklossen, hågkomsten av hur vidrig man känner sig i abstinensen har försvunnit . Så vips tror jag att jag kan nog ta ett glas vin ändå.
Ny här, och söker ett ställe där man kan skriva det man känner.. Kommit rätt??
Jag har alltid haft en förkärlek till alkohol, allt blir så mycket enklare med ett glas i handen..
Har många fina vänner och stor familj, men när det kommer till kritan så sitter jag ändå ensam varje helg, barnfri eller inte.... Jag vet ju att alla har fullt upp med sitt, och när dom väl ska göra något skoj, då är det den helgen man inte är barnfri....
Hej
Behöver hjälp med att sluta dricka så mycket som jag gör. Vill någon lyssna? Behöver någon..
Klockan ringer, Väcks jag ur en dröm eller var allt jag såg verkighet. Nä, fan jag är fortfarande här men vad hände igentligen,
Jag påminns av min kropp som berättar hur illa det är,
Okej jag har överlevt en kväll til,Iintalar jag mig när jag kravlar mig fram till något drickbart. hoppas det finns någon läsk, Eller nått av barnens juicepaket för att släcka min törst.
Just nu är allt i ett dunkel, Jag känner det inte men om ett par timmar får jag kämpas med dig du som kommer att (finnas), Med mig och troligtvis kommer att segra..
Min man är alkoholist. Jag har tagit steget nu att vi ska separera. Vi har fyra barn tillsammans i åldrarna 0-7 år. Hatar såklart alkoholen som har förstört möjligheterna för att vår familj ska vara intakt. Har fortfarande tro för att min man ska bli frisk men förstår samtidigt att det är en resa han måste göra på egen hand med egen motivation. Han har mkt ångest och dricker dels för att dämpa rastlöshet och dels för att dämpa ångest.
Hejsan.
Jag är en 27-årig man som måste erkänna att jag har ett missbruk och har haft det i princip hela mitt vuxna liv.
Alkoholen kom in i mitt liv under gymnasietiden, då mest för att jag skulle "våga vara mig själv" eller "öppna upp mera" bland folk och det faktum att alla andra runt om en drack så man ville ju inte vara utanför..
Detta eskalerade ganska stadigt med att man började ta nån öl när helgen kom även fast man inte hade nått speciellt planerat. Jag drack då bara för att.
Mår så uselt. Allt går åt helvete. Iaf det viktigaste. Familjen, jobbet och sömnen.
Jag bor fantastiskt, har faktiskt bra lön, men ändå blir det fel. Jämt. Och då är alkoholen min bästa vän.
Trött på att vara jag. Önskar jag vore ”psykopat-känslig” ibland.
Tar campral nu men tror antabus måste vara nästa steg. Räknar inte alkoholfria dagar per vecka, utan per månad nu. Väldigt nära noll just nu
Ni som minns mig vet att jag valde att gå ut på banan igen.
Jag kan säga med handen på hjärtat att jag är förvånad av att jag lever.
Händelsen som triggade igång valet av återfall är fortfarande aktuellt men förhoppning finns ett ljus långt där borta.
Ni förstår kära vänner att det enda jag såg var mörker, ett famlande utan botten.
Jag började för en vecka sedan att läsa allt jag kommer över om KBT, förändra tänket och förstå hur hjärnan har skapat genvägar till riktigt usla quickfix.
Nu är det tredje gången jag är tillbaka och med en ny tråd. Jag skrev nyss på anhörigtråden och hur mina föräldrars missbruk och hur det påverkar mig. Jag behöver ta tag i mitt liv igen. Jag har ett riskbruk och jag har sökt hjälp för det. Jag har redskapen och även Natrexon som jag tar vid behov (när det är kaos runt mig) och det hjälper. Jag läser mina böcker då och då för att få sinnesro men, ibland hjälper det inte alls och hjärnan går i spinn. Just nu är jag sjuk och behöver vila för att få kraft att återhämta mig. Det har varit stökigt med föräldrarna och deras A-problem.
