Förändra sitt drickande

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja detta inlägg, alla vet ju varför jag skriver här. Problem med alkoholen. Drack första gången när jag var 17 år och älskade det från första stund. Mitt mål just nu är att inte dricka söndag-onsdag. Jag är ledig torsdag-söndag. Oftast så dricker jag inte söndag, måndag, tisdag men sen på onsdag börjar jag känna mig "värdig" eller vad man ska säga, men försöker hålla mig till torsdag och då blir det hus i helvete! Senaste tiden så dricker jag på torsdag, fredag och lördag. Ibland har jag druckit på söndagen också... när jag vaknar full då är det kört.

Har precis hittat till den här sidan.. dagen efter att förstört midsommarafton för familjen. Sån jävla ångest..
Kan verkligen inte sluta dricka när jag har börjat, så den enda lösningen är att sluta dricka helt.
Sjukt att det ska kännas så svårt

Hej,, midsommar är en härlig tid att ta vara på men ack så frestande för oss med A problem....
Så jag tycker att vi försöker peppa varandra att hålla 0:an vad gäller A denna helg.. :-)
Kom med tips och förslag så att denna midsommar sedan kan minnas med stolthet och glädje av oss...
lycka till och glad nykter midsommar :-)

Hej igen, det var ett tag sedan.

Hej igen, det var ett tag sedan.

Hej, jag är ny här.
Dino, 30 år.
Jag är student med betyg över medel och jag är en del av Sveriges försvar.

Jag drar det kort. Fråga om jag är oklar eller om det är något annat.

Vi är alla olika, vilket gör det svårt att googla fram exakt min situation. Jag stötte dock idag på ordet i rubriken. Det låg nära min situation. Det innebär att dricka mer och mer, rakt upp (eller ner).

Jag har druckit några år, där det gått åt fel håll lite hela tiden. 2017 gav mig bakslag efter bakslag, vilket gjorde att alkoholen tog över. Minst två flaskor whiskey i veckan.

Jag dricker dagligen. Verkligen dagligen. Jag är 30 år och har funderat länge.
Men lever ett liv där alkohol är acceptabelt och inte så konstigt.
Men jag känner att jag på något sätt vill sluta.
Livet är jobbigt, jag har massa skulder, drömmer om en framtid vilken framtid vet jag dock inte..
Men alkoholen hjälper mig så mycket. Den gör att jag inte skriker, gråter, ramlar ner i en panikattack, eller tar mitt liv.
Den är min ända vän och mitt enda lugn. Så vad ska jag då göra?

Jag är normalt positiv och mår bra. Men när jag dricker alkohol så finns det inga som helst gränser för mig. Jag blir svartsjuk på min sambo, då gäller det bara små saker men när jag dricker så blir allting så stort. Jag kan heller inte kontrollera mig själv, först har jag trevligt och skrattar och är taggad men sen snabbt går jag över gränsen och hamnar i något jag själv inte känner igen eller kan hantera. Jag börjar gråta och bråka med min sambo eller mina vänner.

Hej!
Läser och läser vad andra skrivit!
Har gång på gång slutat med alkohol och börjat igen!
Jag dricker kanske inte så ofta men när jag dricker så dricker jag tills jag stupar och oftast i ensamhet. Har gjort bort mig så!!
Pinsamt!
Jag är kvinna i 40 års åldern med bra jobb!
Kör det klassiska, perfekt utåt, klarar allt, höga krav och mål för mig själv!
Gått i terapi osv, allt har hjälpt på sitt sätt!
Nu har jag varit utan alkohol i en vecka.
Men är livrädd att jag ska falla igen!
Tänker att ta dag för dag!

Jag har varit nykter i 50 dagar nu och läst många av era inlägg som verkligen hjälpt mig, så ville dela med mig också!

Jag är en 30årig tjej och mitt problem är att jag många gånger dricker för mycket och tappar kontrollen inte att jag dricker för ofta. Jag har gjort sjukt mycket saker på fyllan som jag ångrar. Haft minnesluckor och extrem ångest. Jag ger liksom upp och super ner mig helt.