Förändra sitt drickande

Hej..

Sitter i soffan och har precis druckit ett glas ros'e och undrar varför?
Igår drack jag ca 10 öl och vaknade med en sådan ångest så jag nästan dog.
Lämnade min minsta son till hans mamma och när jag kom hem bröt jag fullstänständigt ihop.
Vet inte varför egentligen.
men vi gick isär för 1 1/2 år sedan men har druckit så mycket sen den tiden för att lägga saker bakom mig.
Har ångest för att jag bara träffar barnen varannan vecka och ångesten för att barnen inte har ett helt hem/familj.

... jag vet det, är väl medveten om att jag dricker sjukliga mängder dagligen...

Lyckas ändå upprätthålla livet med bravur (än)...

Min undran är; Hur motiverar man sig att sluta då kunskapen i sig inte räcker till? Hur gör ni tappra fantastiska kämpar???

Jag har aldrig kunnat dricka med måtta men nu har jag gjort det värsta tänkbara och ångesten är outhärdlig! Har en liten bebis hemma och att låta bli alkohol under 9 månader var inget problem, har inget sug efter alkohol när jag inte dricker men när jag dricker kan jag inte sluta. Jag trodde att jag förändrsts när jsg har en bebis hemma och skulle ta ett glas vin igår när jsg var ensam med henne men det slutade med hela flaskan och sambon hittade oss båda sovande i soffan när han kom hem. Så fruktansvärt illa och jag ångrar mig så jag går sönder!!!

Jag tycker jag drickr mycket, så ofta jag inte jobbar dricker jag tills jag somnar. det sliter-
nu nykter funderar jag på varför jag ärt så uttråkad. Vill inget vill inte träffa ngon privat, vill vara ifred. ja djupt deppig.och alkhol funkar ju inte.

vill liksom bara spola fram livet

nån som känner igen sig?

Jag låg länge och funderade i natt, grubblar och anklagar mig själv för att jag återigen blev för onykter, återigen var lätt-irriterad och känslig. Ångesten över att förstöra andras och mitt liv pga vem jag blir när jag dricker.

Det är lite svårt att veta hur jag ska börja, för det känns som att varje början är en evig process som upprepas om och om igen. Alla gånger som jag suttit i samma sits och fattat samma beslut. "Att inte dricka mer, att ta en lång paus, att inte dricka själv hemma, att inte dricka mer är två öl osv osv". Många känner nog igen sig i mitt inlägg, många tänker nog likadant, kanske känner likadant också. Att för varje dag som vi går nyktra så är det en seger, till att kanske bli bekväma i vår kamp och slutligen ramla ner på samma spår igen.

Efter några veckor med hypnoshjälp för att minska A beroendet så har det gått ganska bra tills igår kväll, efter en lång dag på jobbet så tyckte jag det vore Ok med en öl på kvällen. Men som vanligt vaknade A fan i mig och det blev ca 50cl sprit innan jag somnade, vaknade någon timme senare och behövde pinka, hann inte fram till toan i tid så pyjamasen blev lite blöt....= suck vad stolt jag känner mig idag....
Någon som känner igen detta mönster??? Ikväll får A fan inte komma ut.
Lorentz

Efter några veckor med hypnoshjälp för att minska A beroendet så har det gått ganska bra tills igår kväll, efter en lång dag på jobbet så tyckte jag det vore Ok med en öl på kvällen. Men som vanligt vaknade A fan i mig och det blev ca 50cl sprit innan jag somnade, vaknade någon timme senare och behövde pinka, hann inte fram till toan i tid så pyjamasen blev lite blöt....= suck vad stolt jag känner mig idag....
Någon som känner igen detta mönster??? Ikväll får A fan inte komma ut.
Lorentz

Hej
Under de senaste 10 åren har jag några ggr per år dränkt mig i sprit! Däremellan dricker jag inte alls! Jag saknar inte smaken och jag har inget sug. Men rätt som det är, utan förvarning, kan jag fullständigt dränka mig i sprit. Destruktivt. Jag blir dum och riktigt elak och tycker synd om mig själv!
Dagen efter är jag sur o tvär tills fram på eftermiddagen, då slår den gamla ångesten till och den nya ångesten från kvällen innan!
Min sambo orkar inte fler ggr och inte jag heller. Är det AA i kombination med vanlig terapi som är bäst för mig?