Förändra sitt drickande

Hej!
Ikväll beslutade jag mej för att googla om mitt problem! Och då hamnade jag här.
Jag är en man på 39år och är gift med min kärlek sen 2,5år tillbaka.
Vi har inga barn tillsammans men jag har en son på 6år sen tidigare oh hon har en son på 5år och en dotter på 6år.
Jag älskar dem alla och vi har det fantastiskt. Vi hittar på en massa tillsammans med barnen, gärna i naturen.
Min fru är så omtänksam och underbar❤️.
Men så till mitt problem!

Så var snart första dagen över, ska försöka sova men hoppas inte för mycket på det. Men känns bra. Lättnad........fast mest ångest som går över jag vet. Men iaf......lite ensam och rädd känner jag mig.

Idag har jag bestämt mig att lägga ner alkoholen på obestämd tid har fått nog av det för jag vill börja leva igen och inte missa alla vackra ögonblick i livet som havet där vågorna kluckar mot klipporna höra fågelkvitter se alla vackra färger som naturen har att erbjuda nu när hösten närmar sig.Det kommer bli en jobbig resa men jag är nu beredd att slänga in mig i den striden för jag vill börja leva igen.Alkoholen har tagit en förstor plats i mitt liv och nu är det dax att välja bort den och allt det destruktiva och välja en annan väg att gå som är positiv som ger glädje och lycka och ett b

Behöver verkligen hjälp!

Saken är den att jag druckit rejält senaste tiden, nästan dygnet runt. Jag vill nu sluta med det jäkla beteendet men har fått väldigt taskiga abstinensbesvär. Jag skakar som ett asplöv, svettas, kräks och har diarré. Har inte lyckats varken få i mig eller behålla mycket mat sedan fyra dagar, det är därför jag inser att detta måste få ett slut omedelbart. Drack mina sista sex folköl igår, tidigare dagar har det gått nästan en dunk vin per dygn.

För några år sedan när jag tog till mig att jag hade missbruksproblem började jag på ett tolvstegsprogram/ behandling.Jag gick på möten och jamade med i kören om dyssiga familjer och den ena storyn värre än den andra. De som stod högst i rang var de som var värst.

Har idag varit på mitt tredje aamöte.
Aldrig gått tidigare och jag kan bara innerligt rekommendera det.
Vilka underbara människor det finns. Precis i samma sits som jag.

Mitt problem är egentligen inte drickandet med vänner utan drickandet i min ensamhet.

Jag börjar inse att jag nog inte ska ha någon alkohol i kroppen. Någonsin.
Men jag tar en dag i taget.
Har varit nykter sedan i måndags.

Efter sommaren tjock.Minst fem kilo mer.Plufsig. Ständigt bakis. Panik. Bestämmer mig i övermod varje morgon för att det blir vit dag idag. Nej inte bara en dag, måndag till onsdag ska vara HELVIT! Jaha! Men varje dag slutar berusad.Jag är så patetisk.Och ledsen. GÅR ALDRIG TILL typ 12 stegs. Har gjort det en gång och fick bara skuld och skam skit snacket. Vad ska jag göra går under?

Jag har nu tragglat fram och tillbaka under flera år och ältat det här med alkoholen till leda.

Jag har läst på detta forum i flera år, har också startat ett flertal trådar Nu med ett ny nick, orkar inte längre.lever numera ensam men har stor familj, 3 barn som nu är vuxna. Hade inga problem med alkohol under deras uppväxt, tack ock lov för det, men under de senaste åren som jag levt ensam har det blivit ett problem. Sitter här i min ensamhet och återigen tar jag ett beslut att förändra mitt drickande, i morgon blir dag 1, som sagt återigen.....

Ja igår blev jag livrädd och trodde att jag skulle dö. Jag hade druckit jäger och kollapsade. Benen bara totalt vek sig och jag tänkte att nu dör jag. Det jag såg framför mig var min älskade familj och barn. När jag låg där på badrumsgolvet bestämde jag mig. NU RÄCKER DET. Jag har smygdruckit i 3 år och min familj förtjänar mer än en fru och mamma som kastar bort sitt liv på giftet. Jag vill vara världens bästa fru och se mina barnbarn en dag. Hur kunde jag hamna i alkoholens käftar: mycket asperger och att jag förlorade min bästa vän i cancer och tappade allt vett.