Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Jag har varit medlem här i några veckor men inte förmått mig att skriva något förrän nu. Jag har fått nog av mitt drickande, fått nog av mig själv. Eller snarare den människan jag är när jag dricker.
Hej
Efter att återigen ha druckit hela helgen, varit sömnlös och ångestfylld har jag idag sökt läkarvård för att få antabus. Känner tillförsikt i mitt beslut då jag vill ha mitt liv tillbaka.
Jag trodde att jag kunde dricka lite på helgerna med det konstanta suget vilar inte. Jag gjorde en gastric bypass op för tre år sedan och då startade mina alkoholproblem... någon som varit med om liknande?
Kramar
Jag slutade dricka helt förra sommaren. Då var jag lycklig och helt överbevist om att jag aldrig skulle dricka mer!
En dag i oktober startade jag dricka igen. Det eskalerade rejält fram tills jag stoppade igen för 1 vecka sedan. I denna period mådde jag dåligt och det blev bara värre.
.
Om jag fortsätter dricka nu kommer det gå åt skogen!
Går "all in" nu med Aa möten och 12-stegs program. Imorgon ska jag möta min sponsor för första gången. Bort med bitterhet och självmedlidande. In med ljus och glädje i mitt liv!
Detta är mitt första inlägg här, så jag har lite svårt att egentligen sätta fingret på vad jag ska skriva eller vad jag VILL skriva. Kan i alla fall börja med en liten bakgrund Jag har varit inne och läst i många av trådarna till och från senaste året. Här inne har jag funnit otroligt många kloka och insiktsfulla människor som delat sina öden och erfarenheter. Samtidigt så har min egen alkoholkonsumtion inte nämnvärt förändrats utan jag har väl efter varje besökt fallit tillbaka i tankarna att jag har inga större problem utan har relativt bra koll på hur jag dricker.
Jag har en komplicerad relation till alkohol. Nuförtiden dricker jag aldrig tillsammans med andra utan bara i min ensamhet. Och det finns inget sorgligt eller tragiskt i det, åtminstone inte som jag ser det. Jag sitter inte och är ledsen eller förbittrad, åtminstone inte för det mesta. Jag dricker och målar akvareller eller spelar datorspel. Men för mig själv.
Helt ny. Har börjat dricka alkohol sedan jag träffade min pojkvän. Har pågått lite över ett år. Full minst 4 gånger i månaden. Har BPD och har förstått att beroende samtidigt med den problematiken är riktigt farligt. Hur ska jag börja? Min pojkvän dricker mycket men verkar inte ha problem. Vi har en festkväll i veckan samt ibland däremellan. Alltid hos honom på samma sätt. Jag vill ju helst kunna vara i samma miljö och ändå dra ner. Han vill också dra ner lite men är inte direkt oroad som jag. Jag har tre barn på deltid. Vilket bör mitt första steg vara tycker ni?
Tänkte vi kunde dela med oss av våra bästa tips mot suget!
Just nu är det sååå jobbigt! Har varit så duktig tycker jag i 2 stackars dagar så jag förtjäääänar väl lite vin? Det är den svarta hunden som pratar. Jag vet.
Men den vita hunden är så jobbig! Den tvingar mig ju också att se allt det hemska! Låter det rörigt kanske?
Äh...
Hittills i nyktra perioder tycker jag att vissa saker har hjälpt lite extra:
Jag såg igår ett otroligt intressant föredrag som finns att hitta på youtube!
Serien heter forskning i framkant och just detta föredraget handlade om alkoholberoende!
Det visar sig att vi har fått hit en professor som är världsledande i forskning om beroendesjukdomar och han har sååå mycket nya tankar om behandling! Måste ses!
Sök bara på alkoholberoende eller forskning i framkant så hittar ni det! Tänkte att vi här kunde diskutera de nya rönen, tankar och kanske erfarenheter?!
