Men det är ”bara” 10 månader. Det är Torn och Se klart som hade 11 nyktra månader den 6/12. Jag följer dem i hasorna ? Näst på tur är Femina som firar 10 månader den 16/12, eller hur Femina? Och Tappadigen har samma månadsdag som jag, den 9:e, och firar 4 månader idag. Hurra för oss!

Kram ?

Grattis till 10 månader! Du känns också väldigt stabil måste jag säga. Antalet inlägg du fått ihop i denna tråd plus den andra imponerar också. :)

När vi ändå ska vara ärliga. Jag har ju inte läst allt du har skrivit men har nog läst i princip allt du skrivit sedan jag började vara med här på allvar. Vid något tillfälle så skrev du två detaljer som båda passar bra in i staden där jag normalt jobbar när jag inte jobbar hemifrån. Jag minns att jag tänkte då att det nog inte är jättevanligt ändå med båda sakerna och att det kanske är den staden, men tänkte inte mer på det. Efter det, när du har nämnt något specifikt, så har det alltid stämt in på den staden. Den stad som jag förlagt de flesta av mina promenadsteg i fram till Covid. Många av dem längs med ån. Men varje sak för sig passar ju in på flera städer.

Nu är jag inte ens säker, och hade egentligen inte funderat mer på det förrän Mic skrev det där :o Jag har inte googlat dock och har ingen aning om vem någon av er är :) Men kanske det går att fundera ut nu vem jag är om man vet vem du är :o Om det nu är den staden. Det kan ju finnas en och annan till i Sverige som har de saker du nämnt gemensamt. Fast jag har väl inte nämnt så mycket detaljer kanske om staden där jag bor eller vad jag gör. Men om det nu är den staden så bor jag i så fall i en större stad i samma län, österut, men pendlar dit normalt. Har dock bara varit på kontoret 1 gång i månaden i snitt kanske sedan Mars. Hm...

Det kan nog stämma. I så fall bor du i den större staden som jag normalt jobbpendlar till dagligen, och då kommer man typ inte längre österut.

Den där ån i min hemstad är ett vanligt promenadstråk. Varje dag vid lunchtid är det massor av folk ute och traskar på båda sidorna av ån.

Just nu byggs det som sjutton på ena sidan av ån så friden störs lite, men vi får hoppas att de byggt klart snart. Fint blir det i alla fall, sannolikt dyrt också.

Kram ?

Nu känns det väl i det närmaste verifierat då att vi jobbar i varandras bostadsorter. Är ju lite småkul :) Då är ju risken stor att vi har sett varandra vid något tillfälle och kommer att göra det igen, men helt ovetandes om det.

Det är väl egentligen en intressant tanke att för det mesta vet man ju inte alls vilka de är man diskuterar med i forum som denna. Man kanske till och med känner någon i verkliga livet som man diskuterar med anonymt. Eller skulle man komma på det till slut? Jag lyssnar mycket på poddar och ibland händer det att det finns någon personlighet som jag bara hört på podd men väldigt mycket och sen ser jag en video med dem, kanske på youtube, där man samtidigt ser hur de ser ut och jag tänker att det är en annan person, fast med samma röst som jag känner igen från någon annan. Förmodligen för att jag byggde upp en annan bild av personen från podden bara genom rösten.

Det slås man av hela tiden, i verkligheten. Så självklart sker det även på ett sådant här forum.

Det är som med Alkispodden. När jag hörde rösterna och såg en bild trodde jag liksom tvärtom. Att Johan var Roger och vice versa. När jag sen såg dem på youtube blev jag helt förvånad, och nu stör det mig massor ? Kan fortfarande inte få bort min felaktiga bild av vems röst som är vems. Tydligen är det en vanlig reaktion just på dem, konstigt nog.

Kram ?

Och tack för boktipset! ;)

Ligger 6 månader efter men du känns som en veteran :) så jag följer dig och er som klarat det så länge och hoppas att jag klarar det jag med.
Vill ju komma över de där kritiska månaderna för att sedan som ni säger planar det ut? Och man har inte samma sorts sug längre.... bra kämpat ?

?????

Har det blivit några steg i dag eller?? Nä, vad jag tänkte skriva är att jag tycker inte du ska gräma dig så in i norden om du inte kommer i väg på dina rundor. Jag har själv ställt in rätt många löprundor den sista tiden. Fan, det är ju riktigt bistert väder så här års med regn, mörker, blåst och i bland halt. Jag har tagit ett varmt bad i stället för att springa. Och passat på att ta löprundor dagar då det åtminstone varit uppehåll. Jag grämde mig också först men lade ner det, för jag gillar inte att gräma mig. ?

Ha det gött! ?

Inga rundor varken igår eller idag än så länge. Men vet du, jag känner lite likadant. Jag vägrar ha dåligt samvete för det. Faktiskt. Jag trivs bra inomhus just nu, även om jag skulle kunna träna inomhus också men inte gör det heller. Thats it. Jag har slutat dricka alkohol, det väger liksom upp hur mycket slapphet som helst.

Jag inväntar lusten helt enkelt, det är en förbannat bra drivkraft.

Kram ?

Inga löprundor, inget gym och typ en långpromenad i veckan en kompis släpar med mig på.
Så du är inte ensam.
Bara soffan som gäller, men nykter i soffan?
Så får det vara.
Och grattis till 10 månader ??
Kram⚘

Idag känner jag mig stolt som en mallgroda, och det är för mig ett positivt ord eftersom jag gillar ? En groda kunde lika gärna ha blivit min signatur. Åter till saken. I mitt jobb som ansvarig för rekryteringen ingår det att ta emot nya stjärnskott hela tiden. De allra flesta är inte stjärnskott utan mer som alla vi andra, duktiga, men då och då seglar det in en klockren stjärna på jobbet.

För cirka tio år sedan skedde det bland annat, och jag minns det tydligt. En ung tjej som gick sista året på gymnasiet. Hon skulle göra praktik. Hon visade sig vara klockren! Men man kunde avskräckas lite av hennes yttre - åtminstone om man är fördomsfull, men det brukar jag försöka låta bli att vara. Hon var/är nämligen skitsnygg, långt blont lockat hår, MYCKET smink, höga klackar och korta kjolar. Hon hade lagt sig till med lite bimbo-manér dessutom. Pipigt, konstlat röstläge och skrattade HÖGT.

Jag bara log när jag träffade henne i entrén första gången. ”Det här blir kul”. Jag visste att många av mina kollegor, som inte försöker låta bli att vara fördomsfulla, skulle störa ihjäl sig på henne. Och det gjorde de. Men jag tog henne till mitt hjärta och backade henne stenhårt. Ungefär som farsan Baloo: ”Jag ska lära dig allt jag kan pysen”. På vägen lärde vi känna varandra mer och mer, och ovanpå alla andra fina egenskaper så hade hon dessutom ett enormt stort hjärta ❤️ Tydligt rättvisetänk och väldigt inkluderande.

Sin bimbo-look tonade hon ner lite efterhand som åren gick, men lite spelat kvinnligt oförstånd är smart att ha i verktygslådan ibland. Kallas också kvinnlig list ? Efter några år drog hon vidare i karriären, till Stockholm som så många andra landsbygdstjejer och -killar. De flockas där har jag förstått, även om jag aldrig känt mig lockad ett enda dugg. Tänkte tanken förvisso innan jag fick barn, men sen hade det tåget kört och jag stod kvar på perrongen. Nöjd.

I dessa sociala medier-tider är det lätt att hålla koll på sina gamla adepter och igår fick jag veta att hon har blivit nominerad till ett pris - som inte är på nobelprisnivå direkt, men ändå ett kvitto på att det hon har valt att göra i sitt yrkesliv spelar stor roll för många.

Det hon gör går dessutom hand i hand med mitt engagemang i tjejjouren. Ett tag spillde hon sin talang på lite väl ytliga saker enligt min mening, men nu har hon hamnat helt rätt. Och shit vad modig hon är! Rakryggad och vältalig som få - hon tar fan ingen skit. Och ändå får hon massor av skit i dessa sociala medier-tider. Fattar inte hur hon orkar ta emot allt detta hat ?

Så idag har jag, efter att ha gratulerat henne förstås, gått runt och myst hela dagen. Glad och stolt som en mallgroda ? Jag är nästan lika stolt över vad hon har blivit som jag är för mina egna döttrar, jag känner mig som en stolt bonusförälder ❤️ För mig är systerskapet så viktigt! Vi som är äldre MÅSTE dela med oss av vår klokskap till yngre kvinnor. Så de kanske slipper göra samma misstag som vi gjorde, i bästa fall. De har nya dilemman att hantera. Vi får inte se yngre kvinnor som konkurrenter, utan som systrar som vi ska hjälpa till att lotsa vidare i djungeln.

Lång rant som vanligt, och inte ett enda ord om alkohol. Förrän nu då.

Kram ?

Igår när jag gick till bilen, typ 100 m, märkte jag att jag hade helt galet ont i fötterna. I trampdynan, men liksom mer innanför själva ”köttet”. Mer i fötternas skelett liksom. Svårt att förklara. Typ foglossning i fötterna, som man faktisk kan få. Strukturen blir liksom ”uppluckrad” under graviditeten. Så jag funderar på om det kan vara hormonellt.

Förbannade klimakteriet ? Ingen fas i livet har ställt till med så mycket strul som just klimakteriet, och det har pågått i tio år nu. Annars känns det som ödets ironi att jag skulle få ont i fötterna just under den period som jag promenerar allra minst. Det är så ironiskt att jag bara vill gapskratta ?

Det beror inte på att jag stått mycket på hårda golv i köket och jobbat. Jag står väldigt lite, och jag har tagit hem en gummimatta som jag står på. Det beror inte på att jag promenerat mycket. Jag sitter mest, varvat med att ligga i sängen eller tv-soffan. Min livsstil just nu är väldigt chill ?

Jag har i alla fall börjat använda innetofflor inomhus, så får vi se om fötterna piggar på sig. Det är inte skäl nog till att inte promenera. Får jag lust att promenera så biter jag ihop. Hade hälsporre för några år sedan, i början av klimakteriet faktiskt, och det hindrade mig inte speciellt mycket.

Ja, ja. Är det inte det ena så är det det andra som flickan sa som fick näsblod.

Chill helgkram ?

Riktig panschisvarning på detta men jag har fått börja med inlägg i mina skor och det är lag på att Birkenstock används inomhus. Kan ta halvår/år innan det onda ger med sig och är väldigt handikappande under tiden. Gå ut hårt och kontakta fotspecialist i dag Andrahalvlek.
Kram!