Idag firar jag tre månader som nykter. Att ha uppnått denna magiska gräns firar jag med att skapa en ny tråd. Jag är ju flitig besökare i andra trådar och rätt nöjd med det, men ibland kommer jag på saker och funderingar som jag vill skriva om och som inte riktigt passar i andra trådar så för sådana tillfällen vill jag ha en egen tråd även om jag nog även fortsättningsvis kommer att hänga hos Stigsdotter, Dompa, Lilja, TP och alla ni andra härliga människor på forumet.

Jag kallar tråden för filosofiska rummet eftersom jag gillar att filosofera och fundera och det nog kommer att bli en del sådant snack framöver. Men idag hinner jag inte på grund av studier. Känn er som hemma så länge. Det blåser friska vindar i mitt filosofiska rum. Det är högt i tak och jag har tunna, vita sidengardiner som fladdrar i brisen. Det doftar gott av syrén och jasmin. Fåtöljerna är mjuka och sköna och jag har bullat upp med hemlagad saft, kaffe och yogite. Det finns pappersnäsdukar också om nån vill sitta här och gråta ut och i hörnet hänger en boxboll för den som vill avreagera sig. Bokhyllorna är rätt tomma än så länge, men om jag känner mig själv rätt kommer de snart att fyllas.

Så välkomna hit!

Nynykter som nu går in i fjärde månaden

Dompa

Kikar in...alla tycks ha gått..inklusive den ståtlige Gråpäls med det vackra namnet. Jag läser texten som NyMan lämnade kvar. Så vackert... Att kunna åstadkomma det. Jag hittar några favoritrader och dem spar jag. Nu ska jag sova...fortfarande gitarrlös. Dagen bara rann iväg...men avrió! Sov gott vänner. /R

NyMan

Men elden som Dompa slängde ett rejält lass på innan han gick har inte riktigt brunnit ut, så då drar vi igång den igen.
Ja, jag ser att du letar efter Trollis, Gråpäls, men vi tänder ljuset i fönstret igen så att hon ser att vi är här, så kommer hon nog snart... Du får lugna dig ett tag till. Gå och lägg dig igen...

Ner med lånegitarren ifrån väggen och så fortsätter vi pula med melodin... Sjung med om du tycker det funkar, Gråpäls!

Få se nu, var var vi? Ja, just det:

"Hallå, har jag inte sett dig här?
För ganska längesen?
Kritstrecksränder och yvigt hår,
men visst är det väl du, min vän?

Du var på väg nån annanstans
Bytte grus mot Babylon
För mycket ”vivre” och temperament?
Bränt ditt krut, Pygmalion?

Men kan du se hur det vattnas i munnen på schakalerna runtomkring?
Trots glimmande tänder och följsamma ögon så vågar dom ingenting…

Världen har öppnats,
Allting är så blått,
Solen slår sin knutna näve genom dom som har förstått

Att vi får bara vandra runt här
En evighet – en minut
Innan ljuset släcks, scenen skiftar och aktörerna bärs ut

Så hitta nåt att älska – hitta nån att älska
Jaja - Hitta nåt att älska – nån att älska, älska nu!..."

Slit av dig den där masken nu
Ridån har fallit ner
Smink och roll kan inte skilja
Mask och väsen åt nåt mer

Så, har du lärt dig lyssnarkonst?
Har hört dig hålla tal
tagit del av hur din monolog
Flödat ur dig mild och sval

Men kan du se hur dom smyger omkring i kulturens sönderfall?
Dom ler sig in i tempel och sal och luften blir så kall

Världen har öppnats,
Allting är så blått,
Solen slår sin knutna näve genom dom som har förstått

Att vi får bara vandra runt här
En evighet – en minut
Innan ljuset släcks, scenen skiftar och aktörerna bärs ut

Så hitta nåt att älska – hitta nån att älska
Jaja - Hitta nåt att älska – nån att älska, älska nu!..."

Ser du Trollis, Gråpäls? Jag tror jag behöver kör här på refrängen...

Åh, en gång till - Världen har öppnats, allting är så blått...

höst trollet

Jag lämnar en liten "vintersaga" i min egen tråd (hoppas den inte är för lång...
För alla er som sitter insnöade idag.. (ett gott skratt förlänger käften)
kram /trollis

och det andra adventsljuset här inne tidigt i morse. Vek ihop filtarna, bryggde te och kaffe. Hämtade hit en hög pappersnäsdukar ifall nån behöver gråta, torka tårarna och snyta näsan.

Allt jag skrev blev bortraderat i brådskan, vi är på resande fot idag men just nu har jag uppkoppling.

Läste NyMans fina text långsamt och med eftertanke och fäste mig särskilt vid raderna

Slit av dig den där masken nu
Ridån har fallit ner
Smink och roll kan inte skilja
Mask och väsen åt nåt mer

Tänkte (och tänker) på hur sköra vi är vi människor och hur starka vi blir när vi delar vår svaghet med varandra. Sökte en sång som jag vill att vi sjunger tillsammans samtidigt som vi övar på kören i refrängen... Hittade den inte då men gör det nu! Det var nog en mening med raderingen i tidiga morgontimmen:) Här kommer den http://www.youtube.com/watch?v=2Uxs17sogvo

Och just nu bryter solen genom molnen där jag är... med fri horisont över himmel och hav!
Lev väl idag alla! / mt

Dompa

haha. Ylar med i texten med min ickesångröst. Jag tror att det blir en bra dag idag. Skönt att rummet är uppstädat igen. Önskar att jag hade haft förstånd nog att städa själv... Tänker på Strindberg...igår när Victoria undrade. Jag skulle precis posta när jag ser att det redan är gjort. Ibland skrämmer det mig, andra ggr blir jag bara glad...av likheten som vi människor delar.

höst trollet

Tack mulletant! Det känns så varmt och tryggt att ha dig här. Du vet vad vi behöver...
Katt-a-strofen och jag tog jycken med oss på utfodringsrundan.. Fågelfrö och talg i hönsnät har vi satt ut. Lite hö och morätter till rådjuren.. Till sist hängde vi upp en egentillverkad krans där vi trätt upp äpplen på ståltråd och lindat några varv.. stuckit in lite granris, så fåglarna har något att sitta på medan de pickar i sig..
Det ser fint ut, när man tittar ut genom fönstret och ser harar, rådjur, fasaner och andra fåglar samsas om maten. Det rådjuren sparkat fram, sitter de andra och tar del av efteråt..
Själv tycker jag att det känns skönt med ett kort avbrott i alla bestyr inför julen. Jag tar en kopp kaffe och njuter av ljuset som mulletant tänt.
Tänker, att trots allt, så hittar vi tillbaks till varandra... Tack alla mina kära forumsyskon!
kram /trollis

vill.sluta

Löv i svansen och på huvudet, lite snö fick du visst oxå när du satte ut mat till djuren.
Klart det är en trygg julig stämning här.
NyMan med sina fina texter, Dompa som kraxar som gott han kan.
Vi alla är en familj, på gott och på ont. Vi eller jag har utlämnat mig oerhört bara på den korta stund jag varit här. ca två mpnader, och endå har jag bara skrapat på ytan, skulle kunna skriva böcker om elände och glädje.

Men just nu finns det bara glädje i mitt hus, i min tråd.

Jag önskar att de som vill kan och har tid kommer över till mig i "Nu får det faaaaan vara slut!!!!!"
Jag har dukat upp med kaffe, finns te för de som inte vill ha java.
Bullar, stora goda kanelbullar med pärlsocker på mmmmmmmmmmmmmm
Ni är alla välkomna!
//A

Dompa

...med min lusiga katt under armen. Om och om igen läser jag NyMans text. Förundras över hur han kan sätta ord. Det är gott att leva...att få ta del av detta. Nu ska jag slinka in till till vännen Andreas. Stärkt i själen är jag...och hoppas på att jag kan dela med mig. /R

NyMan

Trivs så jäkla bra härinne med lånegitarren och värmen från elden. Det dunkla ljuset gör att jag vågar släppa fram det ljusskygga i mig. Vill få färdigt musiken innan jag släpper texten ifrån mig och det är gjort nu efter en god stund härinne. Jag trivs bra bland vänner och det känns tryggt att ha några sådana att skriva för. Försöker ge röst åt fler än mig själv, vet inte hur jag lyckas med det, men det är en strävan ivart fall. Nåväl, här är, utan vidare krusiduller:

Svart Bensin & Gravitation

Och nu sitter du där igen
Ingen ser och ingen hör
Du längtar efter nåt du inte får
Sånt där som andra människor gör

Om jag bara vågar ta ett steg tillbaks till dig igen…

Betraktandets förbannelse
Nån sorts inbyggd ensamhet
Vi tror gemenskapen kan knyta band
Fastän ingen av oss vet

Om jag bara vågar ta ett steg tillbaks till dig igen…

Titta rakt fram mot din morgondag
Lämna frestelsen därhän
Man kan ta sig framåt krypande
Men man får så nötta knän
-
Svart bensin i mina ådror
Cigarettglöd, andas svagt
Träffar nästan aldrig målet
Fastän siktet känns så rakt

Om jag bara vågar ta ett steg tillbaks till dig igen… (2ggr)

Som en satellit i kosmos
Snurrar runt i rumlarring
Känner av gravitationen,
Men utöver… ingenting
-
Ta mig bort från intigheten
Möt mig nykter, fri och hel
Kom och hjälp mig knäcka skalet
Så jag kan sluta spela spel

Då kanske jag kan ta ett steg tillbaks till dig igen… (4ggr)

Häller upp en kopp java till och spelar sedan för er i det lugna, lunkande tempo som den här sången smyger fram i. Vilken utomordentligt trevlig söndagssysselsättning jämfört med bakfylla och snart-är-det-dags-för-jobb-igen-ångest. We're NOT only in it for the drugs!... anymore.../NM

- för min del Zoega Estanzia, lätt mörkrostat, KRAV- och rättvismärkt. Läser NyMans text och gratulerar oss till att ha fått en huspoet och låtskrivare (vad vill du kallas NyMan?) till forumet. Helt fantastisk text den senaste, ordet intighet möter jag inte ofta - det är ett starkt ord. Texten ger associationer till Sjumilakliv och påminner mig också om Snurra min jord... den gamla sången med den fina texten.

Fyller på med björkved - vi har gott om ved och det behövs i vintervädret. Nån kväll ska vi elda granved, det sprakar så härligt!

Njut av dagen, allt gott, lev väl! / mt

höst trollet

Tittar in slänger några trän på brasan så den inte slocknar...(lite granved blir fint mulletant:-) ) slår mig ner en stund med mina funderingar..
Många av oss är ambivalenta inför den kommande högtiden (tiderna) Förr var december en månad av förväntan och någonstans innerst inne så vill jag försöka känna den känslan igen.. Det där lite pirrande, högtidliga...(nej, min barndoms jular innehöll ingen alkohol!)
Dofterna.. Gran, enris, kryddnejlike-aplesiner, hyacint och yllevantar som hängde på tork över vedspisen.. Grönsåpa och skinka som stod i ugnen.. Grannen kläddes tidigt och så gör jag än, för att kunna njuta av den. passa den som ett spädbarn med vatten de första dygnen så den inte barrade för tidigt..

Men först kommer Lucia. Imorgon sitter jag nog och tittar på något luciatåg på TV:n. Kanske infinner sig l i t e av "min" julstämning?
Som inte består av stress, jäkt och dyra klappar. Barnen är så stora, så de får möljigen en liten symbolisk julkorg med frukt och "nyttigheter" som choklad och kaffe ;-D. Barnbarnen får varsin liten sak, efter ålder.. (de får så mycket prylar ändå..) Många gånger blir det faktiskt mjuka paket..

Tänker tillbaks på hur lussefirandet varit sedan min ungdom.. Då var det årets stora "suparkväll" med lussevaka... Just det fenomenet verkar ha minskat, åtminstonde där vi bor.. Däremot verkar det fortfarande vara vanligt att företagen bjuder på lucia-glögg... hmm. Hoppas de har alkoholfritt och bjuder på kaffe till också..

För mig, är det jobbiga med julen, att den på något sätt "rubbar" de vardagliga cirklarna för mycket.
All denna "ledighet", som för många säkert är efterlängtad. Problemet är att det känns som om samhället stannar.. Och föresten, så är det väldigt många som inte alls är lediga.. Som får försöka klämma in sitt julfirande mellan arbetspassen.. mellan svärföräldrar, bonusbarnsföräldrar, far och morföräldrar, som alla ska ha sin del av kakan.

Här, finns inget tvång att komma på just julafton. Varför tvinga ut småbarnsföräldrar på hala vintervägar med otåliga barn (som bara väntar på Kalle Anka och julklappar)?
Själv har jag sedan länge också haft som princip, att julafton är en dag av frid och ro, då ska inte flängas runt och stressas.. Umgås, det hinner vi göra ändå. Dessutom får ju de minsta öppna julkappar fler dagar..:-D
Nyåret som följer efter alla galna mellandagsreor (vilda hästar kan inte förmå mig att åka till annat än ICA dessa dagar) är jag inte så orolig för.
Oftast har vi "firat" det själva, med en sen middag (jodå gott vin ingick!) men ingen champagne.. Vi har gått ut vid tolvslaget och tittat på nyårsraketerna (har aldrig behövt köpa egna) Skålat har vi gjort i antingen cider eller det vin som funnits kvar och sedanhar vi lagt oss.. Det där jättefirandet, har vi i vår ålder kommit över..(och det HAR faktiskt hänt att vi lagt oss före 12-slaget, om vädret varit dåligt. Varför sitta och uggla, när det nya året kommer att infinna sig ändå, utan vår närvaro?)

I år blir nog det mesta ganska likt.. Förutom att jag avstår från all alkohol. Just nu känns det inte konstigt alls, men vi får väl se, när stunderna väl är där..?

Precis som för en del andra här på forumet, känns det lite avslaget just nu. Jag kommer nog att fortsätta titta in, men för tillfället har nog inte så mycket att tillföra..
Ha det gott, försök att inte stressa för mycket därute! /trollis

Stigsdotter

...över helgerna Trollis. Känns som om där är harmoni i din själ just nu. Ska gå ut i boden och se om där finns lite granved, att det är just den som knäpper fint visste jag ju! Just nu har vi mest plommonved från alla de stora grenarna som blåste ned i stormarna från vårt stackars träd.

Dompa

Här inne brinner brasan och det får mig att må bra. Tänker på hur mycket jag saknar elden. Här var jag bor nu så är brasor ovanliga...trots att vi har dessa iskalla marmorgolv. Jag förstår inte när den traditionen försvann. Hos de gamla romarna eldades det jämt. Samma sak med grillningen. Ytterst få grillar sommartid...vilket jag förstår...är det 30+ så är det inte en varm eld man vill ha utan ett kallt dopp. Men jag saknar brasan inomhus...trodde väl aldrig jag skulle sakna ngt i/från byhåla. Men jag saknar elden. Så skönt att jag åtminstone kan dra mig undan hit och titta in i elden. Eld är för mig förknippat med liv. Omgjort barndomsrim "Elda bör man, annars dör man". Här inne vågar jag vara barnslig. Hänga av mig märkeskostymen och rulla runt med Gråpäls. Tog med lite kastanjer som vi kan rosta. Det luktar så gott. Dessvärre smakar de ganska illa...mest flott...men vi behöver inte äta dem. Bara rosta och sen ut genom fönstret...tillbaka till naturen. En ny text av en NyMan...även denna gång berör den. Vi har en huspoet, vi har ett hustroll...vi har ganska mycket. Vi är lyckligt lottade och vi har eld!! /R

höst trollet

Hallå Dompa! ser att Gråpäls avgudar dig.. Säkert att du inte smugit till honom några Italienska läckerheter?
Jag tog med några härliga röda vinteräpplen som vi kan grilla framför brasan.. Gott med lite honung ringlad på..

Som du skriver, ELD är viktigt! Den geer värme och samhörighet.. En meditativ känsla infinner sig, när man sitter och tittar in i brasan.. Ett av de viktiga 4 elementen och kanske det jag tycker bäst om..
Vatten vill jag heller inte vara utan.. lyssna på porl, brus och kluckande av vågor..
Och vinden, som kan vara allt från bitande till en lätt smekning en sommarkväll..
Nej, jag har inte glömt jorden.. Finns inget som gör mig så lycklig och lugn, som att få gå ut på våren och köra ner nävarna i den våta lite kalla jorden..Känna lukten och så småningom se hur det börjar spira..

Här har vi också en gemenskap, som jag till min stora glädje upptäckt klarar törnar utan att gå förlorad..Ja, vi ÄR lyckligt lottade!/ trollis

är vi..för när mänskorna har varandra... Nu sjunger vi tillsammans (medan jag kokar bulgarisk linssoppa:)

Jag hörde musik någonstans,
som kom från en frusen orkester,
den kallas för terrorbalans
och dansas av öster och väster.
Vad bryr jag mig om öst och väst,
jag vet ju bäst…

…för när mänskorna har varandra,
bor de alla i samma land,
och jag är ju precis som andra,
och min hand är så lik din hand.
Hela landet syns från mitt fönster,
huvudstan ligger i mitt rum,
och i taket gör lyktor mönster,
det är dumt, men jag är nog dum.

Man säjer, att ensam är fri,
den frie lär vara den starke.
Men du och jag blir ändå vi,
och jorden får blommande marker,
och nätterna skimrar av bloss,
bara för oss…

…för när mänskorna har varandra,
bor de alla i samma land,
och allting vi vill ge till andra,
kan du få ur min öppna hand.
I min hand finns allt det jag drömmer,
allt jag äger och allt jag har,
och den rädsla, som alla gömmer,
på den är din hand ett svar.

Jag vet, att det finns en raket,
som flög till en främmande himmel,
men säj mej en enda planet
som jorden, för den ger mej svindel!
Och därför så stannar jag kvar,
jag vet jag har…

…liksom du någon plats på jorden,
som jag kallar mitt eget land,
det är svårt att få tag på orden,
men du vet, hur det känns ibland.
När man känner, att allt är nära,
och att allt finns en mening i.
Ska det vara så svårt att lära,
det att mänskorna – det är vi…

…har du hört någon gång musiken,
när jag fattar helt lätt din hand,
och i världen omkring finns riken,
men de är alla samma land.

Stigsdotter

Tack Trollis för dina tankar om elementen. Här satt jag: Ja, eld är det bästa. Den sprakar och är vacker, där är så många olika nyanser av gula, vita och blå färger i elden. Fast, ja, vatten, nej, DET är det bästa. Inser att jag försökte ersätta vatten med vind en gång: tidigare hade vi lägenhet precis vid vatten och jag älskade att ligga i min sköna stol på balkongen och sova gott till vattnets doft och ljud (läs: ligga där och snarka bakfull). När vi flyttade till hus försökte jag intala mig att björkesus var lika fint. Och det är det kanske, men jag saknade doften. Fast där finns ju jordens doft där jag nu kan ligga i min lilla skog i en hängmatta spänd ovan blåbärsriset. Ja, och just den där känslan när man stoppar ned händerna i lucker jord. När man själv känner sig som en skapare av det liv som spirar ur planterade frön och känslan av att strö egenodlade örter över tallriken.

En liten insikt så här på luciaeftermiddagen: det finns en anledning till att elementen är just det de är, och vad bra de är för oss människor både på det själsliga och mer handfasta (livsnödvändiga) planet.

NyMan

Är trött, slutkörd och vill bara sitta tyst och titta in i lågorna. Drar moffikoftan hårdare runt kroppen, lyfter upp Gråpäls huvud och pussar honom på nosen. Leendet och nicken när någon ny kommer in och hittar en plats ibland oss. Tystnaden, knackandet och sprakandet av elden i granveden. Det ryker täta dofter ifrån kopparkitteln med mulletantens gryta spridandes förnimmelser av själsstärkande proviant för kalla nätter. När Dompa inte kan sova, finns det soppa kvar i grytan. Äpplena i sin tronande pyramid, apelsiner med korint- och kryddnejlikodoft blandas med sötman från kådan i granet. Det blir kallt inatt igen och vi som vill kan sätta oss på verandan insvepta i päls och filtar och titta på stjärnorna genom de röksignaler som utandningsluften från lugna bröstkorgar fyller den bitande decembernatten med. Jag vill bara vara tyst, nollkommunikation är det ändå långt ifrån, för vi förstår och ser varandra. Prat är överflödigt emellanåt, och vi ger de andra sinnena en chans om vi stänger av talkanalerna en stund. Två nya klabbar på elden, Gråpäls går en runda och buffar med sitt stora huvud. Han känner av oss, Gråpäls, se så lugn han är. Det är en fin kväll ikväll och jag är trött men lycklig. Lycklig över att bara få vara./NM

höst trollet

Vad skönt, att vi kan sitta tysta härinne.. Hoppas jag inte stör, när jag konkar in en gammal gungstol som stått lite på undantag.. Det ligger ett par tjocka fårskinn i den (jodå, de har blivit piskade i snön, när det var minus 25, så det finns nog inget "levande" kvar i..
Brasa, gungstol, en kopp kaffe och goda vänners sällskap. Det ger styrka inför helgen..
Lämnar en uppvärmd, ingungad stol till den som behöver lite ro..(Andreas kanske?)
Ta hand om er, glöm inte det tredje ljuset på söndag ;-D/trollis

Dompa

Trollis skrev om det i sin helgreflektion. Så är det...som om världen redan har loggat ut. Trots att det är en dryg vecka kvar till att helger börjar. Detta tycks vara standard...även de muslimska/icke kristna länder som jag via arbete har kontakt med...har saktat ned. Alla anpassar sig efter jultomten...vilken respekt för galenskapen... Det är min första reflektion. Min andra är att man "passar på". Människan behöver vila...tack vare julen finns det en ursäkt. Jag behöver också sakta ned...med ursäkten skaver.

Vill bara sitta här...i tystnaden...i mina konstiga tankar. Skönt med vänner som bara är. /R