Idag firar jag tre månader som nykter. Att ha uppnått denna magiska gräns firar jag med att skapa en ny tråd. Jag är ju flitig besökare i andra trådar och rätt nöjd med det, men ibland kommer jag på saker och funderingar som jag vill skriva om och som inte riktigt passar i andra trådar så för sådana tillfällen vill jag ha en egen tråd även om jag nog även fortsättningsvis kommer att hänga hos Stigsdotter, Dompa, Lilja, TP och alla ni andra härliga människor på forumet.

Jag kallar tråden för filosofiska rummet eftersom jag gillar att filosofera och fundera och det nog kommer att bli en del sådant snack framöver. Men idag hinner jag inte på grund av studier. Känn er som hemma så länge. Det blåser friska vindar i mitt filosofiska rum. Det är högt i tak och jag har tunna, vita sidengardiner som fladdrar i brisen. Det doftar gott av syrén och jasmin. Fåtöljerna är mjuka och sköna och jag har bullat upp med hemlagad saft, kaffe och yogite. Det finns pappersnäsdukar också om nån vill sitta här och gråta ut och i hörnet hänger en boxboll för den som vill avreagera sig. Bokhyllorna är rätt tomma än så länge, men om jag känner mig själv rätt kommer de snart att fyllas.

Så välkomna hit!

Nynykter som nu går in i fjärde månaden

ewazebra

ångest
Midsommar. Ja vad ska jag säga...inga barn som är små som tur är. Men bara en jävla ångest. Grannar, sill, potatis, fest, party, drick drick drick!!!!
Fan fan fan. Jag vill fast jag inte vill/bör.

Stigsdotter

Grannar, sill, potatis, fest, party, drick drick drick flädersaft!!!!

för allvarligt talat - hur god är nubben egentligen på en skala? Om vi är riktigt ärliga?

Fyller en stor tung kristallskål med styrkekarameller och jävlaranammapraliner åt alla som behöver! Nej förresten, kristallskål passar inte här, jag fyller ett emaljerat tvättfat med godsakerna istället!

Kram!

viktoria

Tittar in i mitt favoritrum på denna sidan och drar ett djupt andetag i den lite kyliga morgonluften från det öppna fönstret. Önskar er alla en fin och nykter midsommar. Och hoppas att er omgivning far varsamt fram med er. Motsatsen kan ibland vara en så jobbig och svår del av vägen mot egen nykterhet. Det hade jag nog aldrig reflekterat över då jag själv vacklade in här, att jag skulle tycka att det var så svårt att existera i konsekvensen av andras drickande, och då inte ens närmaste familjens, utan bara situationer som uppstår i diverse sammanhang där människor vistas tillsammans under "festliga" former. Stämmningar, känsloyttringar, missförstånd som inte är verkliga - utan bara uppkommer för att vi dimmar till tillvaron. Som när man "softar" ett foto lite för att ludda till skärpan. Det är ibland ensamt och ledsamt att vara ensam i skärpan. Många kramar V♥

att viktoria var in och lämnade ett avtryck.

Idag är det sommar, sol och hög himmel. Från havssidan känns ännu en frisk svalka i luften men på andra sidan huset, där kastanjen står är luften är varm. I gullregnet vimlar det av humlor som humlar sig och brummelibrummar att sommarn är här! Midsommarkramar! / mt

Stigsdotter

...att det är just DET som humlor gör: humlar sig! Kram till poetiska mulletanten :-)

Dompa

Underbart uttryck från en underbar dam. Det tar jag med mig när jag lämnar rummet. Nu ska jag ut och humla. Ni här inne vet att det är en stor skillnad från rumla. Idag är det sommarsolstånd...tänk er. Bättre än så här blir inte natten. Ta vara på den.

och de vita bondrosorna blommar. Jag ställer in en kvist i en gammal porslinskanna som passar i sällskap med det emaljerade tvättfatet. Minsann, det har gått åt en hel del styrkekarameller och jävlaranammapraliner. Det är kravfyllt med stora helger.

Trafikbruset som hörs på avstånd avtar nu, de flesta har kommit fram till sina destinationer och midsommarfirandet pågår.
Här inne är det lugnt och stilla - här finns plats för allt som rör sig inom människan i juninatten - den natt som aldrig blir av (skriver Harry Martinsson)...

Midsommarafton - förväntningar, förhoppningar, farhågor, drömmar... förtrolighet, glädje, förnedring och svek... närhet, värme, delande, helande... Så mycket ska denna natten rymma - natten som aldrig blir av innan gryningen kommer.

Nynykter

Jag var lite rädd för att blommorna skulle ha vissnat och att skulle lukta lite dammigt instängt härinne, men den rädslan var ju obefogad! Här är urvädrat och det doftar av bå pioner och hav (lät inte det där som nån klämmig svensktoppslåt förresten? Doftar friskt av pioneroch hav..?)
I alla fall är jag glad åt havsutsikten för efter en vecka på segelbåt i Medelhavet känner jag starkt att jag och havet på något sätt är ett. Jag är inte någon särskilt erfaren seglare, men samtliga segelsemestrar jag har gjort kvalar tveklöst in på semestrarnas topplista.

Jag känner igen mig i det du skriver om, Viktoria, att det ibland kan vara svårt att vistas ibland andra som dricker. Reflekterde över just det under semestern. Det blir som ett filter mellan mig och de andra. Även om ingen blev otrevlig eller påtagligt onykter. Förut skapade jag mitt eget filter av alkoholdimma. Nu finns avståndet där för att jag är nykter.

Stora kramar från Nynykter

Nynykter

Idag firar jag fyra nyktra månader och dukar upp jordgubbar och vispgrädde härinne. Varsågoda!

Så var befinner jag mig nu? Suget är helt borta. Ett tag ersattes det av godissug, men jag tror att det försvann under seglatsen i Grekland. (Det finns inget gott smågodis i Grekland). Mina närmaste vet att jag har slutat dricka, men jag har fortfarande en del att göra när det gäller vänner och bekanta, att berätta för dem, hoppa sv vinklubben m mer. Att vara nykter känns som vardag nu. Det är inte samma nynyktra "berusning" längre. Jag känner mig lugn och drabbas inte lika lätt av irritation och oro. Det känns som om jag i större utsträckning kan kontrollera mina tankar och känslor, välja att behålla mitt lugn istället för att ryckas med av stress och ängslan.

Kram på er!

Nynykter

visst är det skönt att bara sitta här? Du ser havet genom fönstret på en sidan av rummet och utanför fönstret på den andra sidan silar ljuset genom kastanjens stora krona.

Det finns hett vatten i termosen och olika slags te, bara att välja. Honung i krukan. Och... ikväll finns det ju jordgubbar och visgrädde också, Nynykter firar fyra månader.

Ja, det är ett härligt rum hon ordnat åt oss, tack för det. / mt

Och nu är lampan släckt, och nu är natten tyst och klar,
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar,
och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå,
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.

De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans,
så saligt leende, som om ej död på jorden fanns.
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än,
jag har den lärt af stjärnorna, och vill du höra den?

Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt;
hon bodde i en annan sol och i en annan trakt.
Och Salami så hette hon, och Zulamith var han,
och båda älskade så högt och älskade hvarann.

De bott på jorden båda förr och älskat redan då,
men skildes åt af natt och död och sorg och synd också.
Sen växte hvita vingar fort på dem i dödens ro;
de dömdes långt ifrån hvarann på skilda stjärnor bo.

Men på hvarandra tänkte de i blåa höjdens hem.
Omätlig låg en rymd af glans och solar mellan dem;
tallösa världar, underverk af skaparns visa hand,
sig bredde mellan Salami och Zulamith i brand.

Och då har Zulamith en kväll, af längtans makt förtärd,
begynt att bygga sig en bro af ljus från värld till värld;
och då har Salami, som han, från randen af sin sol
begynt att bygga, också hon, en bro från pol till pol.

I tusen år så byggde de med omotståndlig tro,
och så blef Vintergatan byggd, en strålig stjärnebro,
som famnar himlens högsta hvalf och zodiakens ban
och binder samman strand vid strand af rymdens ocean.

Förfäran grep keruberne; till Gud steg deras flygt:
»O Herre, se hvad Salami och Zulamith ha byggt!»
Men Gud allsmäktig log, och klart ett sken sig vida spred:
»Hvad kärlek i min värld har byggt, det rifver jag ej ned.»

Och Salami och Zulamith, när bryggan färdig var,
de sprungo i hvarandras famn - och strax en stjärna klar,
den klaraste på himlens hvalf, rann upp i deras spår,
som efter tusen år af sorg i blom ett hjärta slår.

Och allt som på den dunkla jord har älskat ömt och gladt
och skildes åt af synd och sorg och kval och död och natt,
har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro,
var viss, det skall sin kärlek nå, dess längtan skall få ro.

Zacharias Topelius

Lilja-12

Å att fira med Grekland och detta utan alkoholsug!!
Jag är så GLAD för din skull!

Själv är jag inne på 3 månader...Råkade ut för en hemsk konflikt och ett stort bråk vilket gav stora sug men jag klarade det. Det GÅR alltså, trots att hela tillvaron gungar..

Nu lyser junisolen in på balkongen och jag reflekterar över mitt nya nyktra liv..

Det känns som en evighet sen, alla fyllsaker..
Är det för att jag kanske för första gången i mitt liv upplever kärlek? Den känns så äkta! Vi kommer varandra så nära. Han vågar prata om känslor och visa sig sårbar. Samtidigt blir jag rädd för att det är ett spel..och jag blir lämnad..lurad...och då..Börjar jag dricka igen då? Eller håller jag mig till forumet?

SÅ skönt besöka detta rum..lugnt med fina texter alla skriver..

Solen lyser på min balkong..Och i forumet finns alla kvar...så skönt

Kram till alla som kämpar men som också får njuta frukterna av kampen..

Lilja

Stigsdotter

Fyra månader! Det är en tredjedel av ett helt år det!! Själv firar jag 1 månad idag. En månad sedan jag träffade den där djävulen inom mig. Jag hittade en liten lila ful fan bland symbolerna på mitt tangentbord och la in den på det datumet.

Här är en dikt jag snubblade över som jag tänker passar här:

det som står skrivet mellan raderna

Det är till tysnaden du skall lyssna
Tystnaden bakom apostroferingar, allusioner
Tystnaden i retoriken
Eller i det så kallade formellt fulländade
Detta är sökandet efter ett meningslöst
i det meningsfulla
och omvänt
Och allt vad jag så konstfullt söker dikta
Är kontrastvis någonting konstlöst
och hela fyllnaden tom
Vad jag har skrivit
är skrivet mellan raderna

Gunnar Ekelöf

Nynykter

Tack för den fina dikten, Stigsdotter. Den tyckte jag mycket om. Och grattis till din första månad! Tänk så mycket som har förändrats under den månaden..
Och hej Lilja! Så roligt att du kom på besök! Det är ju för din skull jag sätter in nya fräscha liljor i glasvasen på bordet. Det är underbart att läsa att både kärlek och nykterhet håller i sig. Var inte rädd för kärleken. Den kan behöva tid. Du behöver tid att förstå med hjärtat att just du är värd att älskas av en fin och klok man.

Godnattkramar från Nynykter

Dompa

Tassar in här och ser att alla är borta. Rummet är fint men jag känner mig ensam. Det slår mig att jag kommer att sakna er alla oerhört nu när jag ska lämna landet. Här har vi suttit tillsammans. Nu börjar en ny resa för mig. En resa där jag måste klara mig själv. Det blir fattigt. Läser runt på väggarna och vill nästan gråta.

Som vanligt är jag lite efter alla andra...men jag vill också gratta min fina vännina Nynykter till hennes fyra månader!

Nu stänger jag dörren...men visst står rummet kvar i slutet av augusti? Jo, det tror jag nog. Vet!

Igår hittade jag ekologiskt vitt te med mullbärsblad. Jag köpte genste ett paket hit till filosofiska rummet. Sen hittade jag en sort med bitar av själva mullbären i... Tog ett sånt också, borde passa bra här, särskilt för nattgäster som inte kan sova. Men jag kommer nog att testa redan idag:)

Jag köpte en röd bomullsfilt också, svensktillvekad och riktigt härlig. Den köpte jag hem till mig. Den fanns i vitt och blått också - skulle passa här men jag besinnade mig. De var ganska dyra... / mt

Nynykter

Tack kära mulletant. Du har så rätt i att vitt te passar härinne. Jag köpte själv vitt te för en tid sedan då jag hade läst att det skulle vara så väldigt nyttigt, till och med nyttigare än grönt te som jag trots åtskilliga försök inte lärt mig tycka om. Tyvärr smakade det vita inte så mycket, så det har blivit stående i skåpet. Men jag ska inte ge upp. Kunde jag lära mig tycka om alkohol (som är ett gift) så borde jag väl kunna lära mig att tycka om vitt te (som är nyttigt)? Äh, jag tar en kopp med en gång. Mullbär låter ju...eehhhh...gott? Mina två yngsta fick smaka en liten smutt champagne för en tid sedan. Att se deras grimaser var ganska tankeväckande. Det är så alkohol egentligen smakar- surt och jäst. Deras reaktioner var nog bara ett uttryck för vår nedärvda förmåga att smaka och lukta på födoämnen för att avgöra om de är bra för oss eller ej...

När du skrev om den röda filten du hade köpt blev jag för ett ögonblick lite orolig för att du hade tänkt lägga den i filosofiska rummet. Missförstå mig inte, det är säkert en väldigt fin filt som kan pigga upp vilket rum som helst, men just i filosofiska rummet är det ju så viktigt att behålla lugnet ochkså i färgerna. Vitt, beige och silver. Men som den kloka tant du är hade du förstås redan insett detta. Jag ska ta mig en titt på de vita. De kan bli sköna att ha för övernattande gäster.

Kram från Nynykter