Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

steglitsan

jag skulle verkligen vilka veta vad du tror att det är för jag har en känsla av att det är något helt annat än vad det faktiskt är. Do tell!

Vändningen

haha jag blir bara ännu mer generad, men snälla, säg att ni testar något vanligt klädesplagg bara!

steglitsan

Vändningen, det här är så roligt så du anar inte. Du får suga på karamellen tills Lena vaknar imorgon så får hon själv avslöja hennes lilla test ;)

LenaNyman

Hittade en stor, rektangulär träsak med just denna text inne på en inredningsaffär i går. Blev så himla träffad. Jag har ju en förmåga att vänta, och vänta, och vänta ut... Den här texten blev en sån tydlig påminnelse om att jag kan ta mitt öde och mitt liv i egna händer och göra det jag vill med det. Precis som jag håller på att göra med alkoholen. Så jag köpte den där stora grejen och bytte namn på tråden, tänker som så att jag på så sätt får lite draghjälp att förändra även andra delar av tillvaron med så kallad förbättringspotential. Universums lag, tankens kraft, allt det där ni vet.

Hehe, här har tydligen vissa misstolkat hela grejen (Vändningen, du är verkligen oförbätterlig!). :D

M: :*!

LenaNyman

Om sanningen ska fram hade jag inte en tråd på kroppen! Bara i tanken.

Vändningen

Jag kopplade nu först vad det var för något, hahhah... jag hade HELT andra saker i tankarna, men kunde i min skäl begripa hur LenaNyman hade skickat något till steglitsan, men det såg ut som om det var någon form av present! Men blev så brydd när LenaNyman också testade något, så tänkte kanske att ni hade bytt något med varandra :D .. hahah... å jag tänker INTE säga vad som slog mig, men det var både hårdare och mjukare paket!! hahah

Vändningen

Så måste jag säga YEEEEEEEESSSSSSSS! Aj lajk it!

Hur man än vänder o vrider på det så är våra hjärnor så otroligt enkla ibland, så att bara se en enda mening dag ut och dag in kan påverka sinnesnärvaron undermedvetet. Så hur klyschigt det än kan låta, så påverkar faktiskt min text "living the dream" i sovrummet mig undermedvetet. Jag ser ju de tre orden säkert 10 ggr/dag. Det här blev en glad nyhet iaf!

myrkotten

Din gamla skrud ligger nu på komposten och förmultnar. Av jord är du kommen och av jord skall du åter varda. Må du så frön i din nya jordmån som växer till oanade rikedomar. Kom ihåg att gödsla (använd gammal skit) och vattna (med glädjetårar). Dressbytet är en inspiration för oss nya på forumet. Känns tryggt att veta att det går, vill så gärna följa dina spår. Om det gamla var en tung brynja ser jag det nya som en silkestunn negligé (mannen V. behöver få mumsa också).

Apropå Vändningen, Steglitsan vore väl nå't, lagom ung utan barn med en intellektuell knopp och säkerligen sjysst kropp, och väljer man en yngre förmåga måste ölmagen hållas i trim. Och tänk Steglitsan om du vore ledig så kunde du få en alldeles egen handyman och matcha tapeterna efter årstid, tavlan med "Living the dream får förstås hedersplats. Jag behagar skämta, min dystra stämning till trots, kunde bara inte låta bli att se hjärtan när jag läste Muränans reflektion.

steglitsan

Och jag som behöber en handyman nu när hallgolv och kökskakel ska bytas. Perfekt! Välkommen V, och nej du har inget att säga till om i frågan.

LenaNyman

Dina ord känns som att helt stilla lägga sig ner på solvarm, mjuk mossa. Tack, fina, för att du gav mig den feelingen. ♥

Vändningen

Så gott att kunna gå in på ett sådant här forum och både le och skratta åt inlägg, när mångt och mycket många här ändå lever med lite skuggor över sig. Det visar liksom att hur mörkt det än kan kännas ibland och hur stora mörka moln som skuggar en, så finns det alltid ljusglimtar att glädjas åt. Tack hörrni för den goa positiva energin :)

LenaNyman

Jag har en vän. Vi har känt varann länge. Förut var det så att när den ena drömde om den andra så visste vi att det var dags att träffas. Ofta kom dessa drömmar samtidigt för oss båda. Men under rätt lång tid nu har jag drömt om henne utan efterföljande träff, plågsamma drömmar där hon varit på väg bort, visat ointresse och från vilka jag vaknat upp med bara en brännande känsla av att ha övergivits och ratats.

I går lunchade vi. Det var över ett år sen vi sist sågs. Och medan vi mumsade på varsin bakad potatis med ishavsröra möttes vi. Jag berättade för henne om dessa mina mardrömmar, att jaglängtar tillbaka till det som var vi en gång. Hon berättade om att hon i sin tur känt sig bortvald av mig, att jag verkat haft så mycket annat on my plate. Jag berättade att det varit vindunken in disguise och att jag varit nykter sen 22 mars. Hela den lunchen blev ett enda långt böljande gott samtal och när den var till ända tänkte jag på att jag älskar denna människa. Jag är så glad att hon fortfarande finns kvar i mitt liv och att vi nu har chansen att återupptäcka varann. Jag kunde inte låta bli att säga det till henne också, lite i förbifarten, så att jag inte skulle börja stortjuta mitt bland alla matgäster.

När jag gick därifrån sjöng hjärtat.