Börjar känna mig förbannad!
Förbannad på Alkohol, förbannad på att min sambo tar All plats i vårat förhållande...förbannad på att jag lever i skuggan av det äckliga drickandet å allt som medföljer...
Såååå jävla less på skiten..alltid anpassa mig efter honom..
Vill bara skrika rakt ut, blir så ARG på egoisten å hans vidriga supande.
NÄ nu jävlar får det vara nog

Trollis

Har varit några riktigt tunga jobbiga dagar för mig nu ? sambon åkte i söndags, han var inte nykter då ens. Försökte prata med honom innan han åkte om att jag tänkt flytta men han var ju som sagt inte nykter. Gick inte få honom att förstå, han blev ju bara arg så jag la ner diskussionen.
Har bestämt att ta samtalet när han kommer hem. Just nu är det väldigt lugnt å skönt att bara vara hemma.
Han ringde 8 gånger på söndagsnatten, hörde att han blev bara fullare å fullare.. Han var inte trevlig när han ringde, jag la på luren å slutade svara.
Måndag fm ringer han igen, förstår knappt vad han säger, vidrigt full. Han svamlade om en present han köpt till mig, suck tänkte jag...tror han att jag går på det där igen!!!!
Bad honom ringa när/om han är nykter.
Har varit hos mitt x, dit jag tänkt fly...kände mig såååå rastlös där, fick nästan panik...varför vet jag inte. Men hemma går det bra, njuter faktiskt över lugnet här, slipper undra hur full han är, vad han gör mm...nu när han är på avstånd. Försöker tänka å känna efter ordentligt. Saknar jag honom? Nä, det är bara skönt.
Försöker ta det lugnt, men det är väldigt mycket just nu. Sambon, tråkiga besked på arbetet samt en skada jag haft ett tag som inte vill läka ordentligt...så nu kan det nog inte bli mer elände. Försöker fokusera på det som gör mig glad i stället, mina barn, lugnet mm.
Tar en dag i taget å bestämmer varje morgon att göra minst en sak som gör mig glad just idag, resten blir vad det blir.
Blir nog ett rörigt, svamligt inlägg men det är så mitt liv är just nu.
Kram till er fina människor där ute ❤️

etanoldrift

God morgon Trollis!
Ja, det är inte lätt, jag har ju gjort en bit av den här resan och jag vet att det känns! Jag satt igår och tittade tillbaks i trådarna.. Minnen av förtvivlan och hopp, av hur förbannad jag var, när jag trott, att han förstått (verkade medgörlig och lovade sluta dricka) till uppgivenheten, när han nästa vända förnekar alltihop.
Förnekar att han ens druckit, trots att han är klapp kanon.. Hur ambivalent jag var, när det kom ett par lugnare dagar..
Fast hur skönt det var när jag hade bestämt mig!
Nej, givetvis blev det snarare mer tjafs, än mindre när jag väl fått besked om lägenhet, men jag såg ett ljus i tunneln..
Visst kommer jag ihåg hur kymigt det kändes i början när han ringde rejält på fyllan och utövade känslomässig utpressning genom att underförstått hota med att "försvinna"..
Någonstans där hade jag ändå fått nog! Jag insåg (även om det kändes i magen) att jag inte kunde hindra honom.. Det blev lite "vargen kommer" över hans desperata samtal och jag lärde mig stänga av telefonen, eller sätta den på ljudlös..
Jag minns också hur skönt det var (och är fortfarande) med det här tomrummet man får omkring sig i en egen vrå..
Ta hand om dig nu. Jag tror att du börjar inse, att känslor och fakta är olika saker och att hur stort hjärta man än har, så måste man ibland låta hjärnan och förståndet ta täten!
Det är ingen "Quick fix" men ska man komma någonstans får man ta resan ett steg i taget!
Julkramar!

Trollis

Jag letar lägenheter varje dag å hoppas hitta nåt fort nu. Jag får mer insikt å styrka att läsa dina ord, etanoldrift. Du vet exakt hur det fungerar. Jag har bestämt mig för att lämna, det blir bara inte just nu. Hade ju en plan att flytta till mitt x men efter att ha spenderat lite tid där med honom inser jag att jag måste stå på egna ben. Tror oxå att x:et får nån förhoppning om att det skulle kunna bli vi igen. Jag måste vara ensam ett tag nu framöver för att hitta mig själv.
Pratade med sambon mitt på dagen idag, innan han blir snorfull.
Kom fram till att allt han sagt på söndag å måndag va ju bara lögner. Han visste inte alls vad jag pratade om...så nån present till mig hade han ju inte köpt. Han ljög till och med om att han hade bastat...herregud, varför ljuga om nåt sånt!?!?!
Är ju helt sjukt vilka lögner han drar till med på fyllan. Fick sen ett sms att det va inget att bry sig om bara fyllesvammel. Tvivlar på varenda ord han säger ju...vad är poängen me detta?
Han är nog riktigt illa ute nu i sin vidriga alkoholdimma där han inte kan skilja på vad som är verkligt å inte. Skrämmande!!!!
Nej usch å fy för honom, vill ha mitt eget liv å boende just nu.
Antar att allt faller på plats när tiden är inne.
Kram alla ❤️

etanoldrift

Jag håller alla tummar och tår för att du lyckas!
Själv hittade jag lägenheten på blocket.. Men jag vet också att vissa kommunala bolag har en viss förtur, för "ömmande fall".. Lite marigt att det är helger just nu. Låt dig inte avskräckas att det är många som känns "före" vid en visning.. En kompis till mig hade en dotter som var den enda som dök upp vid en lägenhetsvisning trots att hon stod som nummer 9.. Och hon fick lägenheten..

Och det där med alkoholdimmor är inte ett dugg roligt!
Jag hälsade på mitt ex mitt på dan och då var han fortfarande skapligt nykter.. Åkte hem före 2.. Senare, för en timme sen ungefär ringer min syster och berättar att han hade ringt till dem, rejält snörfull.. (inte otrevlig, bara rejält packad!) Och det brydde hon sig inte om eftersom jag berättat hur det står till..
Det allvarliga var att han ringt till mina gamla föräldrar också och oroat dem.. Mamma är senil, så hon förstod överhuvudtaget vem som ringde utan blev bara rädd och orolig (då det förekommer så mycket åldringsbrott nuförtiden) Jag hoppas att han inte svamlade för mycket strunt!
Det är ju ingen mening att ringa och skälla på honom nu (för nu är han rejält i gasen, efter att ha bunkrat upp inför några dagars stängning på bolaget)
Men jag är rejält förbannad över att han ringer och skrämmer upp mina gamla föräldrar! Och DET kommer han att få höra vid tillfälle!

Hoppas att din jul ändå blir av det fridfullare slaget!
Stor kram och sköt om dig min lilla trollis <3

Trollis

Har haft kontakt med min sambo varje dag, han har inte varit nykter nångång. Igår var det den 10:onde dagen han var full, fattar inte hur han orkar.
Han sa igår att det har varit för mycket A nu men fortsätter dricka iaf. Hade jag druckit dom mängderna hade jag förmodligen varit död...
Igår var jag väldigt rastlös oroad av nån anledning. Tog en långpromenad med en vän, riktigt uppfriskande i månskenet.
Vi gick å hälsade på mitt x som bjudit in oss på fest. Där satt x:et med en vän i lugn å ro, tog en varsin öl. De drack inte alls på samma sätt som jag är van att se, märktes inte ens att de druckit.
Tänkte direkt på sambon som verkligen sveper i sig.
Vi var inte länge där, fortsatte promenaden, pratade å skrattade. Kändes såååå bra efteråt att ha skrattat en hel del.
Rastlösheten försvann å det var lugnt å skönt hemma igen.
Vaknade i morse å såg att sambon ringt kl 2 på natten, han som skulle lägga sig vid tiotiden som han sa!!!!
Idag ska jag oxå ta en långpromenad, rensa tankarna lite. Sambon upptar tankarna nästan hela tiden fast det är lugnt å skönt hemma utan honom.
Ska försöka fokusera på Mig å mina känslor men det är fan inte lätt. Men, en dag i taget!!!
En väninna ringde i morse å pratade om framtiden, ville boka in saker hon vill att vi ska göra.
Men jag sa, nej jag tar bara en dag i taget, vill inte planera nåt alls. Tror hon blev lite besviken, men det får hon ta.
Trevlig fortsättning till er alla kämpar där ute ❤️

etanoldrift

Åh vad roligt att läsa att du ändå kunnat tänka på dig själv Trollis!
Ibland är det bra att ta en dag i taget (så länge man inte börjar lura sig själv med att skjuta upp saker..)
Det tar tid, både att få någon ordning på sina tankar och att komma iväg (om det är det man planerar) Själv flyttade jag definitivt inte efter en vecka eller ens en månad ;-)
Nej, bättre blir det knappast i brådrasket.. Även om alkoholisten påstår att hen ska "ta tag" i sina ovanor/"dra ner"
När min alkoholist pratade om att "dra ner" så betydde det bara "vila upp sig" en smula inför nästa period.. Han kunde bli vansinnig om jag pratade om att han måste sluta dricka helt..
Oftast så utmynnade dessa diskussioner i en sorts förhandlingar, där han ville få "tillåtelse" att supa till några gånger om året (nix, pix!)
Då jag vis av skadan, vad gäller hans "räkneexempel" sa aldrig så blev det väldigt mycket tjafs..
Men om ett par öl, i själva verket betyder 4 - 6 stycken (plus eventuellt en flaska vin) så kan jag ju ana, vad "ett par tre gånger om året" betyder.. *fniss*
Själv ska jag försöka ta mig en promenad, innan vädret blir sämre igen.. Jag har ett behov att röra mig och jag har märkt att både kropp och knopp mår bättre av det!
Ja, vi behöver en hel massa "ensamtid", där vi själva bestämmer vad vi ska fylla den med..
Folk är så ängsliga, att man ska känna sig "ensam och bortglömd" att de gärna trugar på en umgänge.. I mitt fall blir det många gånger ett vänligt men bestämt nej tack, det är så bra ändå.. Vi måste få en massa luft omkring oss tror jag för att våga släppa ut de delar av oss som vi på sätt och vis knutit ihop och gömt för husfridens skull :-)
Önskar dig en god fortsättning på julen! Fortsätt att stärka dig själv!

Leverjag

Att läsa ditt inlägg som berättar om vad du gjort och dina känslor. Så härligt med långpromenad och skratt och vad roligt du har väninna som vill hitta på saker med dig.

Du börjar ta hand om Trollis och ge henne plats och behov. Så bra! ❤️

God fortsättning och kramar

Trollis

Pratade nyligen med sambon, han var faktiskt inte full idag men jag hörde att han drack så han hinner nog fyllna till under kvällen. Så jäkla frustrerande att han upptar mina tankar varje vaken sekund. Idag har det varit riktigt jobbigt, bröt ihop å bara grät å grät en lång tid.
Önskade livet av honom idag, jag vet att det låter hemskt å ingenting jag menar egentligen men det känns bara såååå hopplöst. Man blir ju totalt handlingsförlamad å helt blockerad känslomässigt...man ser liksom inte ljuset i tunneln hur man än gör. Idag är en dålig dag.
Önskar att nån bara kunde komma å ta mig härifrån, hjälpa mig, visa mig vägen.
Men jag vet att det är Jag som måste ta steget på min egen väg, finns inga genvägar. Känslorna pendlar verkligen upp å ner, nu har jag en dålig dag å då blir det säkert bättre imorgon. Det är väl resans gång antar jag.
Kram till er alla ?

Trollis

Tack, lever jag!
Har läst artikeln å det är ju exakt så det är. Men hur bryter man mönstret? Vill inte känna ett beroende av en annan människa ju. Fast det senaste halvåret har inte ens de bra stunderna gett nån glädje heller, man vet ju vad dom kommer efteråt. Man kopplar inte ens av när han är nykter längre...
I morgon kommer min sambo hem å jag vill verkligen inte det. Innebär slut på lugnet. Han är nu inne på dag 13 i drickandet. Antar att han vill vara hemma å spendera tid med mig ett par dagar, han har ju saknat mig såååå. Men i verkligheten behöver han bara vila upp sig inför nästa fylla...nyår...å ångesten känns väl bättre om jag är där vid hans sida. Tror inte jag älskar honom längre, han är ingen trevlig person...inte mot mig iaf, men alla andra runt omkring. Skulle vara skönt om han var borta ett tag till, har inte ens saknat honom. Tänkte igår kväll att han hade kunnat ligga bredvid mig å jag har ändå varit ensam...så det gör ingen skillnad om han är bredvid eller inte. Tvåsamheten finns inte längre kvar. Förhållandet vi har är byggt på lögner, svek, fylla å konsekvenser..smutsigt rakt igenom. Han har smsat mig idag flera gånger, låtsas inte om elakheterna han fick ur sig igår, slätar över bara. Blir bara äcklad på hans falska beteende.. I morgonbitti är han hemma, full antagligen. Blääää!!!!

Blåögd

och är i samma sits, den här jävla berg och dalbanan tar ut en på resor man inte trodde var möjligt. Har valt att gå vidare utan honom för alla löften och handlingar som inte blev av gör mig så ledsen och frustrerad. Fast jag var "så dålig" kommer sms att han saknar mig och de är jobbiga så funderar blocka numret, för det river bara upp sårskorporna som börjar komma.
Hoppas du håller fast vid att lämna, blir tydligt när man lämnar att de har kvar sitt beteende iaf. Förstår oxå fin rädsla att de snabbt hittar en ny, men försöker då tänka att den personen får exakt samma skit, kanske inte första månaden men sedan. Ännu en ny stackare som faller in i medberoendet.
Styrka och kramar till dig!!

Trollis

Ja blåögd du har helt rätt. Även om han hittar nån ny fort å visar sin bästa sida så är fortfarande beteendet det samma. I början av vårat förhållande var han hur fin som helst å jag betydde allt...trodde jag iaf. Han snackade mycket skit om sitt x då, om hur jobbig hon var mm. De hade fortfarande kontakt varje dag i början men det rann ut i sanden sen. Hon kontakte mig å berättade saker om min sambo, trodde henne inte då men har insett att hon haft rätt. Tydligen träffade han oss både i ca 6 månaders tid... Usch å fy
Har spenderat eftermiddagen till att leta boende ju fortare det går desto bättre. Har misstänkt otrohet vid många tillfällen men valt att tro på honom istället för min egen magkänsla....aldrig mer går jag mot mig själv.
Blåögd, kan du, så kan jag me ?
Har läst din tråd oxå, tycker att du är stark fast jag vet att det gör ont. Men sen så reser vi oss och är starkare än någonsin. Vi har varandra här inne.
Kram fina du ?

Blåögd

för otrohet!! Tror dock inte min har haft andra än alkoholen!
Tack för dina fina ord i min tråd. Jobbigt att hitta boende men fortsätt kämpa. Åh vad jag skulle vilja träffa dig, åka pulka och stärka oss med varmchoklad m vispgrädde.

Trollis

Blåögd!
Tänkte oxå så när jag skrev till dig igår, att det skulle vara roligt att träffas.
Nu är jag nervös, sambon komner hem när som helst nu. Han har ringt massa gånger men jag svarar inte. Antar att han vill att jag hämtar upp dom men jag tänker inte göra det.
Usch, hjärtat slår snabbt, är lite lätt illamående oxå... Usch

Trollis

Tack blåögd!
Tack för att du tänker på mig. Han ligger nu däckad i sängen, utslagen. Det var ett vrak som klev innanför dörren här. Oj vad han ville kramas å kyssas..kände mest äckel, han var ju inte nykter nånstans. Han hade saknat mig sååååå mycket ( tror jag inte) kunde inte säga samma sak till honom, tvärstopp. Han märkte direkt att jag kändes annorlunda...trodde då helt plötsligt att jag träffat nån annan, men han släppte det sen.
Han verkar nöjd att vara hemma igen, tvärtom för mig. Äckligt att se denna slitna människospillra.
Han ligger nog i sängen ända fram till nyår, då måste ju flaskorna fram igen...suck.
Hur mår du idag då, blåögd? Tänker mycket på dig oxå ?
Kram kram

Blåögd

Nu blir det tassa på tå och anklaganden och du går runt med både ilska/äckel och känner dig noll värd. Fan man blir ju helt ambivalent i sina känslor när man har dessa runt sig. Har svårt med att få ihop, jag har saknat dig, de har ju vart med sin största kärlek så tror inte de har saknat så värst mkt utan bara ett sätt att hålla oss kvar. Får sms om saknar och längtar och det är tufft för min saknad och längtan är på riktigt och då hoppas man ju att hans vore den samma. Han vet vad som gäller och skulle det komma- jag har sök hjälp så blir det mer ärligt än att bara lite få och då hosta ur sig saknar/ längtar/tänker på. Åh blir så arg på han och mig själv att jag har dessa tankar, man kan absolut bli trött på sig själv.
Hur går du vidare, du ställde ju ett ultimatum att du skulle försvinna om han åkte, klarar du genomföra det? Hoppas du kan för ju längre du stannar ju mer trasig blir du! Kram

etanoldrift

Blåögd & Trollis! Det är inte lätt, trots goda föresatser.. Ibland blir man bara som "förlamad" och kommer sig inte för med att göra annat än ducka..
Men ni är i alla fall på väg! Glöm inte det..
Bara att ni tagit er till Forum! Och ni har många "olyckssystrar" (och bröder) därute.. Rom byggdes inte på en dag och en "flytt"/förändring kommer inte över en natt..
Ofta har man en helig ilska, som man inte får ut på ett konstruktivt sätt i stunden.. Och sedan rinner det av och man är bara trött.. (ja det tar en hel del energi att vara arg!)
Försök att planera in ett litet steg i taget (för i regel går det inte att ta allt på en gång!)
För min egen del, gav det faktiskt en viss energi att gå tillbaks och läsa i mina egna trådar och kommentarer.. (och jag erkänner,, vissa var inte lysande, utan mest frustrerade..)
Men det gav mig perspektiv! Påminde mig om att det bara förändrats till det sämre och fick mig till slut att förstå att jag ändå gjorde ett rätt val, för att den enda som kunde förändra något för mig, var jag själv!
Stor påse styrkekramar till er båda!