av Trollis

Börjar känna mig förbannad!
Förbannad på Alkohol, förbannad på att min sambo tar All plats i vårat förhållande...förbannad på att jag lever i skuggan av det äckliga drickandet å allt som medföljer...
Såååå jävla less på skiten..alltid anpassa mig efter honom..
Vill bara skrika rakt ut, blir så ARG på egoisten å hans vidriga supande.
NÄ nu jävlar får det vara nog

Trollis
ons, 2015-12-30 - 12:38

Jag lyckades inte genomföra mina planer på flytt medans han var bortrest. Skulle få bo hos mitt x, men efter att ha varit hos honom å fikat några gånger började han med inviter mm. Fick genast panik, trodde han hade förstått att vi bara är vänner men det hade han tydligen inte. Det sista jag behöver nu är en ny relation, har ju inte ens kommit ur den jag har nu. Men jag har inte gett upp hoppet om ett eget boende, letar å tittar varje dag, det är mitt mål att komma härifrån.
Du har helt rätt blåögd, satt i morse å kände efter ordentligt hur det kändes. Stor skillnad mot för när han var borta. Ångesten å oron har åter slagit ner i mig...
Just nu sover han bara...legat i sängen sen han kom hem. Det är det enda han orkar efter denna fylledimma. Antar att han är pigg i morgon igen...måste ju bara firas att det är nyår, nykter är ju inget alternativ för honom. Jag har inga planer alls för morgondagen, en dag i taget bara. Lever på hoppet om eget boende.
Nu ska jag ut i solskenet på en lång uppfriskande promenad.
Sköt om er, fina medmänniskor ?

etanoldrift
ons, 2015-12-30 - 13:02

Bra att du hejdade dig där Trollis!
Om magkänslan säger en sak så ska man lita på den! Jag litade inte på min magkänsla för över 10 år sedan, trots att jag kände att det fanns något som inte var riktigt som det skulle.. Jag lät mig villigt övertalas om "tillfälligheter" och olyckshändelser i nervositeten..
För att finna mig själv "ur askan i elden" några år senare..
Nej, jag tror inte att man är mogen för ett nytt förhållande innan man gjort upp med sitt eget medberoende (som handlar om lite olika saker för var och en av oss!)
Kanske försöker ditt ex på något sätt utnyttja dig som en sorts "trofé" .. Många män, tror att kvinnor är lättfångade byten..
Kanske ska du också titta lite på vad ditt nuvarande och han har för "röd tråd"/gemensam nämnare..? För även om man inte själv ser något uppenbart, så finns det där, tro mig.. När jag gått igenom det jag trodde var flera olika "personligheter" (för i första påseendet finns inga likheter) så har jag ändå funnit vissa gemensamma nämnare (som till viss del påmint om min far, som jag under barndomen hade ett komplicerat förhållande till)
Gläd dig åt, att när du utvecklas så kommer du inte längre att dra till dig en viss typ av män (sker ett olycksfall i arbetet, så kommer du ändå att kunna agera mycket snabbare!)
Nu ska jag också ta en långpromenad

Trollis
tors, 2015-12-31 - 09:49

Nyårsafton idag då...
Sambon bara sover å sover. De stunderna han är vaken trycker han i sig godis.
Igår kom vi iväg å handlade, han köper bingolotter till i kväll.
Jag är fortfarande chockad ? men det hinner ju ändras under dagen. Vet ju att han bara manipulerar mig just nu, är så jävla patetiskt. Igår tog han en öl när vi kom hem från affären, jag bara tittade på honom, snabbt förklarade han att det bara var mellanöl...han stannade vid en öl.
I morse när jag vaknade kände jag att jag hade värk i hela kroppen. Har inte tänkt på det förut men antar att all oro sätter sina spår även fysiskt.
Önskar faktiskt att sviker mig idag, blir full å otrevlig igen...det gör det lättare för mig att fortsätta min fokus på flytt. Gillar inte det här "spelet" han kör nu för att hala in mig igen, så äckligt å falskt bara.
Tänkte tillbaka på förra nyår..han gick ut i garaget rätt tidigt för att laga sin mammas bil. Jag skjutsade min dotter till en kompis, vilket tog ett par timmar. När jag kommer hem igen är hans farsa med honom i garaget å super. Jag sitter ensam hemma å väntar å väntar..han kommer upp vid åtta tiden, vi lagar mat tillsammans. Sen trodde jag han skulle vara kvar, men han hade lite jobb kvar på bilen. Han hade dessutom ringt en massa vänner för att eventuellt kunna dra iväg på fest. Vi blev osams å han gick till sitt älskade garage, fyllt med öl. Att jag satt här, ensam, fanns ingen tanke på. Det hela slutade med att jag är ensam här vid tolvslaget, han ensam i garaget.
Efter ett nångång raglar han in å direkt i säng...usch å fy faaan.
Nä, fokus på Mig själv nu.

etanoldrift
tors, 2015-12-31 - 11:26

Du har faktiskt kommit en bit på väg, genom att börja våga titta på din situation! Och se, att den under ytan kanske inte riktigt är vad den utger sig för att vara..
Nej, titta du förbi skådespelet och kika tillbaks.. Det som inte fungerat hundra gånger förut, kommer troligen INTE att fungera den hundrade-och- första..
Jodå, mitt ex, tog sig också "vita veckor" ibland, då han sa att nu skippar vi det här med vin och öl.. Det brukade hålla i max 3 dagar.. Sedan köptes det folköl och lättöl (för det var ju nästan "alkoholfritt")
Med påföljd, att när han gått på vita knogar i en vecka så blev törsten och fyllan efter så mycket större.. (det var som om han drack ikapp)

Inrikta dig på dig själv, även om det känns konstigt! (gå inte med på någon form av konstig "byteshandel".. Mitt ex, tyckte t.ex. att om han varit "duktig" och hållit sig nykter så skulle han ha någon form av "belöning". Antingen sex eller löfte om att få dricka vid ett senare tillfälle..)
Dessutom så satt han i regel och suckade och stönade och hade "tråkigt" när han inte kunde dricka.. Och turerna ner till de hemliga "gömmorna" förekom..
Hoppas att din kväll blir okej och att nyåret för gott med sig!
kramar från etanolen

Trollis
ons, 2016-01-06 - 13:47

Hopplöst fall! Sambon har varit överdrivet kärleksfull mot mig. På nyårsafton var vi bara hemma, jag trodde att han skulle dra iväg när han fått i sig lite, men han var faktiskt kvar hemma. Han blev väldigt full men på bra humör ändå. Sen höll han sig nykter några dagar, men igår var det kört igen. Han blev sådär äckligt full å otrevlig. Blir vansinnig på hans nedlåtande hånande sätt mot mig. Fick höra att han visste att det var jag som ringde polisen när han åkte fast för grov rattfylla...vilket är helt omöjligt, vi var inte ens i samma stad då det hände, hade inte ens pratat med honom den dagen...ändå var jag som ringt polisen!!!!!
Han tog bilen igår kväll å körde iväg till en kompis, dyngrak. Efter att han berättat för mig vilken vidrig usel människa jag är för att jag vägrade köra honom. Jag spelade in vårat samtal igår, innan han åkte å efter att han kommit hem. Det blir en bra påminnelse om hur han behandlar mig... Kokar i mig av ilska hur man kan vara så mot en människa man säger sig älska.
Han vaknade till liv för en liten stund sen, låtsas som ingenting har hänt. Ett förlåt från hans sida finns inte.. Nu är han i garaget igen, dricker antagligen..
Får panik här, vill inte vara kvar men har ingenstans att ta vägen.
I morgon ska han till jobbet, hoppas jag, vill inte ha honom hemma.
Måste ha en lägenhet NU!!!! Blir galen snart.

Blåögd
lör, 2016-01-09 - 00:42

Du måste verkligen ha en lägenhet snarast. Har liksom du svårt att ta in hur illa de kan behandla oss men ändå säga att de älskar oss, hur fan går det ihop?? Så du frågade om saker var hämtade, nej det är de inte har inte hört nått sedan julafton då han antagligen var ensam å kom på att han längtade efter mig. Efter det har han inte längtat så inte ett ljud.
Går du på alanon? Har verkligen hjälpt mig så jag önskar att även du kan hitta dit! Många kramar till dig!!!!

Trollis
sön, 2016-01-10 - 08:25

Vi lever i en låtsasvärld här hemma. Jag kan inte ta upp nåt han sagt eller gjort på fyllan, då blir han bara arg..det han inte kommer ihåg har inte hänt.
Att han sårat mig med sina elakheter spelar ingen roll för honom. Blir kallad allt möjligt, ett jävla psykfall, värdelös å allt man kan tänka sig. Att du ens orkar leva med dig själv, sa han oxå.
Sån skit ska jag bara ta utan att få en rimlig förklaring eller ens ett litet förlåt från honom.
Sen när han nyktrat till så är allt bra igen, då ska vi minsann bara mysa, titta film å äta god mat.
Så vi låtsas båda två. Får anstränga mig att låtsas vara glad å att allt är jättebra.
Går inte prata med honom alls, har insett det för längesen.
Detta är en sjuk tillvaro. Jag letar vidare efter ett boende bakom hans rygg. Skulle jag säga det till honom så skulle jag få ett helvete...så jag låtsas jag med.
I morgon ska han jobba, tack å lov. Han skulle ha jobbat torsdag/fredag förra veckan men det gjorde han inte.
Längtar tills jag har flyttat men det ser ut att dröja pga brist på lägenheter ?
Al anon har jag varit på 1 gång, de har bara möte 1 gång i månaden här, tyvärr.
Kram kram ?

Blåögd
sön, 2016-01-10 - 10:36

vad du har det jobbigt!! Lider med dig men som flera sagt till mig ta inte åt dig. Titta på hans handlande och han frågar dig hur du står ut med dig själv, hm om han stod ut med sig själv skulle han väl inte behöva dricka!! Usch vad vidriga de kan vara och du "tvingas" att ha honom runt dig. Har massa extra hus synd att det är helt anonymt för annars hade du gärna fått flytta till något av dessa! Ska själv på alanon idag vilket är skönt. Får höra massa skit som sägs om mig som jag blir förbannad på och jag har då svårt att släppa ältandet. Jag har brytigt all kontakt men nu menar han att det är han som gjort det för jag är labil/konstig/psykotisk, var fan får de allt ifrån?!!!! Många kramar igen hoppas vi hörs snart!

Trollis
sön, 2016-01-10 - 11:15

Jag vet ju att de lägger sitt dåliga mående på oss. Trycker på alla punkter de kan för att förminska å förnedra.. Det är verkligen svårt att inte ta åt sig av all skit man får ta, men jag försöker slå bort dom tankarna. Jag hoppas du tänker så oxå, att det speglar bara alkoholistens mående.
Känns som att jag går omkring i en mardröm jag kan inte vakna upp ifrån. Håller med att det är synd att det är anonymt ibland, skulle gärna hyra ett hus av dig ? men jag ger inte upp hoppet att hitta nåt boende. Sköt om dig fina blåögd, kram kram

etanoldrift
mån, 2016-01-11 - 11:41

Ja, ibland behöver man bara få spy ur sig all irritation som kommer.. Som man av vissa skäl inte kan slänga i ansiktet på den där det hör hemma..
Jag minns att jag "tassade på tå" sista veckorna innan jag flyttade.. Det var verkligen minerad mark för ibland så hakade han verkligen upp sig på petitesser.
Jag vet att han i princip letade anledningar att få spy galla.. Jag vågade inte skratta, utan gick ut, när han blev rasande över en formulering på ett erbjudande från el-leverantören, för då trodde jag nästan att han fått en propp i hjärnan.. Hade jag i det läget ens dragit på munnen så känner jag att han hade exploderat..
Försök komma undan åtminstone några timmar, så du orkar!
Det är precis som om våra "alkisar" känner på sig att förhållandet sjunger på sista versen och då är det som om åratal av skit bubblar upp (och det vare sig det egentligen rör oss eller ej) Det blir väldigt mycket projicerande och anklagelser..
Kram till er båda!

Trollis
mån, 2016-01-11 - 17:11

Du har nog rätt etanol! Han känner nog på sig att jag är på väg att glida ifrån honom. Men de fattar tydligen inte att alla vidriga elakheter skyndar bara på det hela. Pratade just med sambon i telefon...vilket jävla humör han hade. Jobbig abstinens antar jag. Strul i trafiken när han ska hem från jobbet...på en måndag dessutom, det förstör en hel kväll. Men det finns ju alltid anledning att vara tjurig på måndagar...suck! Måste försöka hitta ett bra tillfälle att prata med honom, ställa ett sista avgörande ultimatum. Som jag redan vet svaret på... Nu till helgen är det en stor tillställning här som han inte för nåt i världen kan missa, är ju sååååå viktigt. Jag har bestämt för längesen att inte följa med, orkar inte se hans vidriga flirtande å sliskande samtidigt som han ska nervärdera mig inför så många som möjligt. Nej tack!!!!
Har idag ringt runt till privata hyresvärdar men det finns verkligen ingenting, börjar snart bli desperat. Usch å fy för detta

etanoldrift
tis, 2016-01-12 - 00:10

Själv satt jag och lusläste blocket-annonser i en månad innan jag fick napp! Jag sas utvidgade mitt sökområde till omkringliggande orter och län. Ja, jag tittade tom på lösningar som innebar andrahandskontrakt och delar av en lägenhet.. Jag satte upp mig i olika bostadsköer och poängterade att jag kunde ta en lägenhet "på dagen" om så var (ibland tvekar ju folk, för att inte bli sittande med dubbla hyror)
Det innebar att jag fick flytta en bra bit ifrån min ursprungliga bostadsort, men det har visat sig ha uppenbara fördelar (för min del!)
Inte bara, att han inte kan kvista över hur enkelt som helst och ringa på dörren..
jag kan inte göra några "brandkårsutryckningar", när han ringer och har ångest..
Dessutom fick jag bättre allmänna kommunikationer.. Och en närhet till ett par större orter,som jag inte haft tidigare..
Håller tummarna för dig!

Besviken
tis, 2016-01-12 - 00:33

Trollis var i detta avlånga land bor du? Kraaam/ Besviken

Trollis
tis, 2016-01-12 - 08:48

Jag är tyvärr lite låst när det gäller flytt, har barn som går i skolan så jag måste hålla mig här. Dessutom bor deras far här oxå.
Besviken, jag bor i Södermanland, du då?
Känns så hopplöst ibland, gå omkring här hemma å låtas att allt är som vanligt. Att prata ut om saker med sambon är helt omöjligt, har såååå mycket lagrat inom mig som förstör. Skönt att jag har min terapeut att prata med.
Blåögd, du undrar hur jag mår. Mår inte alls bra, helt slutkörd efter förra veckans bravader med alkoholisten. Jag är sjukskriven av en annan orsak vilket är skönt, ger mig egentid på dagarna då han arbetar. Försöker planera en dag i taget, sätta upp mål för bara idag som jag vill göra. Bygga upp mig själv, bit för bit.
Idag SKA jag ta mig till gymmet, har inte varit där på ett tag nu men vet att jag mår bra av det.
Försöker att inte grubbla så mycket på det som varit eller framtiden, bara 1 dag i taget.
Igår fyllde sambon på sitt ölförråd så han inte råkar bli utan. I söndags var ölen slut men då köper man ju folköl. Är ju helt sjukt när man tänker på det.. Min sambo har druckit enorma mängder sen han var tonåring, med några lugna veckor här å där. Men på våra år tillsammans har han förändrats, eller så har jag varit blind i början.
Kram kram

etanoldrift
tis, 2016-01-12 - 12:38

Livet är inte enkelt Trollis..
Jag märker att dina "rosa glasögon" fått sig en rejäl spricka och att bitar av glasen håller på att ramla ut..
Ja vi medberoende har nog accepterat mycket av det o-normala som normalt..
Det har varit likadant med mig, när jag bagatelliserat hans drickande (och i början ser man faktiskt inte mönstret!) Jag förminskade en massa problem som vi hade.. Mest med att jag inte var riktigt "van" vid alkohol och inte visste riktigt hur jag skulle förhålla mig till "vardagsdrickandet"
Han förespeglade ju hela tiden att det var "normalt" att ta sig ett glas vin till maten..
Jag hade en massa bortförklaringar till hands om någon undrade.. Ja i ett läge så mörkade jag hur mycket vi drack, för jag skämdes..(då började jag inse att vi hade alkoholproblem och att jag själv var på god väg att bli alkoholist..) Och JA, jag skämdes!
Tyvärr är det mycket den här skammen som gör att vi väntar så länge.. Vi stoppar huvudet i sanden och "hoppas" att det ska bli bra.. Varje lugn period tolkar vi gärna som att: NU, nu kommer det att bli bättre, nu kommer hen att ta tag i sina problem och (i början) dricka "normal". Sedan vartefter tiden går så inser man att hen aldrig kommer att kunna "dricka normalt", utan det måste bli totalstopp!
Det innebär ju, att man själv, för att vara solidarisk, måste slopa allt sitt eget drickande..
I mitt fall var det inte svårt! Men jag vet att andra kan uppfatta det som "orättvist" att dom måste vara nyktra, när det iinte är dom som har alkoholproblem..
.. Där kan vi bara konstatera, att världen är inte rättvis!
Styrkekram!

Trollis
tis, 2016-01-12 - 14:25

Det är faktiskt helt sjukt att man lyckats blunda å hoppas under så lång tid utan att vakna. Känner mig helt klarvaken nu å inser nya saker hela tiden. Tänker tillbaka å funderar...hur tänkte jag där!!!
Så många idiotiska situationer som uppstått enbart pga alkohol som man har accepterat genom att stanna kvar. Önskar verkligen att jag hade ett nytt boende just nu, så jobbigt att vara i det här.
Är ändå tacksam, även om det låter konstigt, att jag går igenom detta. Det hjälper mig att hitta mig själv nu när allt är ohanterligt.
Det tvingar mig att rannsaka mig själv, känna efter vad Jag vill, vilket jag aldrig gjort tidigare.
Tänk hur många det är som lever i detta hela livet utan att komma nånvart, det är nog fler än man tror.
Hur allt löser sig får tiden utvisa, jag gör inga långsiktiga planer..en dag i taget