Senaste kommentarerna i forumet

..och jag funderar, vad blev bra, och vad blev inte lika bra?

Svaren är inte självklara, utan ligger i betraktarens ögon...

Stod utanför fotbollscuphallen idag och rökte, när tjejerna hade matcher...
En mamma ifrån laget står och tittar på mig...
-Oj, inte visste jag att du rökte...
-Jo så är det, svarade jag, inte en av de bästa valen jag har gjort, erkände jag med en gång...
-Någon last ska man väl ha svarade hon...
-Har precist slutat med att strypa söta kattungar och våldta små barn,
så jag tyckte rökandet var en mindre last att bära på, sade jag och tittade på henne i ögonvrån.
Hon såg helt förskräckt ut till en början, och antog sedan att jag skämtade med henne...
Men det är inte lätt när man inte känner personen mer ingående...
Jag log för att få henne att förstå att jag inte menade allvar....

Hon ville återknyta till sin fråga, och fortsatte...det luktar cigarr, är det de?
-Cigarill fick hon till svar...
-Oj är inte de starka för att dra halsbloss med?
-Visst är de det, men när det är smaken som avgör så dricker du inte te' om du är sugen på kaffe.
-Nej det är ju klart...
-Så röka cigaretter bara för att de är mindre farliga, känns inte som ett alternativ...
-..och att dricka kaffe när man vill ha en espresso...?
-Nej,nej det är ju klart...

Jag slänger ut prillan i en snödriva innan vi åter går tillbaka in i hallen....
-Oj, så du snusar också???
-Ja jag behöver nog alla droger jag kan få tag i, blev svaret till henne...
Nu tittade hon storögt på mig ännu en gång, och visste inte vad jag använder för typ av droger..
Gav henne ingen blick, utan lät den fantasin fritt få gro i hennes okunskap...
Ja gisses så kallt & bittert det är ute, skulle sitta fint med en bamsewhisky när man kommer hem,
tillade hon...

-Nej där går gränsen svarade jag...
-Nu stannade hon upp i sin fundering och visste inte alls vad jag menade, dricker gör väl alla?
Hon blev nog ännu mera oförstående över vad jag var för en typ, vad menar han??
Lite tröttsamt stannar jag upp, och tänker..here we go again...

Vänder mig om och ser henne lite argt i ansiktet...
Kan du köra bil och röka samtidigt...?
Dricker du mer kaffe än vad du först hade tänkt du skulle göra,
och sedan sjukskriver dig dagen efter....?
Säger du oftare saker du inte menar med en prilla under läppen, och sedan ångrar dig?
Frågorna haglar ur mig som om jag hade läst på dem ordentligt..

(..och tänker..F.N vad folk är insnöade, hackar på rökandet, och totalförsvarar alkoholen...)

-Nejnej självklart inte, jag förstår lite vart du vill komma...

-Ja du får ursäkta att jag blir lite upprörd när man manfalt får angripa rökarna vilket oftast bara bekommer dem själva och möjligen dem som får lukta på deras dåliga andedräkt,
medans det här i hallen finns säkert ett tiotal föräldrar som aldrig borde ha satt sig bakom ratten i morse för att köra sina fotbollsbarn på matchen efter en alltför blöt gårdagskväll.
Min rökning och eventuella lungcancer kommer inte att kunna döda mina passagerare och medtrafikanter...

Återigen så kände jag mig så dum, hjärtlös och inskränkt..
Som lät då denne stackars mamma få ta hela min uppbyggda aggression mot de påhopp jag råkar ut för som rökare, vända det till min fördel i jämförelse mot alkoholen, vilket hon först tog i försvar..
Jag gjorde politik av dagens dötugg ute i snön, som bara skulle vara en trevlig konversation först.

Men på något sätt kände jag mig orättvist påhoppad, och förvarade mig för hårt och fel..
Känslornas stig är som ett minfält, och trampar man fel, så exploderar det...

Jag skämdes över mitt lilla utbrott, och en ursäkt hade känts konstigt på något sätt,
men det var ärligt på något annat sätt på samma gång...

..eller så är det som de säger, jag har nog bara gått och blivit en gammal gringubbe...

Rökningen kanske kommer att ta livet av mig på vägen mot döden,
men som drog betraktat kommer den inte att skämma ut mig och skapa livsångest som alkoholen gör.
Eller så är jag bara för dum för att inte fatta det, tids nog får jag veta...

Livets val har aldrig varit enkla, och livserfarenheten borde göra dem visare...
Men allt är inte en självklarhet, inte ens livet...

/Berra

att alla måste rita sitt eget sjökort över nykterheten. Man måste köra på grund tydligen för att lära sej. En del har tydligen bättre lokalsinne och klarar sej bra, andra som du och jag får testa olika sätt att ta sej fram

Det viktigaste är nog att man lär av erfarenheterna man får, försöker komma på varför det gick åt pipan.

Skriv gärna ner det här, då får du en bra, samlad överblick, kan gå tiillbaka och friska upp minnet.

Kram till dej, på med flytvästen så åker vi!
/MB

...inte lika fint som mg:s. Men ett köpeljus får hon här hemma. Ett nytt i lokalkyrkan i morgon. Får du och din syster ngn vila själva? Nej...nu kilar jag ner och tänder i kyrkan redan ikväll. Intressant med din födelsedag...samma dag som min mammas...kan det vara därför jag alltid varit så "svag" för dig? Den tanken...det flummet får vi ta senare. Nu går jag ner i kyrkan...ingen stor "effort". Har väl två minuter att gå. Men måste skynda då den stänger nio. Kram och hopp! /R

göra det lättare för sej och undvika sånt som triggar, om det går. För mej är det nu lätt att klara av situationer där man förväntas dricka eftersom folk tror att jag är fanatisk med LCHF! Det är jag kanske också, mitt gamla dryckesmönster gav inte nån viktminskning direkt. Men det är behändigt att man utgår från att det är därför jag inte tar nåt alls. Hellre det än att erkänna att jag hade ett problemdrickande. Det vill jag inte erkänna. Ju längre tiden går desto tryggare känner jag mej ändå i min roll som absolutist. Jag kan stå för att jag inte tänker dricka, sen är skälet till det mitt eget. Förresten, som jag konstaterat många gånger, egentligen bryr sej andra inte särskilt mycket.
Vi kämpar bra och nu känns det oftast inte som nån kamp heller längre, bara en fördel. Nåt jag är stolt över!

att läsa om ditt år Kalla, verkligen.
Ha de bra,
Fenix

Tycker att det är skönt att så många starka kvinnor har berättat om sina problem med alkoholen, det gör det lättare för oss andra att vara ärliga med våra problem.

Jag tror aldrig att suget försvinner helt, vanans makt är stor men man lär sig att suget inte är farligt utan att man kan hantera det.

De svåra stunderna blir färre men chocken när suget sätter in är lite konstig, spöket kan gömma sig på de mest konstiga ställen. Jag gjorde det ju ganska lätt för mig i början genom att välja bort vissa tillställningar och struket en del bekanta för det inte funkar då vindrickande var det som höll ihop oss.

Men jag tycker vi kämpar bra, så nu tar vi ett steg till//Kramar Kalla

Jadå, tack för att du tittar in:-) det lunkar på för mig, har fullt upp m min familj, skolan för största, hämta lämna dagis, sjuk bebis osv. Men det går bra med a, känner att jag inte har så mkt att skriva just nu. Jag o sambon har ju vit "månad" och så länge han inte vill dricka är det ganska enkelt att avstå själv faktiskt. Jag begriper inte hur ni andra klarar av att partnern dricker. Nästa problem ser jag när han vill "helgmysa" med a framöver. Jag pratar mkt med honom hur skönt det är att vara nykter och att jag funderar på att bli nykterist. Han skrattar lite och säger att bara du håller dig till reglerna är det ju ingen fara. Jag läste ngnstans här på forumet något jag fastnade för: inte dricka när man är ledsen, inte vara full inför barnen och dricka vid väl valda tillfällen. Det har jag berättat för honom, men jag vet inte...tror inte jag kan hålla mig till det.
Det är 1,5 vecka kvar till vita månaden är slut, jag klurar på fortsättningen nu..
Kram mammy, jag läser om ditt jättejobb och tycker att du resonerar bra och är stark. Kram igen:)

Nej låt bli antabus ett tag till. Det är inte värt att chansa. Ångesten håller dig nog nykter en stund hoppas jag.
Men döm dig själv inte för hårt. Försök vända det till en erfarenhet. Sanningen är väl att fyllan inte var så rolig, nästa gång du är på väg i diket kanske du lyckas manövrera bort så att du fortfarande håller dig på vägen?

Upp på hojen igen. Vi ramlar och slår oss, men vågar vi fortsätta så cyklar vi obehindrat så småningom. Jag vet, för en dag i taget har för mig blivit mer än två pr nu.

Varma kramar!

uselt går det. Dag 1 igen. Jätteångest idag så det är svårt att skriva. Men jag vill inte fly. Misslyckades igår. Vill lyckas idag. Vågar inte ta min antabus eftersom vi inte har en alkoholmätare hemma.

Kram Fia

.

hälsningar till dej Maria från mej! mt

restaurangerna är dessutom väl utvalda alkoholfria alternativ en självklarhet. Ingen lyfter på ögonbrynen heller. I vår ska vi äta smakmeny på F12 med alkoholfritt - ser fram emot det.
Ha en fin söndag Andreas! / mt

för kanske sex-sju sen år på en hälsokontroll att vi slutat med BiB och det tyckte sköterskan att var bra - men jag tog ju inte upp det relaterat till problem som så. Det är ju tragiskt att företagssköterskan var handfallen när du var ärlig... och att de inte tog tag i det framöver och hörde hur det går. Mullegubben upplevde att han fick stöd av läkaren men han var bra på gång då redan - egentligen kanske att det bästa var att de fick så bra kontakt. Det är ovärderligt inom vården.

Jag har skidat och ska bada söndagsbastu. Skönt!
Hoppas du har en fin söndag! / mt

Jag blir att det går bra för dig, idag vaknar du nykter och det är en härlig känsla.
Tycker också att nollbiran är godare än lättöl men är inte jätteförtjust i öl. Fast är man ute så tar jag en sådan istället för Ramlösa, lite variation från hemma.

Trevlig söndag!
Kram

På riktigt fin restaurang, vi har ju många riktigt bra i Stockholm, istället för att slänga ut pengar på sprit åt 90- 100 bekanta (för alla kan inte vara nära vänner) så lägg de pengarna istället på en riktig fantastisk smakupplevelse som du och familjen kommer att minnas och prata om. Det är din dag och du bestämmer.

Jag och Stigsdotter skulle ha träffats förra helgen men eftersom jag ffa är sjuk så gick det inte, längtar tills jag blir bra igen för jag vill träffa henne, men just nu orkar jag ingenting. Varit sjukskriven sedan nyår.

Trevlig söndag önskar jag dig.
Kram!

Till ett år, bra gjort!!

Jag läste just artikeln och beställde boken. Jag undrar också varför det ska vara så viktigt att kunna dricka alkohol. Ingen försöker ju lära nån att röka måttligt, eller? Och det där med sjukvården. Jag tog mod till mej för några år sedan på företagshälsovårdens rutinkontroll och sa att jag dricker för mycket. Även ensam och vardagskvällar. Det blev väldigt obekvämt, man väntar sej inte att nån ska erkänna det så där bara. Sköterskan måste kalla på en mer erfaren sköterska, som föreslog att jag kanske istället skulle köpa lite finare vin och dricka bara på helgen. Jo tjena, vilken bra idé! Jag fick en läkartid för att mitt blodtryck var för högt men inga direkta förslag där heller. Men faktiskt så sa hon att jag skulle återkomma om jag inte klarade att sluta på egen hand för det kan vara svårt. Nå det är i alla fall sant. Men sen struntade jag i det och söp vidare. Vid andra besök på samma läkarcentral, för lunginflammation, urinvägsinfektion, blodtrycket, så har läkaren inte frågat eller nämnt nåt, fast det måste ju stå i journalen. Och jag tyckte förstås att det var skönt eftersom jag inte lyckats sluta. Men till nån hjälp var ju inte deras tystnad. Nu är det snart dags för kontroll igen och det ska bli spännande!

Om när han var på farsans begravning?
Återkom till mig när du gjort det!

/A

Tittar in lite för att kolla läget.

Allt väl?

Kram! /MB

Hur har du det? Vill nog gärna ha ett livstecken från dej här.

Kram! /MB

Skjutsa världens underbaraste till jobbet och sedan åka till gymmet och träna kycklingkroppen är obeskrivlig!
Barna sover som grisar zzzzzzzzzzzzzzz

Jag har själv bestämt mig för att bara vara.
Go with the flow.......
/A

att höra av dig Pia! Kram! / mt

som vi, jag och Mg diskuterar utmaningen-att-ha-rätt-att-vara-nykter med, lade också upp artikeln på fb och då gillade jag genast. Min vän har inte alkoholproblem men hon vill sluta dricka och hennes vänner har svårt att acceptera det. Om detta samtalar vi och om olika strategier. Inte klokt egentligen men så är det.

Heja dig Stigsdotter och söndagskram! / mt

Tar dessa kloka ord till mig, har även läst lite oxå........
/A

Ja min största önskan är att alla som vill sluta ska kunna göra det. Det är så meningslöst att supa, knarka, spela,äta bort sitt liv. Jag blir mer och mer övertygad om att det finns missbruksgener, alltså personer som ärvt anlag för att älska kickarna mer än genomsnittet gör.

Inom oss finns alla resurser till att känna lycka, glädje, flow och kreativitet utan alkoholen.. det krävs bara lite mer övning och MOD för att våga släppa fram det. Acceptera och en vilja till förändring och en massa tålamod... En sak i taget... ni vet :)

Inom mitt yrke så möter jag många olika sorters människor och missbrukarna är till 95 procent sociala, trevliga och har massor av humor. Även sedan de har blivit nyktra. Tro inte på den inre röst som säger att du behöver alkoholen för att känna dig levande, det är hjärnan som är beroende och fångad som vill ha fast relief och följer lust-olust prinsipen. Tänk högre och använd de högre hjärnfunktionerna som är logiska, de säger sanningen.

Keep on living!

kram