Senaste kommentarerna i forumet

kolla längst ner på denna sida där det står "Kontakta Alkoholhjälpen" alltså klicka där för att se svaret. Antar att det var där du skickade meddelandet ? Ett svar syns inte på något sätt här, tyvärr.

familjär miljö där du kan träna på att säga Nej Tack :-)

dag 59 idag! Börjar nu bli frisk från min andra förkylning på ett par veckor.

Och nu kommer nästa prövning. i helgen ska jag till mina svärisar och svärfar brukar bjuda frikostigt. första erbjudandet om en öl kommer förmodligen tidigt på eftermiddagen. vet inte om det är jag som är skyldig till detta (han kanske tror att jag förväntar mig att bli bjuden) eller om han använder mig som ursäkt för att själv dricka. eller så triggar vi helt enkelt varandra. :) nu låter det kanske som om att vi har värsta spritfesterna men så illa är det inte.

vart är det du menar att jag ska hålla utkik efter Magnus/alkoholhjälpens svar? Jag loggar också in direkt på forumet. Ska jag gå till första sidan eller? Jag har skickat frågan.

kunnat/velat släppa kontakten med alkohol så finns alltid "förhandlingsvägar" för att åtminstone kunna få i sig lite av den åtrådda varan. När jag var som absolut sämst ute och kommit till det stadiet att jag knappt kunde skriva min namnteckning pga att finmotoriken inte riktigt var med i matchen så var en lättöl ett helt perfekt sätt att få musklerna att fungera igen.

Att göra som aa har i sin text "..en genomgripande förändring i mitt liv.." förutsätter en egen vilja till det också. Då funkar det inte att gå omkrng och småsmutta på en lättöl.

Börjar med som Trollis att deklarera att om du inte vill ha detta inlägg här så skicka en signal och jag raderar.

Jag kan förstå det...tvekade länge innan jag beslöt att jag måste verkligen be om ursäkt. Jag förstår ju att det tillstor del var mitt fel, min ord som ibörjan gjorde dig så ledsen...sen kanske ledsenheten byggdes på...vill ej utmäta mig själv för stor betydelse. Jag är inte viktig i ditt liv...bra! Det ska jag inte vara heller. Men du är viktig...så ta till dig av de klokheter andra här ovan har serverat.

Men om det hjälper det minsta lilla så vill jag att du ska förstå att jag är ledsen över mitt påhopp! Ta hand om dig! /R

jag finns om du behöver prata.. jag är som du är men ja vet hur svårt de kan vara. men skriv svar om du vill

Där tror jag nog att ni har slagit huvudet på spiken alla tre: VV, Tilde och Maria! Mitt liv har varit/är fortfarande ganska turbulent...så nu när jag har bestämt hur det ska bli. Ja, nu ser jag faktiskt fram emot det. Ett par dagar hos farmor och sen bara ett lugn... Egentid. Inte planera in ngt utan bara vara.

Ongarna vet jag att de får det bra...även om det värsta skulle hända med J så är min fd. svärfamilj 100 procent pålitlig. Hoppas dock på att den bästa utgången. Att J och ongar verkligen kan njuta av samvaron med varandra.

VV; Jag tror också att dina ultimatum och det faktum att du har satt en deadline är ett mkt bra beslut. 1: Ni kan inte fortsätta så här...blir ju inte mkt poäng med äktenskapet om man aldrig ses! 2: För din egen sinnesfrids skull. Att leva i en ständig ovisshet sliter ju enormt.

Precis som du tycker jag också om att kunna utbyta lite erfarnheter och funderingar om det vidare livet. Allt kan inte handla om glaset...som ej ska tas. Men kanske det gör det lite ändå...att lära om. Att hantera livet utan stötdämpare. Att inte ta det där glaset när man är arg/sur/ledsen eller i ngn annan negativ känsla. Kul iaf. att läsa lite om hur andra "har det". /R

skrivet höst trollet !!

Och vet du vill.sluta ? Jag skriver under på det vår vän skriver här, finns absolut en poäng i att stanna upp och vända blicken inåt, att hitta sig själv.

Häng kvar och plocka godbitarna och ta bara en dag i taget !

Kram !!

Ps En stor eloge till markatta också :-) Ds

Jo, jag tar migränmedicin också men det hjälper inte alltid. :(

Åh, vad jag känner igen "min" alkis i det trollis skrev. Han ville alltid hjälpa, finnas där för vänner när de mådde dåligt, på bekostnad av både hans och mitt mående. Det fanns liksom ingen energi kvar till han själv. Hur mådde han? Vad behövde han förändra för att utvecklas som person?

Andreas, tillåt dig själv att gråta, att känna. Alla människor gör misstag och fel ibland men det betyder inte att man är fel.

Vet du Andreas, något av det vackraste som mitt ex ha sagt till mig och som fick mig att börja lipa var för några dagar sedan då han sa; "bara så att du vet så kommer jag behöva vara jävligt egoistisk ett tag". Hade kanske varit konstigt sagt i en annan tid, plats, situation men just nu så gjorde det mig oerhört glad.

Kram!

stort grattis till 11 månader !!! Alltid lika glädjande att höra när det går bra :-)

Tack för det !!

Läste att du har din huvudvärk...igen!!! Finns det verkligen inget man kan göra? Vet ju att du skrivit om Treo...men kanske har det kommit ngt nytt? Ja...inte vet jag. Vill bara önska dig; Krya på dig! /R

Varm choklad med vispgrädde hade nog fungerat lika bra, om inte bättre.

Berra

Tur att du tog ditt förnuft till fånga där framför datorn. Zanzibar...med sina kritvita stränder...har också sandloppor stora som koltrastar! Du kan tänka dig hur de nypen känns! En kompis åkte dit...skulle bli hans livs semester...men tyvärr fick han tillbringa den vid poolen. Bättre att förbli vid sin läst...vissa drömmar ska inte uppfyllas. Musik mottages med tacksamhet! Kram och så/R

PS: Var inne och redigerade lite här...vill inte såra folk...och jag anar att min form av humor ibland är för rå. DS

Hade ett gräl med exet för några dagar sedan om alkohol. Han har hållit sig nykter men så hamnade vi i en diskussion om lättöl. Han sa att han inte tyckte det skulle vara ett problem om han skulle gå på krogen och beställa en lättöl istället för en läsk. Han ansåg att det inte skulle kännas lika stigmatiserande men jag fick liksom panik bara av att prata om det i teorin och så satte mitt kontrollbehov in. Jag började googla och göra uträkningar, hur många lättöl som motsvarade en starköl, hur många han skulle behöva dricka för att bli berusad under en viss tidsperiod osv.

Jag kom fram till att han skulle behöva dricka jävligt snabbt för att bli berusad men det väckte ett visst tvivel hos mig. Jag är nog orolig för att han kommer försöka smyga in i att kunna dricka. Jag hoppar flera steg fram i huvudet och ser framför mig nästa diskussion som kommer röra folköl osv. Katastroftankar.

Om det är smaken han vill åt så varför kan han inte bara dricka alkoholfri öl liksom? Kanske vill han bara provocera mig och påminna mig om att det är hans beslut. Men jag behöver ändå, för min skull, komma fram till vart jag står i frågan om det skulle hända.

Känns ju fånigt att återigen strypa kontakten pga av en lättöl. Jag orkar inte med fler förhandlingssituationer bara för det känner jag igen men då har det rört sig om hur många starköl han "får" dricka.

Nej, nu ska jag pälsa på mig och gå ut med hunden, vara barnslig och kasta snöboll. Den tycker det är helt fantastisk med bollar som man både kan jaga, fånga och äta! Hundglass.

Kram!

Sådär har det varit för mig också, fram och tillbaka som du beskriver. När du har dagar som du känner dig rädd och ledsen så påminn dig om de dagar som du känt styrka och framtidshopp. Man kan faktiskt träna sig i att se att ingen känsla är konstant, alla känslor går över, hur jobbiga de än kan vara för stunden. På det sättet kan man också acceptera att känslan finns där. Det är nog den största skillnaden hos mig om jag ser tillbaka bara några månader i mitt liv, att förut tänkte jag att "nej, jag vill inte, försvinn dumma känsla" och att jag ibland lurade mig själv att jag alltid skulle känna så vilket såklart gjorde det outhärdligt. Jag håller fortfarande på att lära mig att acceptera mina känslor och har konstant diskussioner med mig själv i huvudet för att påminna mig men det blir bättre.

Det är ju inget konstigt att du är rädd och ledsen. De flesta människor är ju rädda för förändringar, hur små de än kan vara. Folk får resfeber, känner oro bara av att gå till frissan och byta frisyr. Du ger dig på en förändring av ditt liv. Det är stort.

Kram!

Dina ord var så träffande att det rann tårar när jag läste vad du skrivit. Jag vuxna karl.
Vill inte, men du har rätt. Alltid hjälpa, alltid ställa upp, TACK för att du finns!!!
/A

Är du mogen för "Tough love" från en forumsyster?
Du har själv i åtminstonde en av "anhörigtrådarna" skrivit om just det..
Tänkte sätta detta i rummet, men jag adresserar det direkt till dig, för jag bryr mig om Andreas!
(och jag hoppas att du orkar läsa allt)
Vem är den glada, spralliga, alltid-stöttande, Andreas egentligen?
Vad är det som får honom att ösa på i hundraåtti? (för att sedan "varva ner" med några öl..)

Jag tror det var Tilde som skrev någonstans, att man lägger så mycket energi på saker utanför sig själv (Forumet, t. ex.) att man inte har tid med sig själv..(och sina egna problem) Ett väldigt vanligt fenomen också bland proffesionella "hjälpare" (kuratorer, psykologer etc)

Det jag skriver (som naturligtvis inte behöver vara sant i verkligheten) är vad JAG ser!
Jag ser en kille (som antagligen alltid varit lite av klassens clown...) Som gömmer sig själv och sina problem genom att ständigt vara den som hjälper andra..
Lite av scouten, som alltid är redo att rycka in.. Men som inte alltid får creed för sitt handlande..?!
Jag ser en person med ett jättestort hjärta, där det sitter en en själ som vädjar SE mig! Tyck om mig och låt mig betyda något!
Jag ser en person som kämpar så mycket för att bli sedd och accepterad, att han till slut springer både ifrån sig själv och över andra..

När man gör misstag Andreas, kan man välja att antingen ta lärdom (och man upprepar dem säkert ett tag innan man lärt sig) eller att fortsätta gå på i ullstrumporna och sedan ta på sig offerkoftan, när man får kritik..
Hur tänker du göra?
Och framför allt, när ska du ta hand om Andreas? När tänker du sätta dig ner och låta din själ komma ifatt?
Jag tror inte att du kommer att göra några riktiga framsteg, förän du vågar titta på dig själv, istället för att bara titta på alla oss andra omkring dig!

Om du blir förbannad över det jag skrivit, så är det bra, för då fastnar kanske några av funderingarna någonstans och en vacker dag, kommer du att ha modet att möta dig själv.

Du lika lite som någon annan här, har ansvaret för min "time out". Det har jag själv!

Jag väljer att ta en paus, för att jag behöver sätta mig och titta på mig själv..

Fundera över min roll och varför jag är här på Forumet..
Jag tror jag tar av mig "troll-morsa-kostymen" och sätter lite röda julgrankulor i håret istället för kottarna.. Kanske en liten bjällra i svansen med ett rött sidenband.. det är ju snart jul i alla fall... Känner du för det, så kan du ju slinka in i rummet och trösta den grå...
/ trollis/
Ps, om du vill ha mitt meddelande deletat, så ge mig en signal, så går jag in och redigerar!

Tack Mulletant för omtanken.
Jag mår väl sådär, vissa dagar känner jag mig stark och målinriktad. Andra dagar rädd och ledsen. Julen börjar närma sig och efter julen kommer det nya året....då jag bestämt mig för att förändra. Just idag vet jag inte om jag kommer att klara det, jag är så rädd, så rädd.
Ska träffa min terapeut idag, det blir bra.

Kram

11 månader utan alkohol det har faktiskt gått över förväntan
att klara sig utan.
Så skönt att kunna sova en hel natt.
Tidigare så vaknade jag oftast efter några timmar med ångest och hjärtklappning och på morgonen så var bakfyllan där.
Samt alla minnesluckor som jag har skämts när barnen har sagt vad jag har gjort eller vad jag har sagt kvällen innan och jag inte kommer ihåg det.
Detta vill jag inte uppleva igen.
En helt annan sak.
Läste om någon med alkoholproblem som när hon/han (hen kanske) var barn alltid åt upp chokladbitarna med körsbärslikör innan någon annan hann ta dom.
Jag älskade också alla choklad och även annat godis med olika spritfyllningar när jag var barn, kan början på begäret finnas redan där?

Men nu känns allt bara bra, bara jag kommer ihåg

Länkarnas punkt 1.
Erkänn att DU ej behärskar spriten.

Lycka till med er nykterhet

Men elden som Dompa slängde ett rejält lass på innan han gick har inte riktigt brunnit ut, så då drar vi igång den igen.
Ja, jag ser att du letar efter Trollis, Gråpäls, men vi tänder ljuset i fönstret igen så att hon ser att vi är här, så kommer hon nog snart... Du får lugna dig ett tag till. Gå och lägg dig igen...

Ner med lånegitarren ifrån väggen och så fortsätter vi pula med melodin... Sjung med om du tycker det funkar, Gråpäls!

Få se nu, var var vi? Ja, just det:

"Hallå, har jag inte sett dig här?
För ganska längesen?
Kritstrecksränder och yvigt hår,
men visst är det väl du, min vän?

Du var på väg nån annanstans
Bytte grus mot Babylon
För mycket ”vivre” och temperament?
Bränt ditt krut, Pygmalion?

Men kan du se hur det vattnas i munnen på schakalerna runtomkring?
Trots glimmande tänder och följsamma ögon så vågar dom ingenting…

Världen har öppnats,
Allting är så blått,
Solen slår sin knutna näve genom dom som har förstått

Att vi får bara vandra runt här
En evighet – en minut
Innan ljuset släcks, scenen skiftar och aktörerna bärs ut

Så hitta nåt att älska – hitta nån att älska
Jaja - Hitta nåt att älska – nån att älska, älska nu!..."

Slit av dig den där masken nu
Ridån har fallit ner
Smink och roll kan inte skilja
Mask och väsen åt nåt mer

Så, har du lärt dig lyssnarkonst?
Har hört dig hålla tal
tagit del av hur din monolog
Flödat ur dig mild och sval

Men kan du se hur dom smyger omkring i kulturens sönderfall?
Dom ler sig in i tempel och sal och luften blir så kall

Världen har öppnats,
Allting är så blått,
Solen slår sin knutna näve genom dom som har förstått

Att vi får bara vandra runt här
En evighet – en minut
Innan ljuset släcks, scenen skiftar och aktörerna bärs ut

Så hitta nåt att älska – hitta nån att älska
Jaja - Hitta nåt att älska – nån att älska, älska nu!..."

Ser du Trollis, Gråpäls? Jag tror jag behöver kör här på refrängen...

Åh, en gång till - Världen har öppnats, allting är så blått...

tack♥

Är så viktigt för att man ska orka med att vara både mamma/pappa som man får vara om man har barnen istort sett själv.
Hoppas du verkligen kan koppla ifrån under tiden de är borta i jul, att de funkar, så att du får tid att vara bara du.
Vad ville jag ha sagt med det? Nej, kommer inte ihåg nu, som bortblåst.

Jag kryper upp i sängen igen, envis huvudvärk sätter stopp för jobb idag också.
Hoppas du får en bra dag!
Kram

Vad härligt det lät med pepparkaksbak på morgonen, vi ska baka lussekatter och pepparkakor till helgen, men det blir nog inte på morgonen, vill gärna sova ut.
Det kan vara så att de testar oss, och det är tvådelat. Jag tycker det är mysigt att vara med barnen, de är roliga och det är ofta givande samtal, men ibland behöver jag vara själv. Det känns som om enda gången jag är "fri" är när jag sagt godnatt och släckt lampan för då är jag ensam med mina tankar.
Det låter knäppt, jag hör det själv.

Hur är det med dig?, hur går dina tankar?
Jag var hemma igår och blir det idag också, har en envis huvudvärk som inte släpper, kan få så när det blir för mycket.
Hoppas du får en bra tisdag!
Kram