skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

God Morgon, vänner!
Varit uppe en god stund. Först ägnat mig åt mitt eget och sedan läst lite på forum
Hjärtat i kalendern är på plats. Men idag är det ju snorenkelt för systemet är ju stängt.
Men man ska väl få ha några sådana där dagar, när man bara glider lite skönt i sin nykterhet.

Idag tror jag visst att det blir en fin dag. Önskar att ni också känner så!


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran Känner exakt igen det där ;

"Då till sist återstår det väl bara att stänga in sig i en garderob och helt supa skallen av sig och hoppas på att man vaknar med ett lite förändrat mående. För det finns ingen baksmälla i världen som går att jämföra med en för mig rejält mörkt självdestruktiv känsla man kan drabbas av ibland. Kände igår en sådan helt utan anledning som inte gick att härleda till det här med HALT eller nåt sånt där liksom"

Jag har också resonerat så tidigare.
Bättre med en vidrig bakfylla. Då vet man iallafall vad man mår dåligt av och att det kommer bli bättre. Det där andra mörka är knepigare. Kommer över en utan nån anledning. Fantastiskt att du bara tog dig igenom det. Det är då som forum kan hjälpa, känner jag. HALT är bra, men det är inte hela förklaringen!

Allra varmaste hälsningen!


skrev Denlillamänniskan i jag är livrädd

@aldro Inte undra på att du redan känner stor effekt av din livsstilsförändring, så intensivt som du kör.
Bra att kolla upp spökandet i högersidan. Ibland hittar man ingenting som kan förklara det du känner. Skulle ju kunna vara gallstenar som rör på sig. Syns varken på UL eller på blodprover. Men du ska vara observant på symptom från högra sidan, högre upp på buken, under revbensbågen. Ligger ju lite känsliga organ där.

Ha en fin dag!


skrev skrynkelnylle i Promillebikt

@Flarran Ny dag nya möjligheter. Bästa flarran kom ihåg att musiken hjälper dig ut ur ditt fängelse om du bara tror på dig själv.
Musik är skapande och blottar ens inre där är man naken i själen och ger till världen.
Det är sårbart men man kommer i kontakt med sina förträngda känslor då.
En trevlighetskram till dig.......@Flarran


skrev adhdgoogle i Tillslut

Halvlek i Thailand! Veckan som gått har varit väldigt varm och skön. I början en del jetlag men nu verkar kroppen hänga med på noterna också. Att ha preppat med naltexon eller vad de heter nu igen, har verkligen gett effekt. Jag har absolut druckit en öl och två. Grejen är att jag blir nöjd, vill inte fortsätta. Misstänker starkt att detta är så normala människor är med alkohol, när gremlingmode inte startar.
Självklart aktsam och fruktansvärt självmedveten kring mina val. De första dagarna var det som reptilhjärnan kom igång med att ”såklart ska man ha en öl på balkongen efter stranden”, det gjorde jag i två dagar. Det gick bra och det stannade på just en öl. Hade klurigt att sova första nätterna (såklart), och testade min gamla metod med att försöka höja alkoholnivån i blodet för att somna. Hjälpte föga. Än mindre känslan av att tvinga mig själv motvilligt att dricka en öl extra mot vad jag ville. Så jag la ner det ganska omgående och höjde istället min sömnmedicin resterande nätter. Det har funkat överraskande bra, och denna semestern är den första jag faktiskt sover riktigt gott och inte vaknar bakis varje jävla morgon. Det har varit enklare att somna nykter än kvällen jag testade med alkohol.

Så det har varit en galet lärorik resa ju om jag ska sätta spotlajten på alkohol.

Det ger även en lite ledsam känsla att först nu förstå hur ”vanliga/normala” människor känner när de tar en öl/vin/drink att det lixom räcker med en. Har aldrig känt så tidigare. Hade jag alltid känt såhär så hade jag nog aldrig druckit heller om jag ska vara helt ärlig. Vilket jag landat i nu de senaste dagarna. Mer fruktshakes och cola zero utan någon känsla av att jag missar något. För det gör jag inte. Och det är skönt att känna så till 100%.

Denna semestern är så annorlunda mot mina tidigare semestrar här. Då har jag 1, varit väldigt singel. 2, levt som ingen morgondag i Thailands nattlivet.
Nu ser jag fram emot att lägga mig på kvällen för att sova och vakna till hotellfrukost.

Det känns stort på något vis. Lite som att jag växte upp tillslut. Jag var lite nervös/orolig för semestern innan jag åkte att jag skulle spåra ut pga gjort det tidigare.
Men jag gör inte det. Jag känner mig trygg i mina beslut och alkoholkonsumtion här. Det är inte så att jag måste ”bestämma mig” att inte dricka utan det landar så, för det känns mest som så jag vill ha det? Vet inte hur jag ska beskriva det bättre.

Livet förändras ju hela tiden och detta är
Minst sagt en välkommen förändring. Sen förstår jag att mycket antagligen är tack vare medicinen som blockar dopaminupptaget. Men jag är inte heller särskilt orolig för resten av tiden när jag är tillbaka i Sverige igen. Det är en trygghet som jag landar i. En trygghet i mig själv tror jag.

Nåväl! Havet kallar och det är dags för mig att hoppa i plurret 🏝️

Ta hand om er!


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran God Morgon!
Det var en väldigt fin text, du skrivit! Jag upplever samma sak som du; det är först när hjärnan klarnat upp som man kan utvecklas som människa. Det är nog den absolut viktigaste biten i nykterhet. Att få syn på sig själv med en klarhet som inte är möjlig under tider av alkoholmarinering.

Ha en fin söndag du med!!


skrev Flarran i Promillebikt

Jag skriver ofta mycket om hur jag upplever nykterheten och mitt liv som jag faktiskt först på riktigt började att arbeta med på flera plan i och med att jag blev medlem här på forumet. Det att bli nykter och sedan vara uthålligt alkoholfri är en viktig första grund. För att sedan kunna gå vidare med att lära sig mer om sig själv och hur man fungerar, tänker och känner som nykter människa.

Det handlar om att lära sig att bli någorlunda bekant med sig själv och förstå sina svaga respektive starka sidor. Hur man tänker och känner i olika situationer och hur man verkligen är utan att liksom titta på sig själv som sittandes bredvid, eller att leva och vandra med suddiga glasögon och försöka att kanske gissa sig till saker som man bara kan ha ett någorlunda klart grepp om, eller en klar syn på med nyktra ögon.

När jag nu har hunnit arbeta lite med mina minnen, tankar och känslor så här som helt nykter ett litet tag och verkligen arbetat med mig själv på ett lite mer djupare och ingående sätt genom att då formulera mig i skrift. Då ser jag när jag tittar tillbaka, att det är så mycket knepiga och skeva tankar jag länge har haft obearbetade inom mig som alkoholmissbrukare.

Det är så mycket som tyder på att jag egentligen inte har varit den jag nog är på riktigt, och att det i mycket i brist på annat har fått vara fantasier som delvis format bilden av den jag trodde att jag var som mer eller mindre rätt ständigt berusad i många år. Det är rätt spännande att upptäcka sig själv nyktert samtidigt som det kan vara rätt jobbigt med vissa insikter. För man börjar ju faktiskt förstå att det är rätt mycket att jobba med.

Har inte fått till några grundläggande fungerande rutiner för sömn, mattider och motion som passar mig ännu. Men det är bara en liten del av allt som jag förstår att jag måste lära mig för att komma i bättre balans och harmoni. För jag har helt tydligt gömt mig bakom en dimridå av alkohol och inte varit med på banan på riktigt, inte vågat se världen för vad den är, och då inte heller utvecklats på det sätt som jag kanske har potential att göra.

För som nykter har jag en helt annan möjlighet att ta till mig samlad kunskap som inte har sagt mig mycket tidigare och infoga dessa som byggstenar i bygget som nog kan bli ett verkligt jag liksom. Visst har jag läst en hel del om filosofi, ideologi, psykologi och även religion. Men det har mest blivit till tomma ord som inte har blivit till nytta i min personliga utveckling. För nog har jag har skådat en hel del men ändå egentligen inte sett saker och ting på ett riktigt sätt så att säga liksom.

Men som nykter börjar det nu gå att lägga ett pussel av många bitar och i alla fall få ett hum eller en någorlunda överskådlig bild om saker och ting. Meningen med livet är nog inte bara att finnas till, det är nog faktisk även att lära sig att förstå att man inte bara kan ta in en massa teori och hoppas på att saker ska ske av sig självt. För utan eget arbete kommer sällan positiv utdelning, man måste även praktiskt omsätta det hela på ett sätt som ger positiv livsenergi och en känsla av en större mening.

Det som är så trist när man fastnar i alkoholträsket tidigt är att man lätt missar så mycket av det verkliga livet och lätt drabbas av tankefel och börjar att älta negativa självdestruktiva och ofta rätt ovidkommande saker. Sånt som sällan ger något positivt för den egna utvecklingen som människa.

Nog är det knepigt att vara människa och inte blir det då lättare genom att försöka att fly ifrån sig själv och då kanske försöka att fylla inre känslans tomrum med intetsägande berusning av alkohol. Det här vet de flesta som har varit med ett tag, men det är nog inte helt fel att påminna sig själv om grunderna i konsten att leva ett bättre liv. Kämpar alltså nyktert vidare, ett steg i taget.

Ha en fin söndag!


skrev elske i Ledsen, besviken och ångest

Det är inte på grund av dig & otroheten han blivit alkoholist/beroende. Han är beroende av alkohol och han skyller på dig/otroheten för att du ska dra på dig skuld och få dåligt samvete & för att sätta sig själv i någon form av offerroll. Det ska få dig att känna ansvar för att hjälpa/ta hand om honom och inte lämna honom.

Jag har inte varit otrogen, men min sambo gör exakt samma sak mot mig i andra avseenden. Jag är också trött, allt jag vill är att få lite lugn och ro runt mig och barnen.


skrev User37399 i Var tvungen att lämna hemmet, det är inte rättvist

Känner igen den känslan - ska jag leta nytt boende när han beter sig illa? Sticka mitt i natten?
Men tyvärr är det ju så - det är vi som måste ordna boende - det går inte att låta en aktiv missbrukare bestämma över detta.

Och det är den bästa investeringen för oss o våra barn.


skrev elske i Var tvungen att lämna hemmet, det är inte rättvist

Idag var vi tvungna att lämna hemmet, det är inte rättvist.

Jag är trött efter jul & nyår med mycket drickande, tjafs, bråk och trakasserier.

Idag rann lixom bägaren över, som många gånger förut.. Jag orkade inte ta mer skit..

Lämnade hemmet med dottern för att komma undan trakasserierna och bråket. Det är orättvist. Det är orättvist att det alltid är jag som ska behöva lämna & söka trygghet i tillfälliga lösningar, när det är han som beter sig som en idiot. Jag är ledsen, trött & jag vill bara vara hemma, utan honom.


skrev aldro i jag är livrädd

de kan fortfarande spöka lite i högersidan. spöka liksom. ska bli intressant hos doktor sen ta reda på vare är


skrev Amanda L i Min värderade riktning

@vår2022 Ja, det är märkligt hur träning eller för min del bara promenader i skogen kan vara så läkande! Undrar om det är genetiskt, sedan den tid vi var samlare och jägare och rörde oss långa sträckor varje dag. Kanske vi behöver röra oss för att våra kroppar och hjärnor ska må bra.
Det kanske var en överlevnadsfördel.
Jag kan också känna mig lite obestämt låg, ha tankar som stressar, men efter en timme på gymmet så är det borta, trots att inget annat förändrats.
Så härligt att det finns så enkla sätt att må bra på. Utan vare sig droger eller piller.
Läser ofta dina inlägg och de ger mig mycket. ) ❤️🥰


skrev Amanda L i Mitt nya liv

@Fjärilen 🦋 Hur går det? Hoppas du fortsätter skriva (och kämpa) här. ❤️❤️🙏🏻🙏🏻


skrev Amanda L i Var gick det fel?

@Smillans Låter helmysigt. Jag ska nog ta mig an några lådor. Har köpt symaskin, väldigt roligt, och längtar efter att ordna alla sygrejor.
Och fick massage i födelsedagspresent. Livet är inte så dumt ändå… Grattis till sex månader också!❤️🤗


skrev aldro i jag är livrädd

dag 12 imorgon. kroppen har stramats åt. magen sjunker in mer o mer . kroppen känns lättare. inget ont i högersida. pigg som satan. mycket energi . glad . allt e topp. läkare blir nog om 2 veckor . tränat hela veckan. kosten hålls fortfarande . kroppen reagerar på kosten. märks av.


skrev Lora i Var det rätt att ringa polisen?

@Nilla24 Tycker det blir lite semantik. Egentligen, om jag förstår dig rätt, började du inte med att sätta dit honom. Snarare försökte du få honom att öppna upp. Att börja prata om det han smyger med. När han då ljuger och drar iväg med bilen så ringde du polisen. En riktig samvetsfråga.

Man kan ju inte säga att det var fel egentligen. Hårt kanske men inte fel. Det han gjorde däremot var fel. Att han ljuger för dig och och sedan kör onykter. Det är fel. Kan förstå att skammen blir för stor för honom att hantera. Att han tappar ansiktet. Det kanske man kan säga till honom? Att du är ledsen att för den konsekvensen. Att du gärna vill att ni kommunicerar bättre för att slippa hamna där. Sedan skulle man ju vilja veta hur han tycker du borde agerat givet så som situationen var? Vad var alternativen när han gjorde som han gjorde. Hur skulle han gjort om det var omvända roller?

Om han inte är villig att vara ärlig med dig. Prata om bakgrunden till drickandet och att ni hittar ett sätt att faktiskt prata om allt på ett respektfullt sätt blir det ju svårt att bygga en framtid ihop. Hur gör man det om man inte kan vara ärliga med varandra?

Svår sits du sitter i. Frågan är vad som är viktigt för dig i en relation? Vad du vill ha ut av en? Viktigt att klargöra för sig själv tror jag så man inte hamnar i medberoende här. Tappar fotfästet och tystas för att vara honom tillags.

Gjort är gjort från bådas sida. Frågan är om ni vill vara med varandra och i så fall hur man kan göra för att ni båda ska återfå förtroendet för varandra? Ska det lyckas måste han nog släppa skammen och sin kaktus i form av beteende och du måste nog våga formulera vad en relation innebär för dig. Sätta gränser samtidigt som ni måste hitta till ärlig respektfull dialog. En där båda känner att det finns utrymme att vara ärliga, ha tillit och vara respektfulla mot varandra. Behöver man ringa polisen så har det ju gått rätt långt utför. Det måste även han inse och medverka till att hitta en bättre kommunikation framåt. Han måste ju inse att du blir orolig när han ljuger & drar iväg med bilen onykter. Den går ju inte bara att sopa under mattan.


skrev Flarran i Var det rätt att ringa polisen?

Hej! Nilla24, Det finns väl ingen tvekan om att du gjorde rätt att anmäla en förare som du visste var berusad. Detta kan jag säga och då har jag ändå kört rätt onykter själv en gång på vinst och förlust för att hämta öl vilket jag inte kan säga att man känner sig direkt stolt över. Sent på natten, lite trafik och att man var rätt ung för längesen för över 35 år sedan. Då hade jag ett rätt så färskt körkort, vilket ändå inte är någon ursäkt för beteendet då det kunde ha gått hur som helst. Berusade personer ska inte framföra fordon. Hade jag stoppats av polis och då fått körkortet indraget så hade jag haft största förståelse för detta. Du kan vara stolt över din insats, du kan kan ha räddat både hans och andras liv. Man kan förstå att han som åkte dit just nu kan vara förbannad. Men nu vet du ju vad det är för person du har att göra med liksom. Vill du verkligen bilda familj med en person som är så pass respektlös är nog mer frågan du nog bör ställa dig så att säga.


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Det finns ingen baksmälla i världen som går att jämföra med en för mig rejält mörkt självdestruktiv känsla man kan drabbas av ibland, skriver du. Och du berättar att du faen tog dig igenom det helvetet med som nykter. Det grep tag i mig och jag kan känna igen hur det var där i mörkret som omfamnade en. Att hur nykterheten ändå kommer med en stark livskraft i jämförelse med alkoholen som istället förintar livet. Och hur svårt det är emellanåt att förstå, hur man orkade leva så och hur annorlunda såväl tankarna och som känslorna var i alkoholdimman. Jag tänker att för varje gång man orkar ta sig igenom så blir man också starkare. Man visar för sig själv och får erfarenhet av att man klarar det och kan ta med sig detta tills nästa gång det känns svårt. Åratal av drickande behöver få sin tid för återhämtning och balans i hjärnan. Det kan ge bättre tankar och känslor och djupdykningarna grundare.

Ha det gott kompis!


skrev Letlive i Var det rätt att ringa polisen?

Klart du skulle ringa polisen. Hur hade du (eller hans bror) känt ifall han hade kört ihjäl någon? Han tog inte sitt ansvar mot andra människor som ska vistas i trafiken med honom och då tog du det åt honom och för det ska du ha all eloge. Jag vill inte att det finns grovt fulla människor som framför sin bil bland barn och andra oskyldiga. Förlåt men hans bror är en idiot.


skrev Åsa M i Var det rätt att ringa polisen?

Det är självklart att man ska anmäla. Rattfylleri är livsfarligt. Hoppas de tar hans körkort innan han kör ihjäl sig själv eller någon annan.


skrev User37399 i Var det rätt att ringa polisen?

Jag har gjort detsamma. Två ggr.
Står för det och anser att det är en skyldighet.
Vill heller inte ha ett liv på mitt samvete utan att jag gjort det jag kan o polisanmält pågående rattfylla.
Mannen ifråga mår nu bättre och har aldrig klandrat mig för detta.
Tror ingen gör det som inte är medberoende.

Kort sagt, bra gjort!!


skrev Nilla24 i Hej ,ny här

Så kloka tankar @ självomhändertagande. Tack för dem. Det är så svårt att göra det man vet att man borde göra…