Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra att du ringde! Synd att det var stängt och kö, men ge inte upp! Ha i bakhuvudet att detta är ditt val och du ska ta dig dit du vill. Hur har du det idag?

Det har varit starka känslor och mycket djup och mörker i den här nyktra perioden. Ni som läst tråden och skrivit fina och värnande meddelanden till mig har sett det. Så känslosamt och jobbigt, har det inte varit under de veckor jag provat nykterhet under det gågna året. Skillnaden är väl att jag har sett djupt in i mig själv som jag tidigare inte riktigt vågat göra.

Jag har lärt mig väldigt mycket under den korta tid som gått, och framförallt har jag hittat tillbaka till mer äkta glädje och självförtroende. Jag har hanterat lust att dricka på ett mycket mer konstruktivt sätt och lärt mig väldigt mycket mer om alkoholproblem genom att ta till mig fakta och era upplevelser. Just att läsa hur andra har det, har gett mig en känslomässig förståelse som ingen bok kan ge.

En stor hjälp för mig, förutom böcker/filmer om alkoholberoende har varit helt annan litteratur. Phil Stutz The Tools är mycket bra läsning om man vill hitta konstruktiva sätt att arbeta med sina svårigheter. Använde det senast idag hos tandläkaren. När man närmar sig något skrämmande kan man tänka;
Bring it on! I love pain! Pain sets me free!! Stutz förklarar att man genom det kan ta sig igenom sådant man tidigare ryggat tillbaka för istället för att gå stärkt igenom det hela. Finns en film på Youtube om Phil Stutz. Det var så jag hittade vägen till hans bok.

Jag har också läst en hel del zenbuddistisk litteratur (men det har jag gjort tidigare i livet också) samt använt de teknikerna.

Anonyma alkoholister har sina tolv steg. Jag kan se att de både använder sig av psykologiska och religiösa tekniker för att nå kärnan i missbruket och därigenom förändra människors liv. De som avfärdar AA brukar göra det för att de säger att de inte vill kalla sig själv alkoholister och/eller tron på en högre makt.

Det finns många gemensamma nämnare i de ovan angivna källorna. Vilket ju är en självklarhet, eftersom de uppehåller sig om att vara människa och leva ett rikt liv. Jag har varit öppen för allt som kan ge mig klarhet i hur jag ska göra för att leva ett bra liv. Men deltagandet på forum har givit mig den mänskliga kontakten med andra som kämpar med samma problem som jag gör.

Det är en konst att leva. Oavsett om man kämpar med ett beroende eller inte.
Det är till och med en mycket svår konst, eftersom vi inte föds med en tydligt bruksanvisning i handen.

@Andrahalvlek. Mitt mål är att bli kompis med apan. Något Adde rådde mig till och som var ett väldigt bra förslag. Bättre än att ha massa konflikter med Alkoholdjävulen. Honom har jag förpassat till sagovärlden sedan ett bra tag tillbaka. För mig har det varit väldigt konstruktivt att lyssna intresserat på apan då det är den delen av mig själv som blir sjukt onyanserat sugen på att dricka alkohol.

Nu har laserstrålesuget släppt. Jag kan se dagens känslostorm med lite distans. Men mitt behov av kärlek och kroppslig närhet till en annan människa ser jag som ett högst legitimt mänskligt behov. Ska bara sluga ut hur jag ska gå tillväga i frågan. Det är jag inte alls klar över.

Önskar dig det bästa!

Idag var jag på mötet på anhörigcentret. Det kändes så himla skönt att få prata med någon om detta. Någon som kan detta. Så jag tror att någon gång i framtiden så ser jag ljuset, att allt kommer bli bra. Men det kommer ta tid. Det är jag beredd på. Kommer fortsätta gå på möten där.

@Kennie Men jag är ju en livsbejakande och smått rebellisk människa under ytan av förståndighet och plikttrogenhet. Det är de delarna av mig som jag vill att de tar lite mer plats. Jag vill ju känna mig sådär avslappnad och säker. Kunna se saker med humor, och även med mod kunna tacka nej till sånt som inte känns rätt. Jag tror du missade lite av vad jag skrev. Jag saknar närhet och att ha riktigt roligt med någon jag älskar. Barnbarnen och djuren är roliga på sitt sätt, men de erbjuder ju inte vuxensällskap.

Jag är glad för att du skrev iallafall. Tack!

@Obelix Det blev tyst. Hur går det för dig?

@marshmallow11 Du skrev i en annan tråd att ditt känsloliv blivit mer JoJo- artat efter att du blivit nykter. Det känner jag också. Det förvånar mig lite, men när jag känner mig stark och glad så känns det så bubblande skönt. En stor fördel med att vara nykter tycker jag.
Det låter fint att du och din mamma fick ett fint avslut och jag förstår att du tycker det känns tufft ändå att hon inte finns mer.
Yoga och meditation är bra för att stärka sitt inre, men som du säger; det är inte alltid så behagligt att närma sig det inre. Jag vet det, då jag också mediterar. Ibland är det som att det kryper i kroppen efter en stund. Då brukar det vara bättre att ägna sig åt gående meditation i naturen. Det går lika bra det med!

Önskar dig en fin kväll

@Varafrisk Kanske är du lite för trött för nya projekt helt enkelt?
Men alltför idog? Vi (jag) vill alltid åstadkomma en massa, trots att jag vet att ibland är det bästa för mig att vila och återhämta mig. Men så konstigt svårt att göra det. Luther?
Känner du också så?
Kanske det bästa för dig just nu är bara lugna promenader och mys. Utan dåligt samvete. …❤️ Och i den mån du kan förstås. 🙏🏻❤️
ps Jo, det går alltid att ta bort sitt eget inlägg.

@Varafrisk ❤️

Har varit ute en stund i dagsljus idag när jag kastade en soppåse och sedan tog en liten promenad. Det blev väl inte så många hundra meter men det var behövligt. Det piggade faktiskt upp. Fick lust att ge mig på att montera ett cykeldäck som jag försökte mig på att fixa för någon dag sedan. Däcket var lika motsträvigt idag. Men blev inte lika grinig över att jag inte fick på däcket ens på den ena fälgsidan den här gången heller.

Gick istället in och ringde ett affärssamtal, men blev lite trött av att diskutera en ekonomisk fråga. Det var inget märkvärdigt, bara en rätt enkel skattefråga. Men upptäckte direkt efter avslutat samtal att ett alkoholsug uppkom. Men då jag tursamt inte hade någon pilsner eller sånt så tog jag mig en liten flaska julmust i stället och det gick faktiskt lika bra. Det var nog bara lite lågt blodsocker som fick mig lätt nedstämd och orolig tror jag. Det är då många gånger som man har druckit onyttigheter helt i onödan förstår jag nu som nykter.

Förresten, @vår2022 det var kul att du skrev. Ja, det här med musik som du berättade om när det gäller att toner och hjärnvågor kan påverka en och fungera bra som exempelvis avslappningsmusik känner jag faktiskt till lite om. För i början av 2002 var jag rätt så intresserad av olika ljudtyper eller frekvenser och dess ljudvågors inverkan på hjärnan och väl serotonin och dopaminnivåer.

Kommer ihåg att jag för eget bruk använde ett program som då var freeware tror jag, det hette visst cool edit eller nåt sånt. Med detta program kunde man skapa ljudvågor att lägga i bakgrunden till kanske sitt eget instrumentala musikspår för att liksom meditera till. Musik kan användas praktiskt till mycket. Är det bara ett musikstycke och kanske inlagda ljudeffekter i i ljudbilden man gillar och man då kanske väljer en eller flera olika ljudfrekvenser som tilltalar en beroende på sinnesstämning och humör så är det faktiskt ett rätt bra verktyg att fokusera tänkandet med.

Ha en fin kväll!

En sak till. Snart förknippar du nya nyktra vanor med avkoppling 🥰 Jag kan lääängta hem till mitt badkar. Badar varmt varje kväll. Ljuvligt ❤️

Kram 🐘

I början tänkte jag på alkoholdjävulen som en matilsk treåring som satt i baksätet och ropade efter GLASS!!! Jag andades djupt ner i magen och svarade lugnt: ”Jag hör vad du säger, men först ska vi hem och äta middag.” Punkt.

Kram 🐘

Hej,
Jag tycker att det låter som ett gott liv, det där med barnbarn, häst och promenader. Apan försöker få det att framstå som ett nedköp, men tycker du det egentligen? Jag tror också att våra inre apor är bra på att hitta våra svaga punkter, vad som kan få oss att dricka. Din apa verkar försöka få alkohol att framstå som ett rebelliskt och livsbejakande val. Men det vet vi ju att verkligheten med alkoholberoende sällan lever upp till det. Det blir i realiteten snarare ett förslavande, förminskade och destruktivt val. Om bara apan är tyst ett tag kommer du nog åt den mer stillsamma glädjen som kommer av ett vanligt, ibland lite futtigt, men ändå så vackert liv.

@Smillans En kollega och vän till mig tipsade om medicinsk yoga. Jag har bara gjort det genom videos på youtube men tror att det nog kan vara behagligt i grupp om man ju är bekväm med det. Har du testat någon typ av yoga innan?
Jag tänker att man inte ska behöva lägga på sig en press att känna att man måste vara glad just för att det är 6 månader. Det är mycket starkt jobbat och så är det. Sen kan det ändå vara en riktig skitdag. Nu som nykter så kan humöret verkligen vara ännu mer som en jojo. När man dricker ofta så var det ju mer ganska mörkgrått eller svart. Kanske glädjen av det där första glaset som sedan blev 10.
Vi finns här i cyberrymden för varandra ❤️ (så pretentiöst det lät)

Dag 17: En hyfsat bra natt resulterar i lite bättre mående. Har analyserat sömndata från min smarta klocka och kan konstatera att snittet för min djupsömn har gått från precis över en timme till lite mer än en och en halv timme. Tänker att det i längden kommer förbättra hälsan och minska trötthet och depressivitet.

@Grävling Tack för peppning! Jag håller mitt löfte och tar en dag i taget.

Den inre apan lever rövar och skriker;
Nu räcker det med stillsamheter och promenader under allvarsam kontemplation! Nu börjar vi komma i högform och då ska vi banne mig släppa loss och ha lite kul också!
Varför ska vi sitta ensamma och gråta, när vi kan ha det skojigt istället?
Ska det vara såhär? Var livet inte roligare än såhär? Leka med barnbarn, ha sunda vanor och ägna sig åt andlig utveckling och plikttroget arbetande i stallet och på jobbet.
Vars fan är röjet, var är spontana upptåg och njutning? Vad gör du med storslaget mod, humor och social förmåga, om du bara ska sitta hemma ensam?

@Pärlor
Tack för att du skriver ut dina diagnoser. Jag blir så glad att höra att du har barn och att du tar hand om dig. Jag vågade aldrig skaffa barn, eftersom han jag tänkte skaffa barn med visade sig vara alkoholist. Min tid med självmedicinering var då jag stod på Litium. Jag kände ingenting. Från att ha känt massor. Det var fullständig apati. Det funkade inte. Så jag bytte medicin och slutade med alkohol. Men fyra år med litium. Och en tid med alkohol. Länge sedan.
Jag tog hjälp av en beroendemottagning. En psykiater var lyhörd och skrev remiss. Så jag träffade en underbar kvinna som var sjuksköterska. Tog antabus en tid, men behövde den inte längre. Svårt däremot att säga på fest att jag inte ville ha alkohol, i mina yngre dagar. Alla kvinnor skulle veta varför. Sa att jag var nykter alkoholist för att få tyst på dem. Och så slutade jag att gå på fest.
Men jag tog verkligen all hjälp jag blev erbjuden. Jag gick en kurs eller vad det var, via beroendemottagningen. Andra var tvungna att gå, då de hade kört med alkohol i kroppen och blivit av med körkort.
Det var jag, 5 äldre kvinnor och en man. Alla dessa kvinnor, i min mammas ålder. De gick hem från jobbet. Köpte sig en flaska vin. Och drack hela själv. De sa, att varken barn eller barnbarn visste. Ingen hade stora barnbarn. Om barnen skulle behöva akut hjälp med sina små barn så skulle ingen av dessa kvinnor kunna hjälpa dem. De var berusade varje kväll.
En av dem blev en vän till mig, men vi tappade kontakten. Det var så sorgligt att se hur hon hade det. Hon kämpade. Och hennes dotter var i min ålder och har ett av mina drömjobb. Jag har läst intervjuer med henne och ser vad hon berättar om mamman. Det är så hemskt hur denna sjukdom påverkar anhöriga.
Jag lyssnade till Matthew Perrys bok nyligen och den gav mig de svar jag har sökt tidigare. Om hur starkt beroendet är.
Det jag kan säga, efter alla mina 12 år som medberoende.
Lägg fokus på dig själv, din hälsa och din kärnfamilj.
Men det är svårare gjort än sagt.
Ta hand om dig!
På alla sätt!
Och vad bra att du skriver hur din läkare sa att du skulle prata om när du haft självmordstankar. Det är bra att säga det högt. Det är att inte prata om det, som är farligt.
Kram!

@Polerad 18 dar👊 inte illa

@Stora Loppan håll i, håll ut. Det verkar enligt uppgift ordna sig till slut 😀

Dagen har varit bra hittills. Alldeles farligt bra flyt och ett kännt ett skönt självförtroende.
Tandläkarbesöket gick riktigt bra. Proffsig tandläkare och tandsköterska. Tanden som det gått en av en bit av är lagad.
Men det hände det något märkligt igen;
Jag sitter och väntar på att bli inkallad till tandläkaren. I väntrummet spelas halvlugn musik på låg nivå. Jag bläddrar lite förstrött i en veckotidning. Känner igen en låt. En låt som jag hörde under min och exmannens bättre period. En sån där låt som vi spontant hade kunnat dansa till. Vi dansade en hel del med varandra, för han dansar väldigt bra. Vi dansade och drack vin och älskade varandra.

Sen drabbar känslan mig med full kraft! Jag längtar så efter att få vara i någons famn och bara känna mig lycklig.
Efter tandläkarbesöket tänkte jag till litegrann. Nej, jag skulle aldrig mer vilja vara i den relationen. Jag är inte direkt arg på honom längre och det är inte honom jag saknar.

Åkte sen vidare och köpte några säckar foder till hästen. Jag brukar köra bil i tystnad, men nu satte jag på radion. Kände mig glad och avspänd.

Åkte sen till stallet och gjorde lite arbete där tillsammans med trevligt folk. Hjälpte till att försöka få loss en bil som en stallkompis hade slirat fast med. Gick inte, trots granris, grus och påputtning. Det var uppförsbacke, så tyngdlagen verkade lite för bra och det var blankis under däcken. Slutade med att bonden kom förbi; Jag sprang iväg och frågade om hjälp och han kom tryggt och drog loss bilen med traktorn.

Längtar efter en sån där trygg man som kommer och hjälper när man inte mäktar med själv. På alla plan. Nu fixar jag både själavården och allt det praktiska på egen hand för mig själv. Visst, jag är rätt kompetent, men det hjälper inte mot allt.
På hemvägen hade suget efter vin blivit besvärande starkt. Riktigt jobbigt. Körde förbi infarten till systemet och raka vägen hem.

Har sedan en tid varit med på en dejtingsida, men bara högst planlöst. Har inte dejtat eftersom jag inte varit i form för sådant, samt tyckt att jag är lite för törstig för att det ska vara lämpligt med en dejt. Skulle väl bara träffa nån fyllskalle i värsta fall. Har hållit mig ifrån dejting och sådana tankar i över ett år. Har blivit alldeles för mager och har velat satsa på min egen utveckling istället.

Efter en kopp the och en knäckemacka har vansinnessuget lagt sig.
Kvar att processa är några ämnen;

Jag kopplar ihop lyckliga stunder och härlig social samvaro med vin. Det är rätt jobbigt faktiskt. Värsta suget nu när jag äntligen börjar känna att jag har lite flyt i livet och börjar bli sams med mig själv. Tycker om mig själv och trivs med tillvaron.

Med detta sug är det uppenbart att jag har problem med alkohol och att det inte blivit ovidkommande som jag önskat. Snarare en laserskarp lust att dricka.

Alkoholproblem är av kronisk och progressiv karaktär. Det förstår jag och jag vet att risken att man bara börjar där man slutat och att det kommer bli värre.

Sen ska man helst vara nykter ett helt år innan man börjar dejta. Var ska jag nu finna hjärtats fröjd och glädje?
Har befunnit mig i mörkohålan och äntligen känner jag hur det lättar. Ärligt talat; Just nu känns det som att jag bara vill skita i alla kloka föreskrifter om vad jag borde göra.

Men idag är jag nykter. Hela dagen. Den här dagen kommer ta slut, den med.

@Flarran Hej! Du som lyssnar på mycket musik. Det finns EMDR musik som ska lindra stress och ångest på nätet. Tror det är olika typ av frekvenser i musiken som stimulerar hjärnan på olika sätt. Har lyssnat på några stycken från Spotify och jag upplever det som skönt och avkopplande. EMDR är en terapimetod för traumatiska minnen och är evidensbaserad och internationellt accepterad. Med hjälp av ögonrörelser eller annan stimulering (ljud, beröring) växelvis, aktiveras båda hjärnhalvorna.

Ha en fin fortsatt dag!❄️

@bishop Hej! Det låter som att du har det väldigt tufft just nu, med mycket oro kring ditt hälsotillstånd. Jättefint att se att du får så många svar och så mycket stöttning här på forumet!

Som flera skriver är det väldigt individuellt hur abstinens yttrar sig och hur länge den varar.
Vårt generella råd när det gäller olika abstinensbesvär är att kontakta sjukvården. De kan ge rätt typ av hjälp så att man slipper lida i onödan och de kan också hjälpa till att utesluta att problemen beror på andra medicinska problem. Vad tänker du om det för din del?

En tanke som slår mig när jag läser din text är att du kanske tidigare fått bemötande av att du överdriver el oroar dig i onödan? Därför skulle jag vilja betona att din oro som du känner just nu är fullt förståelig och du behöver inte känna att du överdriver! Kanske en läkarundersökning kan ge svar på hur din kropp påverkats?

Hoppas att du hittar rätt stöd för dig, kämpa på!

Varma hälsningar,
Jenny, Alkoholhjälpen

Det är bara att dra upp persiennerna, andas in frisk luft och kämpa vidare. Det kände jag klart och tydligt efter att ha ätit ett par smörgåsar med skinka och druckit lite alkoholfri cider. Tänk i natt så var jag så pass nedstämd och uppgiven i sinnet att om jag hade haft tillgång till alkohol av starkare slag så vet man inte alls hur det kunde ha gått med någonting.

Men nu är man helt nykter sedan snart tre månader tillbaks och en erfarenhet rikare och vet att man kan klara även en djup mörk självdestruktiv känsla som kan komma plötsligt som från ingenstans. Vilket väl för övrigt inte är något nytt då sånt ju var vanligt redan tidigt innan tonåren då man började att självmedicinera med alkohol så att säga.

Det nya för i år är väl att jag för första gången på mycket länge lyckades att ta mig igenom en svår natt utan att dricka en enda droppe alkohol eller att ens ta något sömnmedel. Dränkte inte ens mina malande negativa tankar med skramlig musik heller. Gillar för övrigt egentligen inte tabletter som förändrar en psykiskt sett liksom, men hade det stått en pillertrillare från psykiatrin med något nytt okänt preparat i sin hand och lovordat detta, så hade jag nog utan tvekan svalt pillret direkt i natt som var.

Till dig @Denlillamänniskan, det ligger en hel del logik i ditt tänkande att det nog är bäst att ha en någorlunda balanserad och normalt fungerande hjärna så att säga, när man kanske ska prova in olika slags mediciner mot besvärligt psykiskt mående. Men samtidigt så vet jag ju att läkarexpertis inför varje medicintyp som jag har testat tidigare ju även tagit en hel del blodprover och även varit noga med att kolla mitt blodtryck och sånt och då faktiskt medicinskt sett väl har vetat vad de sysslat med alltså.

Men jag ska ju som sagt tala med en läkare framöver i februari och då ska vi väl diskutera hur vi medicinskt kanske kan gå vidare för att jag ska kunna må så bra rent medicinskt som det går med just mina unika förutsättningar så att säga. Tänker att det är bra att kunna tala ut om mitt aktuella psykiska mående just då och höra om de har några tips och förslag på kanske något nytt liksom. Men jag ska fortsätta att fokusera på nykterhet för det är ju det bästa under alla förutsättningar.

Kul att du @Andrahalvlek tittade in och skrev lite. För att må någorlunda bra så finns det mycket man måste arbeta med tror jag och då inte minst positivt tänkande fast det stundtals kan vara mycket svårt att ens lyckas att fokusera sitt tänkande på att orka lyssna på en ljudbok. Men nog finns det mycket bra böcker om hur man kan komma lite mer i balans det håller jag då med om.

Musik det använder jag då redan dagligen för att lugna ner mig, eller för att pigga upp mig, eller att till och med överrösta inre störande negativa malande tankar liksom. Det finns väl även en del bra gratis poddar man kan lyssna på när man är så sinnad vad jag förstår. Kämpar alltså vidare.

Ha det fint mina vänner!

@Natalia Så jobbigt för din vän, och så fint att du finns vid hans sida under tiden som dag läggs till dag och han sakta kan börja må bättre. Det är ju tjatigt det här med att minska på intaget, och att fortsätta försöka. Det är vår förmåga till uthållighet och att stå ut med tjatet som leder oss mot framgång.