skrev Kennie i Vad har man för val?

Bra gjort! Varje sån delseger är viktig. Och tiden är vår vän, varje dag läker hjärnan lite mer. Jag tror också att en viktig del i processen är att vara på det klara med att det är man själv som valt att sluta för att alkoholen inte gör något gott utan förstör för en. Att börja ifrågasätta alkoholnormen i samhället. Hur kommer det sig att så många idealiserar alkohol, är det verkligen så enormt gott jämfört med andra drycker? Och är det verkligen så skönt att vara berusad? Jag tror inte det. Jag tror det ligger starka ekonomiska intressen bakom att vi dricker som vi gör. Och av någon anledning är väldigt många villiga att gratis marknadsföra alkohol genom alla inlägg i sociala media, vintips i fikarummet, presenter i form av alkohol. Om man byter ut alkohol mot någon annan drog ser man hur bisarrt det är. Om instagramfotot, fikasnacket och gåbortspresenten var tex marijuana istället, så skulle vi kanske reagera och ifrågasätta varför någon försöker normalisera och dyvla på en droger... För mig har det varit viktigt att slå hål på min egen romantiserade bild av alkohol. Att inse att jag faktiskt inte avstår något utan att jag slipper något. Sen har jag alltid gillat att gå min egen väg, så att kliva av alkoholtåget och inte köpa den lögnen längre känns befriande.


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@prinsessa @Natalia Kaffe på sängen är något jag saknat under resan. Känns bra att ta igen det idag. Ensam hemma. Åter i jobb imorgon. Känner mig utvilad, men lite stressad inför morgondagen. Det går över. Nu har jag en ganska lugn dag framför mig, det känns bra! Åter i rutinerna. Hoppas att du kom hem sent för att du hade trevligt prinsessa. Hoppas att du får ordentlig vila idag Natalia. Nu tar vi en nykter söndag 😊


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@Kennie God Morgon/ förmiddag!
Fick mig ett litet leende efter din vänliga respons på min ilska. Ja, just så kände jag mig; Som en galen ko som far runt på ängen utan styrsel och sans. Liksom för dig är Gud och Naturen (fast det är ju egentligen samma sak) en stor källa till återhämtning och tillförsikt.
Tack för att du och andra finns här på forum för att ge stöd.


skrev Philia i Återfall

@aeromagnus Det är så fint av dig att finnas där för sonen nu när göra om operationen. Och anstränga dig för hans skull över huvud vid taget. Och för din egen skull också, antar jag 🙂💪


skrev Påvägmothälsa i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Milady Ja heja oss, helt rätt! Har en lugn söndagsmorgon ensam hemma innan jobb imorgon. Utvilad efter en härlig resa. Önskar dig en fortsatt fin helg!


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@Adde Du skriver så med sådan klarhet och ett sådant lugn, vilket ger mig tillförsikt. Märkligt sammanträffande att jag just igår kväll kollade på Jelineks Kurva. Känner till den sedan tidigare och visste redan då att det låg mycket sanning däri.
Tänkte också på det du skrev om hur man ska fira olika tillfällen, när jag var ute och gick idag. Tänkte på dig och hoppades att du kände dig tillfreds i stunden av att ha uppnått något/ att ditt liv blivit behagligare. För mig blir det mer och mer tydligt att mänsklig kontakt är det jag uppskattar mest med firanden. Att få glädja mig tillsammans med dem jag älskar eller tycker om.
Tack för dina ord. Jag önskar dig en bra dag.


skrev Jempa123 i Nu är jag här igen

Så är det söndag igen och det har gått över en vecka som nykter. Veckan har varit hemsk då en nära anhörig dog plötsligt. Men nykter har jag varit. Livet känns lite allmänt tufft just nu men jag tänker fortsätta vara nykter en dag i taget. Inget hade blivit bättre nu av att jag drack. Är knappt sugen heller men tänker på alkohol till sommaren eller andra sammanhang men tänker inte ta den frågan om hur jag ska göra sen nu. Nu ska jag ivf vara nykter. Ta hand om er där ute, livet är verkligen skört ❤️


skrev Kennie i Att vara sin egen bedömare

God morgon,
Här är det lite senare start på dagen. Njuter av tredje påtåren kaffe. Tänker på ilskan du skriver om. Har sett flera här inne som haft perioder med ilska i samband med att de slutar dricka. Kanske är det så att vi dövat en massa känslor med alkohol så att de när de släpps fria beter de sig som korna när de släpps ut efter en vinter i ladugården? Hoppar runt och lever rövare ett tag innan de lugnar ned sig och börjar beta.. Promenader är även min bästa medicin mot jobbiga känslor. Läste också ditt inlägg om besöket i kapellet. Jag upplever att det ger mig lugn och hopp att be. Utan att behöva definiera vad jag riktigt ber till, det handlar ju om att tro, inte veta. Var på Katarina- mässan på Södermalm för en tid sen. Väldigt fin. Önskar dig en fin söndag.


skrev Livelytree i Förändring genom ångest

@vår2022 helgen gick bra men inte veckan.
Är dock nykter idag.
Jag har svårt att komma över ”puckeln”. 4-5 dagar går bra.
Men nu framöver kommer jag inte ha möjlighet att dricka på nästan två veckor. Jag hoppas att det kan bli ett avstamp.


skrev vår2022 i Div åsikter eller...?

@Adde Intressant med Jellinek kurvan för alkoholister och för medberoende. Har kollat i den första kurvan tidigare och idag igen. Kan enligt den kurvan se att jag inte riktigt hade nått min botten, den kroniska fasen, som tur är, men var på fler punkter i den kritiska fasen. Känns läskigt med hur det lätt skulle kunna ha blivit så mycket värre och att jag lyckades båda kraft och energi till att få stopp. För mig hade jag nått min botten där jag var och förstod att det kan bara gå åt ett håll och bli värre om jag inte slutar att dricka helt. Det måttliga hade med tiden blivit omåttligt beroende.


skrev Rustning i Vad har man för val?

Godmorgon alla. Nu ångrar man inte att man inte hällde i sig alkohol igår kväll. Pigg och fräsch och utvilad. Låt oss vila i det.


skrev Kennie i Min tråd och hur det går

@Denlillamänniskan Tack för de vänliga orden! Glad om jag kan bidra till det viktiga samtal som pågår här på alkoholhjälpen.


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Hemkommen från en längre morgonpromenad.
Tänker att våra föräldrar har gjort det bästa de kunnat utifrån sin situation. Att det finns en genetisk sårbarhet också. Vi har alla fått en släng av sleven vad gäller uppväxt och genetik. Jag skärskådar mig själv och vet att det enda jag kan göra är att odla min medkänsla med mig själv och med andra. Sen är jag den jag är och andra människor är på sitt sätt.

Har också funderat en del på det här med att deltaga i detta forum. Dagens tanke är hur man ska hantera nykterheten och vara i den.

Här rekommenderas 3 månaders nykterhet innan man kan ta ställning till alkoholintaget. Annie Grace har en 30 Days Challenge som man kan deltaga i. Anna Lembke säger också att man borde vara någotsånär återställd i hjärnan på en månads nykterhet. Själv har jag ingen aning hur det förhåller sig eftersom när jag var nykter en månad sist, så var alkohol inte det stora numret som det sedan utvecklat sig till.

Efter några kilometers gående nu på morgonen så kändes det som att jag ville köpa en box vin och bara sitta och dricka för mig själv i lugn och ro. En liten tröst är att det är söndag, så det går inte. Nödraketer från ICA skulle inte göra den tillräckliga effekten. Och jag behöver inga nödraketer. Sansade mig snabbt och ägnade mig åt det jag brukar. Bara vara i nuet. Andas och se på himlen. Hörde att talgoxen börjat sjunga så smått och såg att naturen omgav mig tyst och stilla. Förstår att mitt återfall kommer att se ut såhär. Lugnt och städat köpa en box och i största medvetenhet om vad jag pysslar med dricka på ett metodiskt sätt. Men just idag lockar inte det. Har redan ritat ett hjärta på kalendern i köket och tar inte bara en dag i taget utan även varje ögonblick i taget.

Känns som att jag befinner mig i en simhall. Den heter Nykterhetens Paradis.
Där kan man glida ned i bassängen och simma sitt 30-dagars eller 3-måndares märke. På kanten av bassängen går väldigt vältränade och entusiastiska personer som är personal på simhallen. De hejar på och ger lite råd om effektivare simtag och att stå ut även om det är kallt, man får kallsupar eller nästan domnar av ansträngning.
Vi är några som simmar runt där. Vi sneglar lite på den som simmar i fållan bredvid..... Ser han trött ut? Undrar om hon simmar bättre än jag?.... Tycker dom andra att jag simmar på ett töntigt sätt? Har jag inte en väldigt snygg baddräkt och balla simglajor? Allt för att framstå som en rätt proffsig simmare som personalen ska heja lite extra på.

En del slutar simma och häver sig upp på kanten av bassängen igen. De orkade inte, de stod inte ut, eller så var det inte viktigt för dem att ta det där märket. Vi ropar mellan simtagen till dem; Det går bättre nästa gång! Bra kämpat. Sen tar vi ett nytt andetag och ett nytt simtag. Och ett till.

Och då tänker jag; Vad fan gör jag i den här bassängen och i den här simhallen? Vad är det för märke jag försöker ta. Jag vet inte ens det. Jag har bara börjat simma. Jag tar en längd i taget och hoppas på att själva Badmästaren ska träda fram till bassängkantens kortsida och säga; Nu är du klar, lilla vän. Kom upp och vila nu. Det finns egentligen inga märken att ta, men folk får gärna tro det så att de hittar motivationen att simma.


skrev vår2022 i Vad har man för val?

@Rustning Bra kämpat! Ja, du har helt rätt i att hjärnan behöver få återhämtning och balans för att kunna känna mer glädje igen. Alkohol är fejkglädje för en kort stund som sedan övergår till ännu sämre mående. Man skulle kunna säga att alkoholen bedövar och förgiftar sinnena och det behövs en rejäl utrensning av giftet i hjärnan och tre månader rekommenderas för detta. Men effekterna av att må bättre kan kännas av mycket tidigare, det är inte alltid synligt men det sker något varje dag som nykter. Så en dag i taget är en bra strategi. Man kan också säga att alkoholen bedövar och tar bort möjligheterna att känna äkta glädje i livet. Det som du nu som nynykter upplever så här i början av utrensningen, innan du fått en rejäl återhämtning. Många ger upp just här för att det känns så jävla jobbigt och då har man inte hunnit få en återhämtning eller utrensning av giftet. Så ge inte upp! Det behövs mer tid och tålamod. Den äkta glädjen föds fram ur nykterheten. Aktivera dig med något och be alkoholdjävulen att dra dit pepparn växer! Ge dig möjligheten till att få uppleva skillnaden. Det kommer att bli bättre!

Ha en bra dag!💪💕


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Påvägmothälsa Nu fortsätter vi mot måttligheten och att må bra. Heja oss !


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Först : Tack Andrahalvlek och Denlillamänniskan för gratulationerna <3

Sen......ÄNTLIGEN har har jag hittat Medberoendekurvan som motsvarar vår beroendekurva av Jellinek !!!! Jag har den på papper men inte fixat att lägga upp den här men NU !!!

- Borttagen länk pga försäljning -


skrev Adde i Att vara sin egen bedömare

Att bli arg är ingen bra lösning men det vet du redan :-))

Det är så många som försöker förminska sin egen alkoholkonsumtion för att kunna fortsätta dricka. Så gjorde jag med på den tiden när Systembolaget hade nåt som hette "Alkoholsnurra" (tror jag det hette ??) och där jag skulle ange hur mycket jag drack. "Märkligt" nog så "glömde" jag rätt så mycket av alla flaskor som jag senare bar till pantmaskinen ! (Ja, på den tiden fick man pant för liken och ibland kändes det som en extra lön !)
Efter åren här på Alkoholhjälpen så ser jag 2 olika typer människor (förutom anhöriga) :
1) De som verkligen är färdiga med drickandet och som är villiga att göra allt för att slippa den destruktiva livsstilen.
2) De som skriver här för avlasta sitt samvete men inte är nere i sin botten än utan vill fortsätta fast lite mindre..... Man kan inte vara lite gravid....

Jag själv har ju en historia på ca 10 år (innan jag hittade "hem") med olika soc-tanter som inte kunde ett jävla dugg om beroende men som gu'bevars gått på högskola för att lära sig att "hjälpa" oss alkisar. Hela tiden kände jag, med facit i handen, att jag gick till dem för att få tyst på tjatet hemma. Jag gick inte dit för min egen skull ! Det var inte förrän jag seriöst, på egen hand, började leta efter en utväg för jag var så otroligt trött på krökandet som jag ärligt erkände för mig själv att jag drack alldelse för mycket och att det hela tiden ökade. Det var en process på kanske 7-8 månader med återigen bråk med okunniga soc-tanter innan jag själv hittade en väg ut mha ett behandlinsghem som jag minsann fick betala själv. "Sånt betalar inte vi för" var beskedet från den sista soc-tanten. Egentligen var det nog en chef på alkoholmottagningen som drog igång mitt sökande då hon menade på att jag inte var alkis utan hade familjeproblem !!! Undrar hur många liv den nöten har förstört ??

Det är många som inte vill se att vi beroende har samma sjukdom med samma beteende och vandrar samma väg till undergången. Bra info om det är att kolla på Jellinek-kurvan (googla !) och där se hur vår sjukdom beter sig.

Du skriver så bra och nu gillar jag definitvt "offerkoftornas finklänning" :D :D

Kram <3


skrev vår2022 i Min resa

@Em och nykterheten Hej! Ja, det är så skönt att vakna upp från en mardröm och inse att den inte är sann. För mig var också sorgen över att inte dricka mer ganska snabbt över när jag såg och fick ta del av alla goda effekter som nykterheten förde med sig. Så här i backspegeln så var det ingen större förlust som vid en riktig sorg, för den man allra mest i början saknade och förlorade var en sämre och alkoholberoende version av sig själv. Det är skönt och befriande att den versionen är borta. Jag är också så tacksam för den nya friska, fräscha och balanserade versionen av mig själv.

Skönt att ditt liv känns stabilt och vad härligt att bara kunna fokusera på vad du ska ha på dig😁

Ha det fortsatt gott!❤️


skrev prinsessa i Kaffestugan

Var på bjudning igår och tog bilen dit och hem, blev ganska sent så jag är lite trött idag. Känns skönt att ta bilen för då kan man inte dricka och jag kände inget sug alls. Kaffet smakar gott idag. Blir en lugn dag här hemma, en promenad och kanske någon mysig serie.

Påvägmothälsa: Sin egen säng är bäst! Välkommen hem!

Önskar er en fin söndag!


skrev Em och nykterheten i Min resa

Har inte skrivit på ett tag, vardagen rullar på. Strax är det två månader sedan jag slutade dricka. Känns just nu väldigt okomplicerat. Har inget sug alls. Eller jo, en gång var jag i en bar med min kille och innan vi hade beställt var det ett annat par som beställt champagne och jag kände doften och kände att jag verkligen skulle ha velat ha ett glas. Men det var ett glas, inte bälga i mig en flaska eller fler. Det försvann snabbt också.
Inser att folk kanske inte vet hur de ska bete sig runt mig, var hemma på middag hos goda vänner som jag berättat för. De drack också alkoholfritt och även om det var skönt så behövs det inte. Men väldigt omtänksamt. Jag ska vid tillfälle säga att de förstås kan ta ett glas vin, även om jag inte kan.
Hade en mardröm häromnatten. Att jag övertygade mig själv om att jag kunde prova dricka. Vilket jag ju förstås inte kunde, eller egentligen kommer jag inte exakt ihåg vad som hände i drömmen men jag kommer ihåg ångesten. Först när jag vaknade så hade jag sjuk ångest över att jag druckit men sen insåg jag att det bara var en dröm. Den lättnaden!!!
Börjar vänja mig vid tanken att jag aldrig mer kommer att dricka och den fyller mig mer och mer sällan med sorg. Jag skänker tacksamhet till allt annat jag får. På nyårsafton, exempelvis, kunde jag köra hela familjen till fyrverkerierna, jag vaknar alla morgnar och är fräsch, jag slipper ljuga, jag slipper oro, jag slipper ångest. Livet är stabilt och mina relationer mår väldigt bra av detta. Nu under våren när det minst två 50 årsfester på gång. Jag ser fram emot dessa, känner mig stabil, funderar mest på vad jag ska ha på mig.


skrev Andrahalvlek i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Och jag tänker att var sak har sin tid. Jag har ätit mycket sött (kakor, glass, choklad i huvudsak) under mina nyktra snart fyra år. Så mycket att det till slut blev ännu ett missbruk. Det tog sin tid att verkligen fatta det - att substitutet jag gav mig själv hade utvecklats till ännu ett missbruk. Det fanns ingen guldkant på mitt moffande alls mot slutet.

Och det var först i höstas som jag var redo att göra en förändring. Mycket berodde det på att jag verkligen vill vara i tillräckligt god fysisk form för att motionera min hund, och mina artrosknän satte lite stopp där. Bästa sättet att göra knäna bättre är att styrketräna och gå ner i vikt. Då hittade jag min motivation. Och jag hittade min metod också (kaloriräkna och två buljongdagar/vecka) för jag behöver framgångar på vågen nästan varje vecka för att orka fortsätta.

Men som sagt, var sak har sin tid. Nykterheten först. Och pannben handlar om att verkligen bestämma sig, inifrån och ut. Precis som med drickandet. Och du - har vi klarat att sluta dricka så klarar vi allt!

Kram 🐘


skrev Natalia i Kaffestugan

Kikar in...
Långpass med sömnbrist får innebära att dra runt en konstant kaffekopp. Inga enheter för mig ikväll.

Önskar en skön söndag ❤


skrev Denlillamänniskan i Vad har man för val?

@Rustning God Morgon!
Vet inte om du läser min tråd, men det var en sådan dag för mig också igår, även om suget inte var lika starkt hos mig.
Jag tycker du gör det jättebra! Jag hoppas att det känns roligare och stabilare så småningom och att det redan ska kännas bättre för dig idag.


skrev Se klart i Nykter livet ut

Idag har jag ätit så mycket onyttigheter känns som jag maxar denna hej för på måndag är det stopp och belägg med dessa stinna dagar. Lider inte som jag gör ibland när jag känner mig diet-sunkig utan känner mer att jag samlar kraft och ser fram emot några kilo mindre, eller centimeter då…
Med min gulliga mamma på landet, vi har bakat och lagat hennes favoritmat och dessert. Löst korsord och babblat på om blodtryck, hennes nya favoritämne…
Kram alla lämpar ni är så bra! ✅


skrev Se klart i Promillebikt

Jag kikar in och säger hej och instämmer att det verkligen är en ynnest att få följa din resa. Så mycket nya tankar och insikter och en hel del rutiner i form av mat och dryck som du ju njuter av - och städning, hålla ordning omkring och är betydelsebärande på fler sätt än att det ser fint ut- tror jag (som blivit med ordningssam på vissa plan- och slarvigare med annat dessa år.)
Dina inlägg om din uppväxt är också vldigt berörande och frågor dyker upp av omsorg om hur du har haft det. Jag har en känsla av att du kanske är i början av att veckla ut din historia- kanske hade det inte varit möjligt utan att samtidigt vara nykter? Ha det fint kompis!