Senaste kommentarerna i forumet

@JHL tack- vi stapplar på- 2 steg fram- ett steg bakåt.-läste din tråd. Vilken kämpe du är- fortsätt så. En dag I taget. Du väljer första glaset vodka- sen väljer vodkan. Aldrig glömma sista bakfyllan. Fokusera på den när suget kommer. Grymt bra jobbat👊

@Detblirbättre tack för pepp! Har satt igång en process för att få samtalsstöd så jag hoppas jag inte behöver vänta allt för länge. Förmodligen skulle vi behöva gå i parterapi också men jag känner att jag måste börja med mig själv 🙏

@eling tack Eling, vi är på samma spännande resa. Om du bävar inför en solsemester så lovar jag dig att trots att suget kommer mellan varven- första kvällen såå mycket- så är detta ändå den bästa resan på väldigt länge. Morgnar och dagar super- även kvällarna allt bättre ju längre dagarna gått. Folk som dricker bubbel och bloody Mary till frukost tittar avundsjukt på medaljen som stolt hänger på runt min hals- tack för den❤

@Detblirbättre jag håller med, vid bodelning är det inte hälften var, det är väl första steget och sedan är det skuldavskrivning därefter är det hälften var. Jag är ingen jurist men jag tror att om en part har skulder större än sina tillgångar (halva hus, halva bil etc) så kan det efter skuldavskrivning bli så att den som har skulden kommer att få mer än initiala hälften. Skulderna ligger dock kvar hos personen som har skulden.

Sök juridisk hjälp.

@Blidenjagvillvara77 kära du! Som andra redan skrivit så ska du ju verkligen inte bära allt detta själv! Tänkte på en sak gällande ägoarrangemanget; kan du få juridisk rådgivning här så du verkligen vet vad som gäller?
Men sen gällande ditt mående är det ju verkligen nödvändigt att du får samtalshjälp. Får en känsla av att din man är rätt dominant och på gränsen till manipulerar dej för att du ska känna dej så dålig som möjligt? Det blir ohållbart för dej att kräla i stoftet, du kommer ju att bli ännu mera förkrossad.
Känner igen mej i detdär att ha svårt att ta plats, uttrycka känslor och ”kräva min rätt”. Och det är förstås jättesvårt i din situation nu när all skuld läggs på dej.
Jag hejar på dej och tänker på dej och hoppas nu innerligt att du kan få hjälp❤️

@LAO Nä jag skämdes så jag tryckte på dölja inlägg. Att sitta kl 4, vakna kl 2 med sån ångest och tryck över bröstet för att man druckit en hel dag. Hemskt! Men skönt att veta man inte är ensam och kan ta del av andras erfarenheter här är viktigt på min väg i detta! 🥰

@Qwer1 Ta denna månad till att fundera på hur du vill se ditt liv framgent. Piller jag blev erbjuden var:
- antabus (annat namn dock) för hel avhållsamhet. Man ska tydligen må illa när man dricker. I en initial period skulle jag ta det på plats hos beroendecentrum några ggr per vecka.
- Något piller gör att minska sug. Är säkerligen lämpligt för hjälp till avhållsamhet om suget är stort
- Något piller för att minska belöningen när man dricker. Egen tolkning som läkaren höll på med, när man drar första biran och en liten kick kommer så uteblir den kicken/välbehaget. Tar man detta piller så är tanken att ingen belöning gör att man dricker mindre.

Notera att jag inte har någon som helst medicinsk utbildning och ovan är mina tolkningar i egenskap av lekman.

Lycka till och hoppas att du går den vård du behöver

Kul att det går enkelt. Jag har efter 41 års snusande lagt av för något år sedan. Jag kände ingen nikotinabstinens alls. Kropp och hjärna var nog sysselsatta med alkoholen och det var nog svårt att skilja på det och nikotinabstinens. Det är nog den enda positiva beteendeändring jag gjort de senaste 5 åren.
Återigen, bra att det går enkelt för dig men alkohol är en lurig drog så var uppmärksam på signaler, sug och beteende, särskilt i vissa sociala situationer där alkohol ter sig naturligt.

@zalkin grymt imponerande!!! Jag är inne på mina initiala stapplande steg och lär mig massor av er som har kommit längre.

Bra kämpat och fortsätt så!

@zalkin fantastiskt bra jobbat! Stort grattis och som sagt förtjänar du både diplom och medaljer. 120 dagar låter som ett bra nästa mål. Känns skönt att ligga några dagar efter dig, då kan jag försöka gå efter I dina fotspår. ❤️🥇

90 dgr A- fri idag. Med stor tacksamhet vaknar jag upp denna morgo🙏 så mycket har förändrats under dessa dagar. Särskilt viktig för dig att veta som är precis I början av din nykterhet. Nästa nya mål 120 dgr. Ett cyberhjärta kommer här till alla kämpar i detta forumet, alla hjärtans dag till ära, fina e ni, allihop❤❤❤........

Hej @danisa! Det är bra med mig men det är rätt mycket på jobbet och så känner jag mig rätt trött. Kanske fullmånen som spökar😁. Förra helgen var rätt intensiv också så hann inte med så mycket vila, så denna helg ska bli lugn och skön med utrymme för vila.

Vad roligt att höra om din vändpunkt! Så himla modigt av dig att säga det du burit på länge och att du fick en känsla av frihet. Det är som att man blir stark och får massor av styrka av att få ur sig saker som sitter djupt och som påverkar det psykiska måendet. Som att rensa ett stopp i avloppet och vattnet flödar fritt igen. Bort med skiten så man kan andas fritt igen. Och framförallt som du skriver, att du tar tillbaka makten i ditt liv igen, att det är du som styr ditt liv och att det är hon som får anpassa sig efter det. Sen gäller det att hålla den linjen och inte ramla tillbaka i gamla mönster igen. Du vet, som man kan göra med alkohol, man tror att man kan ta ett glas igen, att man fixar det och efter ett tag är man på ruta 1 igen. Så det gäller att skapa nya vanor och mönster så att det blir långsiktigt hållbart över tid. Hur tar din syster det?

Ha en fin fredag och bra jobbat!💪❤️

Bra jobbat Mrx
Dagar blir till månader och år. Låter man bli första glaset så förblir man nykter.

@JHL tack för stöd 🙏 precis som du säger behöver jag hjälp att sortera tankar och känslor. Jag inser att jag inte kan, eller ska, ta på mig allt men det blir lätt så. När det gäller huset handlar det om att vi utökat bolånet med en summa som är hälften än vad vad jag skulle få ut vid en försäljning, alltså min del. Maken kommer därmed stå som ensam
Ägare och vid en eventuell försäljning eller separation har jag redan fått ”min del”, så har jag förstått det… och det är precis som du säger, jag blir en ”bifigur” i sammanhanget som inte är betrodd eller tillräckligt respekterad för att äga en del av mitt eget hem vilket ju så klart spär på den redan dåliga självkänslan. Men jag förstår att han agerar som han gör, han behöver försäkra sig om att inte bli barskrapad som han själv uttryckte det, om vi skiljer oss. Det är mycket tankar som snurrar nu och jag vet varken ut eller in, vad jag kan ställa för krav, kan jag ens det liksom? Ska jag ”kräla i stoftet” på obestämd tid i väntan på att han ger mig ok, eller slänger ut mig? Till hans försvar så ska jag säga att han inte kommer kasta ut mig och har varit tydlig med att vi måste hjälpas åt för barnens bästa. Om jag blir drabbad blir ju även barnen det. Detta är antagligen den bästa praktiska lösningen för oss alla just nu, även den mest ekonomiskt fördelaktiga. Detta hindrar ju ändock inte att jag känner som
Jag gör.

Dag 25! Tiden rusar fram i raket fart. Idag är det fredag igen. Fredagar är den dag som jag tidigare brukade nyttja alkohol. Den här fredagen bryter jag ut öl och vin mot Trocadero Zero. Jag kommer att vakna pigg och utvilad imorgon. Imorgon lördag ska vi umgås med vuxna barn. Jag dricker aldrig alkohol när jag umgås med barn och barnbarn. Den principen har jag haft i många år. Vi är bjudna på 3 års kalas på söndag hos en nära släkting som bor 3 timmar från oss. Det blir mycket bilkörning på söndag för mig. Alltså det finns ingen anledning för mig att dricka den här helgen. En dag i taget 😀
/Mrx

@Blidenjagvillvara77 paus och stopp! Jag hinner inte svara nu men vill gärna skriva senare idag. Grunden är ändå att det inte är en massa fel på dig🧡

God morgon i stugan! Det var ett tag sedan jag tittade in här. Men nu är jag här och önskar en god morgon/god förmiddag. Drickandet går väl sådär.

Tittar in lite senare, men ska iväg nu!

Hej,
Ledsen att läsa att du går igenom en mycket tuff period just nu. Her ni provat parterapi? I en tvåsamhet ska ni ju luta er mot varandra och ge varandra stöd.
Jag kan inte din situation men att skylla sin otrohet på dig för att du har brister och inte visar tillräckligt med kärlek känns för mig som ett behändigt sätt att skylla på dig och inte ta ansvar för sina egna nedriga självvalda handlingar.
Ang huset, kan du beskriva vad du menar med din del? Din roll i ert förhållande riskerar att minskas när du blir inneboende hos din man.
Bra att du har kontaktat vc för samtalshjälp. Det är ofta nyttigt att prata med någon oberoende part som kan hjälpa till att reda ut tankarna oavsett vad resultatet mynnar ut i.
Glöm inte att sätta dig själv i fokus, särskilt när du går igenom en mycket tuff tid.
Du har mitt stöd och hoppas att familjesituationen löser sig. Att kämpa för nykterhet är nog så svårt och du behöver inte fler samtidiga problem att hantera.
Tillsist, du verkar vara urstark person som kämpar på. Ge inte upp det kommer bli bättre!

35
Hmm
Trodde det skulle vara svårare än så här att sluta. Lite orolig i kroppen men annars bra. När jag slutade snusa klättrade jag på väggarna i flera månader.
Men det är väl olika hur mycket man dricker, jag drack mej aldrig full utan jag tog 3-4 öl 33cl varje kväll i 14 år. Kan tänka mig att det påverkar.

Såg fel det är om en måmas jag ska vara där...

Godmorgon gänget!
Har nu haft två nätter med usel sömn och dessutom blivit förkyld. Med tanke på att jag tog tjuren vid hornen och erkände mina misstag torde det vara tvärtom- spänningarna, oron, ångesten över att ha burit allt inom mig under så lång tid bör ju rimligen släppt och skänkt mig lite sinnesro men det blev tvärtom- sovit som en kratta och känner mig mer nedstämd och ledsen än någonsin. Det har liksom gett ringar på vattnet och självrannsakan har varit intensiv på alla plan. Vi har varit ett par i 19 år, gifta i snart 15 men alla problem vi haft under åren skylls i princip på mig. Om vi ska ha en chans är det jag som måste ändra på mig. Jag förstår att ett svek tar tid att komma över, jag om någon vet eftersom min make var otrogen för ca 10 år sedan. Redan då handlade om mina brister och att jag inte visade tillräckligt mycket kärlek. Nåväl, det är en lång historia men jag kunde se min del i det hela, och valde att gå vidare tillsammans. Nu känns det inte som att jag inte vet vem jag är längre. Jag vet inte vad jag har som är bra eftersom jag bara får höra det dåliga just nu och allt jag måste ändra för att bli ”förlåten”. Alkoholen har varit en del av våra (mina) problem- att jag inte kunnat hantera den och det har han påtalat många gånger under åren. Jag börjar allt mer känna att jag inte passar in i ekvationen och att jag bara förstör det roliga. Jag kan inte dricka alkohol så att dela en flaska vin och ha det mysigt (sätta guldkant) tillsammans går bort. Jag blir liksom ”avvikande” när vi umgås med våra vänner eftersom alkoholen är så central i de sammanhangen. Jag känner mig ledsen, ensam och utanför. Jag kan och vill inte prata med dem om detta och tänker mer och mer att det bästa för både mig och min man är att vi delar på oss. Det skulle ge honom helt andra möjligheter och liber skulle bli ”enklare” för honom eftersom jag är så ”svår”- kan inte dricka, är
Ganska introvert, svårt att visa känslor etc etc etc…. Självkänslan är i botten och den blir inte bättre av att känna så här. Han har på eget bevåg bestämt att skriva över huset på honom och jag får ut min del för att betala en del av de skulder jag dragit på mig… och detta är en historia för sig, det är ett beteende, ett flyktbeteende som jag måste gå till roten med. Men känslan av att inte stå som ägare på vårt hem längre är svår att beskriva. Jag känner bara en enorm sorg även om jag förstår och respekterar hans resonemang. Jag har inte någon vän jag kan dela detta med, kanske mitt problem att öppna mig och blotta mig är en anledning till det? Jag har i alla fall kontaktat vc för att få någon form av samtalshjälp. Jag klarar inte att reda ut alla känslor själv och min man och jag pratar olika språk känns det som…
Ursch vilket mörkt inlägg detta blev, på kärlekens dag dessutom. Men jag måste ut med det nånstans. Tack för att ni finns, känner mig mindre ensam när jag är inne här och läser 🙏💛

Fredag, och tio grader kallt utomhus är det. Men här i köket är det hur varmt och gott som helst. Vaknade till alldeles nyss efter att ha fått sovit i över fyra timmar, vilket behövdes och faktiskt är något som jag uppskattar och känner tacksamhet för. Man behöver egentligen inte så himla mycket för att må bra. Dricker nu ett glas med vanligt vatten och har inte det minsta behov eller längtan efter nån alkohol i stunden.

Har läst lite på detta eminenta forum igen och sett att det för oss alla på lite olika sätt är jobbigt att vara människa, och att vi alla väl har våra utmaningar att brottas med. Men håller man bara i och ut och inte ger upp i första taget så löser det mesta sig. Det är så lätt att oroa sig helt i onödan och då bli tung och mörk i sinnet fast det inte behövs. Tänker på Skriftens kloka och tänkvärda ord om att var dag har nog av sin plåga, och nog är det så allt.

Nu har jag dragit upp persiennerna och sett att det är mörkt ute på gården, precis som det ska vara vid den här tiden på dygnet. Tror att jag ska passa på att försöka sova nån timme till nu så att jag kanske blir lite piggare och får energi till att ta mig iväg ut efter en flaska mjölk och lite dagligt bröd när dagsljuset har anlänt och matbutiken i mitt kvarter har öppnat.

Tittade nyss tillbaka i min dagbok och såg att jag redan för ett år sedan tyckte att jag skrev lite mycket och ofta i min dagbok här på nätet. Nog är det väl så liksom. Har inte kommit så värst långt på min nyktra vandring egentligen, men går då fortfarande helt alkoholfri och det är väl nåt att vara tacksam för. Det är kanske dags att runda av mitt skriveri kände jag än en gång. Har nog sagt det mesta för stunden och tänker att det nog får vara bra på ett tag med nyktra filosofiska reflektioner.

Ha en fin dag!

Morgonkaffet smakar gott.
Morgon PW till jobbet och em PW mot hemmet i em. Mitt " hattiga" jobbande passar mig fint och allt " hattande" klirrar fint i plånboken.
Något som oxå är bra är att det passar mig att inte jobba flera dagar i rad.
Hur det än är så är jobbet en stor del av livet i många år. Skaver jobbet så blir livet inte så bra.
Längtar ni oxå efter våren?
Jag längtar massor. Less på vinterjackor. Trött på mössan och allt " bylls"
Tänk liksom att få en ljum vind över kinden. Känna värmen av solen i ansiktet!
Den här våren ger jag mig själv nykterhet och möjlighet att leva utan ångest och skam.
Det jag gör just idag dag ger mig möjlighet att få en bra dag imorgon oxå.
Även om jag är lite vintertrött så ser allt så mycket ljusare ut än förra våren.
Då jobbade jag oerhört intensivt och stretade mig in i den berömda väggen för andra gången i livet. Även utan alkoholkonsumtion hade jag landat där men det gjorde inte saken bättre.
Jag har blivit bättre på att sätta mina egna gränser. Att inte dricka vin är bara en ytterligare gräns för min ork och välmående.
Idag ger jag mig själv en kram fylld av omtanke o vinet vill jag inte ha.
Att vara nykter är självkärlek, att ge mig själv något fint.

Ha en fin alla 🤎 dag!

@Andrahalvlek På sätt och vis kanske du var den som fick mest ut av den där kvällen med andra ord ;)

@norrlands påg
Kul att du tränar och håller suget stången. Du ska vara stolt över dig själv.