skrev Amanda L i Tillsvidare

@Ny dag Ny dag Jag missade ditt inlägg förut. Den bästa beskrivningen finns i min långa tråd för det är verkligen en process. Oftast går det med myrsteg, några dagar som blir veckor. Men plötsligt inser man att något förändrats. Antingen att något känns på ett annat sätt eller att man tänker eller fungerar på ett nytt sätt. I början kan det vara mer upp och ner, rörigt och oklart hur man ska göra och vara. Men det klarnar efterhand. Saker som var otroligt viktiga eller ångestframkallande har blivit helt oviktiga. Exempelvis hur ska jag säga att jag inte dricker alkohol på någon fest eller liknande. Det grubblade jag mycket på!
Nu kan jag knappt förstå att det var så svårt. Det oroar mig inte ett dugg nuförtiden.
Och jag tror tiden är en viktig faktor, Ju längre tiden går ju mer naturligt och vardagligt och självklart blir det att jag är en som inte dricker alkohol. De flesta vet det, och det är inget konstigt.
Jag har lärt mig att klara av kivet utan alkohol och det funkar oftast fint och absolut bättre än med.
Mitt tips är att lita på processen.
Ha tålamod, och det mesta kommer att lösa sig.❤️❤️❤️


skrev Såjävlatrött i Sviken igen...

@Kevlarsjäl62 hej! Det har minst sagt varit en bergochdalbana. Men jag har för drygt en månad sen kickat ut han ur lägenheten. Jag känner direkt att det blev en otrolig tystnad. Först väldigt skönt för kaoset i huvudet försvann. Sen blev den läskig. För att det påminde om ensamheten så mycket. Jag gick till en expert på medberoende och ska tillbaka dit igen. Det va hemskt första möte, mkt tårar och det va startskottet till att jag kickade ut han. Nu mår han skit och är ute och är destruktiv osv och skriver att han förstår mig och att han ska göra allt i sin makt för att ta tag i situationen och söka hjälp. Han har dock haft hjälp tillochfrån men hans ångest är så djup och hans vårdare ger han endast KBT metoder. Alltså hur han ska hantera det i dagsläget. Vilket är bra ijuförsig…men min terapeut beskrev det väldigt bra. Att dessa personer med undvikande anknytning har varit med om något (kan vara superlitet) där de inte känt sig hörda och därför valt att stänga in alla känslor inom sig. För att bota en missbrukare med denna anknytning måste man lyfta på locket och bearbeta alla de trauman.

Jag tror inte han kommer få den hjälpen tyvärr.

Det värsta är att jag vet jag gör rätt val. Här och nu. Det känns jobbigt i hjärtat men i huvudet
Är det logiskt.

Det jag tampas mest med är det här hoppet längst bak, när han skriver om hur mkt han saknar mig och att hans minsann ska bevisa och komma o hämta mig i framtiden. Det känns såklart smickrande men också jobbigt.

Jag har sagt till han att jag måste fokusera på mig själv, jag måste dejta, jag måste få må bra. Och skulle vi i framtiden mötas och han har gjort en livsomvändning så kan vi ta ett snack. Men jag har varit väldigt tydlig med att det inte kommer på något sätt garantera att vi blir ihop. Jag kommer alltid älska honom, men jag kanske har gått vidare? Eller fått perspektiv på allt och vägrar?

Men det jobbiga är att jag liksom är så medberoende /kär i han, att det jag oroar mig över mest är att han inte ska bli lycklig. Att han kommer gräva ner sig ännu mer i en depression och i värsta fall skada sig själv. Det är jobbiga tankar. Alla säger ju att man ska prioritera sig själv och sin egen lycka. Men utan att låta ego, så vet jag om att jag är ett jävla kap som person. Jag känner verkligen att jag som är såpass lojal, kommer ha gått i massa terapi, lärt mig så mkt genom detta. Jag vet vad jag söker hos en partner och med lite tur kommer det inte vara några problem.

Därför tror jag att det känns läskigare att han kommer fastna i huset hos sina föräldrar och gräva ner sig ännu mer i sin depression.

Uppenbarligen är jag fortfarande medberoende, har dock beställt en bok om hur jag ändrar min ängsliga anknytning till trygg. Jag kommer aldrig kunna gå in i en relation igen fören jag lärt mig att det ÄR INTE MITT JOBB ATT FIXA NÅN ANNAN!


skrev aldro i jag är livrädd

@Flarran ne men de uppskattas alltid o höra om andra som befinner sig i lite samma sits. dag 12 imorrn . ska nog försöka ta blodprover nästa vecka . om ja vågar . får se .


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Kikar in en kortis innan jag ska gå till sängs. Det jag tänker på är att om man tar bort något, i detta fall alkohol som upptagit massor av vår tid, så behöver man lägga till något som fyller den tiden. Det uppstår liksom ett tomrum som lätt kan upptas av grubblerier och ångest. Man får inget gjort liksom, man kan lätt fastna. Jag har fyllt min tid med bland annat motion, springer eller tar långa långa promenader i skogen. Det är så rofyllt och givande i naturen och det är som grön rehab😁. Även om det känns motigt så tar jag mig ut, det är oftast då som jag också behöver det som bäst. Öj vad gött jag mår efter det. Det är det jag tänker på när det tar emot, att jag vet hur skönt det kommer att kännas efteråt. Det är som lyckopiller fast inte konstgjort. Motion är så effektivt mot psykiskt dåligt mående. Sen blir det till slut en ny god vana när man gjort det till en rutin. Sedan tar det även sin tid att få återhämtning och balans i hjärnan igen efter ett stor dagligt och långvarigt intag av alkohol. Man brukar säga att det tar minst tre månader för återhämtningen och balansen, men det sker varje dag utan att man kanske mörker av det så mycket. Så ge nykterheten, hjärna och kroppen tid och tålamod. Det är så värt det och du har gjort ett kanonjobb hittills!💪. Fortsätt så och fortsätt på din motionscykel samt ta dig ut en stund på dagen och få dagsljus. Vi behöver det för att må bra. B-vitaminer med tiamin och d-vitaminer är bra kosttillskott. B-vitaminer som innehåller tiamin, är något som man lätt får brist på när man druckit mycket alkohol. Jag käkade upp några burkar B-jäst som jag köpte på Ica i början av min nykterhet.

Keep up the good work precis som du gör!💪🤎🎄


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Tack för alla grattishälsningar och uppmuntranden på min ettårsdag som helvit. I går passerade jag tretton månader, så det nyktra livet rullar på... Det värmer att få respons, ska ni veta, trots att jag själv inte längre är så aktiv. Förhoppningsvis kan någon känna hopp och inse att det kan gå vägen att bli nykter även om det inte gått spikrakt och botten börjar närma sig. Ni vet, kunde jag så kan du. 💗

Häromdagen fick jag en fråga från Kristoffer om det var ok att använda min luciavers i år igen i julkalendern här på forumets startsida. Så i dag finns den med. Jag kopierar in texten från förra året. Det blir repris på en repris 😅:

"För några år sedan fick jag uppdraget att vara både lucköppnare och Lucia i Tomens tråd här på forumet. Självklart tog jag uppgiften på allvar och försökte sprida lite i ljus och hopp i decembermörkret. Här kommer lucialuckan i repris:"

"Som tillförordnad lucköppnare i dag och tillika utnämnd Lucia (det var minsann inte i går, inte i förrgår heller för den delen) vill jag försöka ge alla en fin start på dagen.

Dagens lucka är fylld av omtanke och presenteras som sig bör denna morgon på vers.

🌟⭐🌟⭐🌟⭐🌟⭐🌟

Stolthet

🕯Ett ljus vill jag bära
för dig som är ledsen
som kämpar mot flaskan
i smyg där ingen ser

🕯Ett ljus vill jag bära
för dig som är ensam
som så gärna önskar
att få vara som "dom"

🕯Ett ljus vill jag bära
för dig som är rädd
att A ska gå före
både jobb och famij

🕯Ett ljus vill jag bära
för dig som är modig
och törs ta upp kampen
mot vår fiende A

🕯Ett ljus vill jag bära
för alla oss kämpar
som försöker vårt bästa
att i själ få ett lugn

🕯Ett ljus vill jag tända
för forumets omsorg,
gemenskap och stöd
här är vi alla en del

🕯Ett ljus vill jag höja
för vårt människovärde
du kan mer än du anar
lova att tro på dig själv

🕯Med ett ljus vill jag lysa
upp stolthetens boning
så skör men så viktig
när vi gjort något bra

🕯Ett ljus vill jag ge dig
och få dig att förstå
att trots några bakslag
är du fantastisk ändå

🌟🌟🌟🌟🌟🌟🌟🌟🌟🌟


skrev erivan i Försöka vara nykter

@Himmelellerhelvette ❤️ tack !! Du inspirerar mig !! Jag har läst många av dina kommentarer, du verkar så klok o klarsynt. Kram❤️


skrev Antonia i Promillebikt

Bra grej, den där cykeln!
Själv botar jag just nu ångesten med nyponet. Det är nåt med det...mycket C-vitamin och nåt med smaken som ger suglindring hos mig.
Kram och godnatt, här blir det tidig sänggång.


skrev Himmelellerhelvette i Promillebikt

@Flarran Så fint att du mår bättre! Ofta kan man om man är uppmärksam på ångesten kunna se i efterhand hur den liksom går upp, upp, upp tills den når någon slags topp för att sedan gå ner, ner och ner. Jag försöker tänka på det när jag får ångest, att jag klarar det här, inom någon timme brukar toppen varit nådd och sedan kan en småångest ligga och surra resten av dagen men den är mer lätthanterlig.

Motionscykel är toppen! Då får du ge belöningssystemet lite härliga må-bra hormoner som gör det lättare att klara ångesten. Jag tycker motion hjälper jättemycket mot ångest🙏Kram


skrev Himmelellerhelvette i Försöka vara nykter

@erivan Jag vet inte vad det är med just dig men det är något som fått mig att fastna för dig❤️ Jag tror på dig! Kram


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Himmelellerhellvette och @Antonia,

Det är tur att detta eminenta forum finns och att vi som har problem med onödig eller helt enkelt en överdriven alkoholkonsumtion kan hjälpa varandra när det känns som extra motigt liksom.

Hade tänkt att ta nåra piller mot oro och kanske en sömntablett fast jag inte gillar såna prylar, då jag vet att även sånt lätt kan bli ett missbruk. När jag kände mig som mest nere idag för ett tag sen så tänkte jag till lite extra och funderade på om jag inte skulle försöka att trampa på motionscykeln för att skingra mina ovanligt jobbiga tankar.

Man kan inte bara sitta och deppa, utan nu får du väl ta och rycka upp dig sa en del inom mig.
Tänk när jag gör något helt frivilligt bara för att jag spontant vill då kan jag göra en hel del om jag inte bara sitter och väntar tills jag bara faller längre och längre ned i nedstämdhet. Är normalt sett inte värst mycket för träning rent generellt, men har aldrig sett cykling som träning även om det gäller en motionscykel ståendes i ett hörn av ett rum så att säga.

Har nu precis som igår trampat drygt sjutton minuter i högt tempo bara för att jag spontant kände för det. Tänk att idag var man inte alls lika öm i lårmusklerna när man satte sig på stolen här vid datorn. Nu har man nog tagit sig förbi denna veckas förhoppningsvis djupaste ångest och alkoholsug. Känns i skrivande stund rätt så normalt.

Får nog ta och belöna mig med lite god alkoholfri cider och fira min prestation som faktiskt överraskar mig själv när jag tänker på hur jag mådde för bara väl nån timme sen. Tur att jag inte rusade iväg till bolaget och införskaffade en hela Jäger plus nån annan skit eller gick iväg till matbutiken och köpte en massa pilsner.

Ha en fin kväll mina vänner!


skrev Himmelellerhelvette i Jag kommer dö

@ISE Det är så beroendet spelar sitt spel. Du vaknar på morgonen och bestämmer dig för att sluta dricka men efter några timmar är det som att hjärnan blir kidnappad för helt plötsligt tycker du att det är en väldigt bra idé att dricka något alkoholhaltigt.
Kanske du kan prova någon medicin mot suget som kan hjälpa dig med den första biten?
Kram


skrev Himmelellerhelvette i Jag kommer dö

@ISE Det är så beroendet spelar sitt spel. Du vaknar på morgonen och bestämmer dig för att sluta dricka men efter några timmar är det som att hjärnan blir kidnappad för helt plötsligt tycker du att det är en väldigt bra idé att dricka något alkoholhaltigt.
Kanske du kan prova någon medicin mot suget som kan hjälpa dig med den första biten?
Kram


skrev erivan i Försöka vara nykter

@Himmelellerhelvette go kväll! Ja jag har bestämt att den 1/1 är då 3 månaders perioden senast startar. Men jag tänker alla fall börja med att fortsätta vara nykter över helgen(började 11) sen som det känns nu är jag bestämd att ha en vit jul med. Annars är väl efter nyår många startar, är ju lämpligt med en nystart då. Tack❤️för att du bryr dig o peppar mig. Ha det gott kram❤️


skrev Himmelellerhelvette i Framåt

@Geggan Jag tycker också mycket om rutiner, det är avslappnande för hjärnan❤️

Jag tror också det är viktigt att fortsätta hålla kontakt med forumet, dela med sig av sig själv till andra för både sin egen skull och för att hjälpa andra. ❤️


skrev Himmelellerhelvette i Promillebikt

@Flarran Det blir bättre med tiden men det är viktigt att man gör något tror jag. Promenader i naturen? Gillar du det? Jobbar du så du får socialt umgänge? Simma om du har badhus i närheten. Träning har hjälpt mig otroligt mycket. Tycker du om någon form av träning?

Om du väljer att dricka en dag som du känner att du inte orkar stå emot kan scenariot se ut så att du dricker varje dag länge innan du får ett nytt fönster att vara nykter i igen. Nu har du snart två månader, du läker fortfarande din hjärna, låt den läka. När jag mått riktigt dåligt har jag skrivit här, skrivit i min dagbok, ätit, tränat, mediterat, kollat serier, läst böcker…. För även om det ibland är flera dagar i rad jag mått väldigt dåligt så vet jag innerst inne att det aldrig blir bättre om jag börjar dricka igen. Och det dåliga måendet går över. Vissa dagar är bara värre än andra. Kram❤️


skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare

@Ny dag Så härligt att du haft en så bra dag❤️ Underbart du kommer ha i fjällen!


skrev Himmelellerhelvette i Försöka vara nykter

@erivan Du känner bäst hur det känns i dig❤️ Jag ”passade på” de sista veckorna. Den sista veckan var jag så trött på alkohol och trött överhuvudtaget, sliten och bara längtade efter datumet då jag skulle börja min nyktra tremånadersperiod, som jag trodde då, trodde aldrig det skulle sluta med att jag blev en som inte dricker❤️Kram


skrev Antonia i Promillebikt

Jag känner igen en del av det du skriver. Har aldrig blivit diagnosticerad, men självdiagnosticerat mig med ADHD, GAD och hälsoångest.
Så jag kämpar själv med rastlösheten och den ständigt närvarande oron. Och förstås också med frestelsen att i stunden döva den med alkohol.
För några månader sedan söp en gammal vän, yngre än jag och också med en del psykiatrisk problematik, ihjäl sig.
Jag vet inte exakt vad som hände, men han hade isolerat sig helt på sistone och satt sig i en stuga i princip bara för att supa. Det berörde mig förstås mycket.
I förlängningen står ju faktiskt livet på spel.
Ta nu hand om ditt, du har ju börjat så bra nu!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Antonia,

Tack för att du skrev några ord det kändes bra att någon i hela världen brydde sig. För ibland så känns allt bara meningslöst. Det här med drickandet har många gånger, eller nästan varje gång man druckit rejält fått en att hamna i ett mörker där man bara har känt vilja till att helt enkelt ge upp. Först blir jag lugn och bryr mig sen inte om hur jag känner tänker och mår, sedan fortsätter jag bara dricka, och till sist blir jag inte ens rejält berusad utan dricker på för att inte må illa rent allmänt.

Men som nykter har jag inte haft någon påträngande suicide-känsla alls som jag som missbrukare haft i så många år. Känner nu mest en allmän lägre nedstämdhet och brist på ork och energi och en tomhetskänsla som jag haft i alla år sen jag var riktigt liten. Att slippa att ständigt gå och tänka på suicide är nog den enda och mest påtagliga fördel som jag ännu känner med att vara helt nykter. Något jag idag har varit längre än någonsin på de senaste åren.

Har inte sen man var 12 år väl haft en hel månad nykter förutom ett par månader under alla år då man ett par gånger varit orolig för nåt plötsligt påkommet jobbigt kroppsligt symtom, och sedan när jag känt mig fysiskt lite bättre bara fortsatt att dricka helt fritt som inget hade hänt liksom.

Vet att bara en ”oskyldig” burk med 3.5 procent öl brukar sänka mitt humör en del och starta mitt drickande till sådana nivåer att jag numera logiskt fattar att jag aldrig kan dricka en droppe om det hela ska fungera fysiskt och psykiskt då det uppenbart är helt livsfarligt för mig som i grunden har en psykiatriskt blandad problembild med väl övervägande Dystymi och delar av ADD samt väl även generell ångest inblandat, ja olika psykiatriker har väl varit inne på det mesta liksom.

Sedan har de väl kommit fram till att jag inte blir helt hjälpt av de mediciner som de har att erbjuda. För om jag får en viss nytta av en medicin, så får jag sedan även biverkningar som inte är nyttiga på andra plan liksom. Känner mig när jag nu skriver det här som lite av en överkänslig gnällspik, men det är bara som så att jag fungerar på det sätt som jag gör. Är även otroligt stresskänslig. Kan exempelvis nästan hoppa upp i taket av att bara telefonen ringer.

Har fått lära mig avslappnande andningsteknik för att väl kunna rida ut plötslig panikångest och sånt där. Men krypande oro inuti en blir till sist så jobbig att även min nedstämdhet då sakta växer. Det är inte enkelt detta alltså. Var nyss trots att ha druckit en kopp med gott te rätt så darrig liksom. Då har jag tidigare alltid tagit till flaskan, vilket jag fattat är fel, men det har aldrig tidigare år varit något som jag kunnat motstå. Men jag förstår ju att kroppen inte längre tål det hela.

Får väl försöka att bita ihop och rida ut den här stormen, för jag vill inte in i alkoholdimman igen som inte ger mig annat än några timmars konstgjord tankefrid liksom. Blir inte en kul och glad typ eller social av att dricka, utan tvärtom bara mer instängd i mig själv och grubblande fast på ett mörkare och djupare plan som ger mig utmattning som får mig att dricka mer och mer. Hade jag inte suttit och skrivit dessa ord på forumet och spelat en och samma låt i spelaren bara för att styra ut störande tankar så hade jag nog bara rusat iväg till bolaget nu, men det tänker jag inte göra.

Kämpar alltså vidare!


skrev Maskot82 i Gjort det igen

@postitlappen Ja herregud!

Tänk vilket gift som får en att vilja ta det tills man är helt lobotomerad…

Ångesten över att ha gjort bort mig är ju den nu starka känslan men logiken säger att frysa ihjäl i snön på sin egen uppfart är det verkligt stora problemet.

Tack för välkomnandet! 😊


skrev Maskot82 i Gjort det igen

Tänker på Eldkvars låt ”Inget bra för mig själv” och raderna:

”Och morgonen kommer, jag undrar vad jag ser
Mer djur än människa
Varför vill jag alltid ha mer?
Ingen kan rädda mig ikväll

Ikväll är jag inget bra för mig själv”

Varför gör jag så? Leker med elden, spelar rysk roulette med allt jag har, till och med mitt eget liv…

Jag vet ju sen många gånger hur det kan gå när jag super till. Hur nära har jag inte varit vid kanten och, om jag varit tillräckligt nykter, stirrat ned i mörkret?

All ångest det medför och alla människor som jag sviker, alla själsliga och kroppsliga skador, alla möjligheter som helt plötsligt blir till omöjligheter.

Det är som att köra mot riktningen på motorvägen eller tälta på tågrälsen…

Jag har levt med missbruk i olika former i hela mitt liv. Både som närstående och själv som missbrukare. Hur kunde jag låta mig själv bli det som gjorde mig så illa som barn?

Jag ser mig i spegeln och ser mitt tioåriga jag, ledsen, rädd och ensam efter ytterligare en jul som började glatt men slutade med skrik och gap, tårar och ord vassa som pilar.

Hur blev jag dem?

Dag 5 nu sen sista fiaskot…


skrev Antonia i Promillebikt

Kämpa nu!
Eller slappna bara av och låt a-djävulen hålla på tills den tröttnar. Du vet att teet är jättegott och att du vaknar väldigt nöjd i morgon, stolt över känslan att du vann även den här tuffa matchen.


skrev Flarran i Promillebikt

Nu jävlar är det kaos i det inre sinnet. Trött och orkeslös, men har inte ro att vila, känner en inre stress som inte nån sketen Oxascand mot oro biter det minsta på. Hade man haft en dunk med mäsk på 10 procent så hade man direkt fyllt en 1,5 liters flaska och hinkat i sig som ”medicin” alltså. Det är tur att man inte har ork att klä på sig och sätta på sig skorna ens. För då hade man snart stått utanför bolaget med en ryggsäck fylld med starköl, portvin och en hela Jäger igen som så ofta.

Fy faen att man ska behöva må så här. En månad och tre veckor drygt som helnykterist och vilja samt motivation till fortsatt nykterhet finns. Detta då man vet att det inte fungerar att dricka som man gjort i så himla många år.
Nu ligger då fan alkoholdjävulen på, försöker tänka på alla gånger man mått illa av skiten man druckit för att måla upp bilden av det elände man ofta har befunnit sig i på grund av mer eller mindre ständig berusning genom åren.

Men då kontrar alkoholdjävulen med att visa upp vackra sommarbilder där man suttit lugn och avslappnad i nån grönskande skog eller på nån badstrand efter att ha druckit några 10:or. Nu är det fan brottningsmatch i det inre sinnet. Får nog fast man inte är hungrig nog värma på lite te och ta mjölk och socker i och käka några rostade mackor med smör på. Undrar hur lång tid det tar innan man som nykterkvist blir fri från sån här jobbig känsla...


skrev Kristoffer i Alkoholhjälpenträff via zoom

Hej @Taga_Ny! Ja, det är inte uteslutet, även om vi just nu inte har några konkreta planer kring det. Fint att du visar intresse! Jag har förresten också svarat i din tråd angående onlinemöten hos AA, hoppas du hittar något som passar dig.