skrev asdffg i Barnfamilj

Våra barn märker än så länge inget av det förutom den dåliga stämningen. När han går ut blir han alldeles för full. Förra helgen kom han hem och spydde över badrumsgolvet. Efter det försöker han lägga sig i sängen, vilket han såklart inte får eftersom också barnen ligger där. Helgen innan det blev han kanonbakis. Förutom det här, som innebär att jag ligger vaken och undrar i vilket skick han är och att han blir dålig i ett par dagar så är det mer. Han har smygdruckit. Dolt att han dricker och ibland hällt i starkare saker i ölen för att jag inte ska märka. Vi har känt varandra i en evighet och jag märker d i r e k t när han druckit. Blivit som någon jävla detektiv och blivit gaslightad några gånger. Han har slutat smygdricka nu, vad jag vet.

Han har insett att han har problem. Men ändå inte. Idag var han iväg med grabbgänget över dagen. Jag skulle hämta honom på eftermiddagen efter att ha varit iväg med barnen. Märker direkt att han är full och förklarar att jag inte kommer hämta honom då jag inte vill att barnen ser det. Han fick åka hem själv och ansträngde sig mycket för att inte verka för full. Som sagt så ser ju jag ändå. Otrevlig och sur för att jag inte hämtade.

Tar bebisen ifrån mig och säger att han kan ta hand om sina barn. Säger dryga saker till mig framför "stora" tjejen och jag biter ihop för att det inte ska bli värre. Han klarar av det han ska men det märks ju.

Läst en del och vet hur man ska bemöta. Hur man "ska" tänka. Samtidigt så går det här ju ut över mig, över barnen. Vi har varit tillsammans i en evighet och har svårt att se en tillvaro utan honom, omöjligt nästan. Vi är ett grymt team annars. Men det här gör mig så trött.


skrev Såjävlatrött i Sviken igen...

@Samsung50 tack! Den heter något med ”trygg i kärlek”. Den handlar inte så mkt om medberoende (eller jo indirekt) men om ambivalent anknytning och hur man blir trygg i sig själv så man kan attrahera någon med liknande anknytning <3


skrev Självomhändertagande i Egenomsorg

@szubel04
Det bästa med skrivandet. Oavsett var man skriver. Är att få respons!
Tack för din kommentar! Ta hand om dig! ❤️


skrev Qwer1 i 10 fria dagar

Typ 24 timmar. Utan bärs. Segt och tråkigt. Men får mycket mer gjort. Så det får väl glädjas…


skrev viol i Alkoholprogrammet

Tack, det kanske inte är igång. Jag läste lite om det. Och trodde det var igång.


skrev Surkärring i Försöka vara nykter

@erivan jag var också där. Velade fram och tillbaka, ville inte vara full och må dåligt men ville inte heller vara nykter, tpnk om jag skulle missa nåt kul.
2014 skulle jag sluta dricka. Sen skulle jag sluta 2016, sen 2017 osv. För 5 år sedan hade jag bestämt mig, men trillade dit. Nu är jag inne på 4 alkoholfria månader. Det känns annorlunda denna gången men hu vilken knagglig väg det varit att ta mig hit.
Vad jag vill säga är att någon gång landar du i något, och bestämmer dig, och då går det. Det tror jag fullt och fast på. Men då måste man verkligen ha bestämt sig, fullt ut.
Du är mäktigare än den lille fisen som tjoar efter alkohol i ditt huvud, om du bara bestämmer dig för att inte lyssna på den. Hur du gör för att tysta den, det är det jag tror du jobbar på nu, att hitta sättet som funkar för just dig. Ibland behövs stöttning av vården, eller AA, eller bägge, ibland går det med vänner eller självhjälpsböcker. Du söker din väg nu. Du kommer att hitta rätt. Jag hejar på dig 💪❤


skrev Amanda L i Jag kommer dö

@ISE Det är tungt att blrja om, men samtidigt tror jag att du lär dig något för varje bakslag.
I blrjan passade jag på att läsa en del böcker om alkoholberoende. Det gjorde att jag hade lättare att stå emot när suget kom eller när jag tänkte att” ett glas är väl ingen fara”, ” bara en fylla just ikväll, sen ska jag sluta ”…etc.
Efter att ha läst Annie Grace bok Tänka klart, kunde jag se att det inte alls var jag (min kloka pannlob) som tänkte så, utan det var mitt belöningssystem som blivit kapat av alkohol, och som tagit över ledarskapet. När jag förstod det var det lättare att förstå varför jag ena stunden bestämt mig för att sluta dricka , för att nästa stund tycka att jag absolut borde ”unna mig” ”några glas”.
Man känner sig som två olika personer… Men när du vet hur det fungerar blir det mycket lättare att stå fast vid det som faktiskt är du.
Läste även ”Jag som var så rolig att dricka vin med” och Skål tamejfan”. Alla gav mer förståelse och stöttade mig i mina beslut.
Kanske är det mer stöd du behöver för att vinna kampen mot herr Alkohol? You can do it!👍
❤️❤️❤️


skrev Kennie i Promillebikt

Roligt att höra om din utflykt, och så bra att inte ge upp utan hitta nya lösningar. Ge dig själv en klapp på axeln och känn dig riktigt nöjd! Kul med loppisfynd också! Själv har jag varit på julmarknad och köpt godsaker till jul, olika sorters sill och lax från de lokala fiskarna. Till julmat tycker jag att välkyld julmust är det absolut godaste!


skrev finalina i Urspårad igen

@baloobruden Jag kan bara instämma, din beskrivning hade kunnat vara jag. Allt det där har jag gjort. Att gå till jobbet på måndagen som om ingenting hänt, kanske skratta lite, suger. Ångest.

Ganska sjukt egentligen, för ingen säger riktigt något och om det dessutom går några dagar/nån vecka innan man träffar kollegorna så verkar det typ helt glömt. Förmodligen är väl ingen som stannar hela kvällen helt knivskarp, även om det inte gör vårt problem bättre.

Har du testat strategier för att inte spåra ur under fester?


skrev finalina i Urspårad igen

@marshmallow11 @Charlie70

Tack för era meddelanden under min deppiga dag! Det var skönt att läsa dem!

Jag har knappt druckit något sedan dess. En kväll med middag som slutade på dansgolvet men det var lugnt alkoholmässigt och bara roligt! Jag måste verkligen fundera på det där med helnykter period. Jag är nog inte redo för det än. Men så länge jag dricker mindre, gör medvetna val om nyktra tillfällen så klappar jag mig själv på axeln.


skrev Flarran i Promillebikt

Årets längsta promenad på 25 år minst har genomförts. Drygt 6,5 kilometer alltså. Skulle ju ut och fynda på loppis en kilometer drygt från bostaden. Med tom ryggsäck och god motivation kom jag iväg klockan 12:15 cirka. Men väl framme så verkade det som att den tilltänkta loppisen hade slagit igen sedan i somras liksom. Jäklar vad besviken man blev, hade det varit för bara drygt två månader sen, så hade man utan tvekan gått raka vägen till bolaget.

Men tänkte, inte faen ska man ge sig så himla lätt. Så tänkte till om det fanns något annat loppis i närheten, och det gjorde det ungefär en ytterligare promenadväg på en drygt 1.5 kilometer. Det var inget nöje direkt att tvingas att gå ännu längre än vad man tänkt sig. Men gick på ren jävla envishet. Den loppisen hade öppet och där blev det handlande av. Köpte en del CD, DVD och lite böcker för endast 1 krona styck. 40 spänn kostade kalaset. Men man hade ju inte vilat alls och var faktiskt helt enkelt totalt slut, och hade det då inte varit för att man väl är lite snål och så, då hade nog dagens promenad slutat där.

Men tänkte plötsligt, att varför ska man kasta bort en massa pengar på taxi liksom. Sagt och gjort så begav jag mig iväg mot en matbutik i närheten för att kunna få sitta och vila en stund, vilket även gjordes. Tittade på klockan och upptäckte att den bara var 14:25 och en tanke kom flygande att kanske skulle man i alla fall gå ned till bolaget och fira att man fick tag på en massa kul prylar för nästan ingenting så att säga. Men då kom jag att tänka på att då skulle ju promenaden varit helt meningslös och till och med rent utav bedrövligt skadlig.

Så då satt jag där och väntade ut klockslaget då jag visste att systemet garanterat kulle ha hunnit att stänga för dagen. När så klockan visade 15:05 så kom andra tankar in i bilden som sade, varför inte kanske köpa ett sexpack med öl här istället när du ändå är här... Fick verkligen ha inre överläggning med mig själv och tänka djupt och logiskt ur många olika synvinklar. Varför kasta bort dina pengar i onödan... Vill du dessutom ha en massa kilo till att släpa på när du ska fortsätta vägen hem... Slöheten inom mig sade: – Skit i att vara så jävla duktig - ta en taxi bara, för vad ska det tjäna till att slita och släpa...

Då vaknade mitt logiska tänkande till och påminde mig om att min kropp inte fixar att hålla på och dricka alkohol som jag gjort i så många år. För levern är ju inte direkt glad och njurar och urinvägar pajar ju ihop om du inte sköter dig. Tänkte även på ögonläkaren som nyligen hade sagt att jag nog höll på att få näthinneavlossning och riskerade att bli blind på ena ögat förra året. Som genom ett mirakel tydligen hade det mesta verkat att gå tillbaka utan att han väl kunde förklara varför.

Han sade att om han hade gjort ett kirurgiskt ingrepp med ett så pass gott resultat som han och en kollega hade bedömt det hela, så skulle han ha varit mer än nöjd. Så tog mig då en rejäl slurk med rent klart kranvatten jag hade tagit med mig i en plastflaska som fanns min ryggsäck och lät mitt logiska tänkande få fortsätta att påminna mig om fördelarna med att inte bara supa sönder kroppen. För när allt kom omkring så var det ju inte bara det fysiska som det handlade om. Ville jag verkligen in i samma gamla dimmiga och deprimerande mörka känsla som hållit mig fånge i så många år....

Bestämde mig då för att ta steg efter steg med mina nu rätt så möra ben, för att i kvällsmörkret ta mig hem till fots för egen maskin, detta då jag inte ville slösa pengar på taxi. Många stopp efter vägen blev det och både ryggsäcken och kassen med prylar kändes bara mer och mer tung...

Fick hela tiden fokusera tanken på – att nu är det inte många meter kvar. Det här är en barnlek!
Detta klarar du! Körde lite rejäl energigivande rock i hörlurarna. Var väl till sist hemma omkring klockan 16:35
När jag vägde jag lasset med prylar landade vikten på drygt 10 kilo. Sitter nu som rätt nöjd, men trött nykterkvist och dricker ur resten av halvlitern med vatten och tänker, att nog är det rätt så underligt vad man kan om man bara ger sig sjutton på nåt alltså...

Ha en fin kväll!


skrev Amanda L i Äntligen dax

@LindaB23 Hej, jag är imponerad över hur stark du varit och är.
Det kan ju vara din kropp som återhämtar sig, men kanske bra att höra med vårdcentralen om de åtminstone kan ta blodprover och se om något saknas? Även om de inte hittar nåt så kan ju även det vara lugnande.
Vet inte om du provat lättare träning också? Det skapar endorfiner och jag blir alltid lugnare och tröttare (på ett bra sätt) när jag gymmat eller varit på promenad. Det vet jag hjälper mycket, både psykiskt och fysiskt…
Och glöm inte att prova tt dricka mer vatten, läsk etc
Jag har ingen abstinens men får jag nån gång huvudvärk eller kramp i benen så har jag oftast druckit för lite.
Detta kanske inte alls gäller dig, men ifall att…
Hur som helst, fortsätt kämpa. En dag mår du bra och är fri från giftet!❤️❤️❤️
Jag har inte druckit på snart tio? Månader och vill absolut aldrig tillbaka till det eländet. 😱
Hoppas du också kommer dit!❤️🙏🏻❤️


skrev Amanda L i Alkoholprogrammet

@viol Är nog många som gjort det. Visste inte att det var igång igen, skulle uppdateras och vara klart efter nyår. Hursomhelst, det ger en hel del stöd och tips!


skrev Maskot82 i Gjort det igen

Soffan med julmust och ostbollar idag. Ute är det väderomslag och har blåst rätt kraftigt.

Såg en film om den finske sångaren Kari Tapio och hans liv igår. Väldigt stark film där alkoholens negativa konsekvenser i hans liv har en stor plats. Man blir inte direkt törstig av att se den.

”Mitt hjärta är finskt” heter den på svenska, finns att hyra på sf anytime.

Dag 7 räknar jag idag.


skrev Lonely Man i Alkoholprogrammet

@viol
Hej o välkommen.
Jag har gjort alkoholprogrammet här på sidan. Var faktiskt bra o man lär sig om sina vanor och riskdrickande.


skrev prinsessa i Kaffestugan

@Påvägmothälsa Jo, jag tycker det är ganska bra för det måttliga målet att hålla sig inom vissa tider. Målet framöver är att ha fler helnyktra dagar. Låter som en mysig lördag som du har och ska ha.


skrev Solana i Kaffestugan

@prinsessa @Natalia @Påvägmothälsa och alla ni andra: <3 <3 <3
Nu smälter snön bort och allt det vita försvinner. Hoppas det hinner komma ny snö till jul, sen kan det smälta bort igen tycker jag :-)
Varit ute på en blåsig promenad, det var skönt!
Resten av dagen blir det kolla igenom recept och planera julhandling. Kanske baka något juligt. Laga god mat. Bada. Och till sist soffhäng med stickning och en eller annan enhet.
Det känns bra att ha en budget att hålla sig till och konsumtionen är för min del halverad mot tidigare. Jag har någorlunda koll på min partners konsumtion, och vet att han dragit ner mycket, men inte exakt hur mycket. Vi passar inte på varandra, utan var och en får ta sitt ansvar. Men vi pratar om det och stöttar varandra såklart.
Ha en härlig fortsättning på lördagen!


skrev aldro i jag är livrädd

dock av nån konstig anledning efter ja mått så kasst efter senaste gången har ja inget fysiskt abs sug. märkligt. nåt hände senast vet inte vad


skrev Varafrisk i Tillsvidare

@Ny dag Tack snälla fina för dina rader🙏🏻 Dina rader värmer otroligt mycket❤️
Jag visste väldigt tidigt att mitt drickande var osunt. Ibland kändes det lite mer legitimt som tex fredagskväll eller om vi blev bjudna på middag. När jag insåg att jag var tvungen att sluta dricka det var verkligen en stor sorg.
Att inte dricka rött vin t en god köttbit, bubbel med snittar och bli lite ”salongsberusad” osv. Om man tänker efter så är det inte klokt att vuxna människor dricker drycker som påverkar hjärnan på sikt men i stunden påverkar omdömet. Jag tänkte på det när jag tittade på Nobelfesten.
Flera år innan jag slutade dricka hade jag bestämt mig men fortsatte ändå. Återfall varenda dag. Hemskt! Tills dagen kom då jag kapitulerade. Min sponsor säger också att det är strongt att jag inte har tagit återfall men faktiskt så har inte tanken funnits. Min rädsla är så stor att då är det kanske kört …ska jag hålla på likadant förhandla, förhandla….
På torsdag blir det 11 månader som nykter.
Jag har lite svårt att få ro nu eftersom det är jul fast egentligen känner jag inte stress men jag känner liksom ingenting bara trött.

Grattis till dina 48 dagar🥳Du ska vara så stolt❤️Å det kommer bli mysigt i fjällen. Skulle också vilja åka iväg även om jag inte åker skidor men luften, naturen det är så underbart❄️

Varm innerlig kram❤️❤️❤️


skrev aldro i jag är livrädd

dag 13 idag. födelsedagsfirande . kan bli svårt


skrev vår2022 i Min värderade riktning

@Ny dag Skrev precis i din tråd och såg att du skrivit till mig. Men, tack snälla du för dina varma ord❤️. Jag har fullt upp med att skriva i andras trådar som tar min tid för detta forum, ha ha! Jag vill göra det jag kan för att stötta andra att komma ut på andra sidan, till nykterhetens himmelrike😂. Men ska ge min tråd en liten tid nu innan jag ska iväg på en löptur i vädret som slagit om till plusgrader.

Jag har ganska mycket att göra på mitt jobb och som ska hinnas bli klart innan jag ska gå på julledighet. Jag kommer att vara ledig nästan tre veckor och det ska bli så skönt. Inte så mycket planerat, juldagarna spenderas med familjen på lite olika platser, men sedan ska jag mest bara ta det lugnt. Jag ska träna, läsa och ta dagliga turer med mina hundar i skogen. Inför julen ska jag börja städa i god tid och ta lite i taget, det känns roligt att göra rent och julfint och bädda sängar för övernattningar av barn och släkt. Ska börja lite idag, nu finns det också möjlighet att putsa några fönster när det blivit milt. Ute har jag dekorerat med massor av julslingor, uteväxter, ris och granar redan i november för att det ska lysa upp vackert i mörkret. Julstämningen infinner sig allt mer och det är knappt en vecka kvar till julafton.

På jobbet är det fortfarande dålig arbetsmiljö gällande det kollegiala och det är en svår situation att reda ut. Det gäller framförallt den kollegan jag tidigare skrivit om och som gjorde mitt liv riktigt surt. Jag har tagit mig ur den situationen och nu är epicentrum för härden flyttad till en annan kollega eller egentligen så påverkas hela enheten av skallret som sänds ut under marken. Det finns en elefant i rummet och som skyddas av chefen. Det är så svåråtkomligt och personen i fråga är en mästare på att spela med känslor, manipulera, härskarteknik, charma de som inte ser och köra över. Chefen är blind och jag misstänker ha blivit duperad av charmen och utspelet av känslor. Det finns en funktionsnedsättning med i spelet och som är ett ess i ärmen för vederbörande. Jag använder mig av alla mina verktyg för att inte dras in i skiten, samtidigt som jag är väldigt tydlig med min gräns inför såväl kollegan som chefen, gällande mina upplevelser och var jag vill stå i allt detta. Jag tackar min gud för nykterheten och att jag är så stabil i den. Det har gett mig oerhörda krafter och självkännedom att vara nykter. Jag har blivit så stark och kan både navigera och agera klokt i detta svåra. Min kollega har ingen chans att komma åt mig för jag skyddar mig själv och håller avstånd. Ger mig inte in på dennes spelplan och blir totalt överkörd, för det är vad som händer då. Jag märker också att det ger den effekten jag önskar. Jag försöker stötta mina kollegor att göra detsamma, för att orka stå ut. Vet inte riktigt vad som är i görningen men organisationen jag jobbar i har varit tvungna att reagera och det återstår att se hur de ska agera.

Så vad som väntar i en nykter framtid är styrka, mod och självkännedom. Att vara sann, ärlig och kunna stå på sig och stå upp för sig själv. Att man kan se allt i ett större perspektiv, utanför sig själv och bli mer reflekterande. Som nykter känner jag ändå harmoni och glädje fast det kan vara storm runt omkring. Jag kan sortera och lägga saker åt sidan en stund för att jag behöver få vila emellanåt. Som nykter har min hjärna fått utvecklas och fått lära sig ännu mer om olika saker, framförallt om mig själv, mina behov och vem jag är. Som nykter kan jag glädjas av det lilla i det stora och det är ofta där som guldkornen finns. Jag är så oerhört tacksam för varje dag som nykter och jag kan med 100% säkerhet säga att jag aldrig mer kommer att dricka, vad som än händer. För jag har fått nya kopplingar i hjärnan och spåret till alkoholdjävulen är knipsad för gott. Också för att jag är så tacksam och har positiva tankar om mitt liv som nykter. Det är min nya livsstil, min värderade riktning som jag går på och jag gillar det skarpt!

Så, lite om mitt läge och det är verkligen ett himmelrike att vara nykter. Och för mig är himmelriket livet med allt dess innehåll som jag får uppleva i nyktert tillstånd❤️


skrev ChangedMe i Min mamma är alkolist

@anna038004 Blir så ledsen och bedrövad för din skull och vill skicka dig en riktigt varm kram, du är i mina barns ålder och de konfronterade alldeles nyligen sin pappa som har druckit i över tio år och inget jag som hans fru har sagt eller försökt med har fungerat, förrän jag nu bestämde mig för att jag tänker lämna. Mina barn (i 20-årsåldern alla tre) har varit trötta och oroliga och bestämde sig för att med värme, respekt och kärlek konfrontera sin pappa för att ge sin syn på saken och få honom att söka hjälp. Vilket han nu gjort, om det blir en hållbar förändring är för tidigt att säga men han sökte i alla fall hjälp för första gången. Det jag vill säga med detta är att precis som Sisyfos här ovan säger så är det inte din börda att bära och känner du att du orkar så skulle du tillsammans med din pappa och syskon prata med din mamma igen, lägga fram att ni är oroliga och att ni kan hjälpa henne söka hjälp, följa med henne, hon har ju lyckats förut vad jag förstår. Precis som du så mår/mådde inte mina barn alls bra av att en förälder dricker för mycket och det är inte ditt ansvar att ta hand om din förälder. Det inkräktar på din energi och ditt liv att ha ont i magen och fundera och vara orolig över din mamma. Hoppas ni tillsammans kan prata med henne, kanske ta hjälp av någon mer släkt eller vän? I vårt fall var det tillskottet av farfar som var med vid konfrontationen som hjälpte lite extra. Kramar till dig❤️


skrev Sattva i Det är aldrig försent

@Andrahalvlek @vår2022 Tack för att ni skriver! Och vilken människokärlek ni har! Vi har ju alla mer eller mindre tidsbrist i denna värld, och ni väljer att ta så mycket av er tid till att stötta helt anonyma människor 💜🌸💜🌸💜

Ja, ffa känner jag att jag återtagit min egenmakt i situationen. Har lagt så mycket tid o energi på att slå knut på mig själv o gått över mina egna gränser för hemfridens skull. Som ändå inte har löst något.
Att tillfullo inse detta med ansvar över de val vi gör, ja där föll poletten på plats för mig.
Att min man inte är mer mentalt utvecklad än en 19-åring, och därmed inte kan ställa sig över behovet att "ha rätt" är beklagligt. Men inte mitt ansvar. Min 19-åriga dotter kommer ju mogna. Hon mognar hela tiden. De sjumilakliv hon tagit bara denna hösten är så fint att se. Från att vara vilsen nybliven student, till att våga sig ut på en långresa, till att nu ha konkreta planer på vad hon vill utbilda sig till-jag är så stolt över henne😍

Jag kommer nu fullt ut leva som jag lär. Fortsätta på yogans väg mot frihet. Där jag känner att jag nu kommit en bit till påväg.
🌸🌸🌸


skrev Källarmannen i För mycket

@Empem det går sådär, försöker hålla igen så gott det går, i alla fall på vardagar, men det blir gärna några folköl, och visst känner jag mej lite förkyld och det killar i halsen, så en liten skvätt starkt gör nog gott 😡 Så håller det på och jag blir så trött på mej själv. Måste få bort den där första ölen, det är ju som en klok sa här på forumet att ”Första glaset bestämmer du, resten är det A som gör det”


skrev vår2022 i Tillsvidare

@Ny dag Härligt! 48 dagar idag🥳. Låter helt underbart med att tillbringa julen i fjällen i den friska luften och vackra omgivningen. Det kommer att stärka dig. Tänker också att drickandet sliter på kroppen och hjärnan, även om det alltid inte syns utanpå. Som du berättar så upplever du ångesten efter återfallen som djupare och att det så gör dig riktigt rädd. Vad jag förstått så blir det lätt så, att det blir svårare och djupare att ta sig ur efter återkommande återfall. Det sliter hårt på kropp och knopp, även om det inte syns utanpå. Hjärnan blir liksom fucked up, den vet varken ut eller in om vad som pågår och vet inte vilka signaler den ska sända. Ska det drickas eller ska det inte drickas, jag skickar båda signalerna samtidigt! Som att trafikljus visar rött och grönt samtidigt, ska jag stanna eller ska jag köra? Blir det en krock eller inte? Så det finns egentligen inget att fundera på, ska jag verkligen ta risken för en allvarlig krock med oviss utgång eller ska jag stanna och ta det säkra före det osäkra och försäkra mig om att ingen allvarlig olycka sker. Man måste ge sig tiden att stanna, andas och tänka klart, även om det kan kännas tufft och med lust att kasta in handduken. Det finns ingen annan väg att komma ut på andra sidan, där signalerna inte sänds samtidigt.

Kanske lite väl dramatiskt eller inte?😁 ha en riktigt fin lördag, du jobbar på så bra! Kram❤️