skrev Flarran i Vet inte vad jag ska göra mer

Hej! @Samna, Har läst dina ord och blev starkt berörd av din situation. Men tror att du nog inom dig redan har svaret på hur du ska agera. Men var lugn och gå försiktigt fram tills du kan återvända till en tryggare hamn. Ibland kan man ha hamnat på helt fel spår och visst kan väl kärleken vara blind som man hört nån gång. Men ibland måste man nog öppna ögonen en aning och visa lite kärlek till sig själv för att inte gå under så att säga. Var rädd om dig och tänk på ditt eget bästa. Kämpa på kompis!


skrev Samna i Vet inte vad jag ska göra mer

Jag vet inte om jag orkar mer, min energi sjunker och jag märker hur lite ork jag har att försöka samtidigt som hela mitt liv kretsar runt honom.
Jag och min kille har varit tillsammans strax över 2 år, jag bor med honom när jag är här (vi bor långt ifrån varandra) så jag bor här ca 1-3 månader i taget. Men det är inte problemet. Han har problem med sitt drickande, jag tror han har problem allmänt med beroende. Förut kunde han dricka då och då, som normalt. Däremot tog han droger nån gång då och då, inget jag tyckte om men bara det inte var ofta eller ett beroende. Han sa att det bara kunde ske ibland på speciella tillfällen som födelsedagsfirande med vänner osv. när jag redan fallit började det tillslut öka mer och mer, tror inte jag tänkte på det mycket då eftersom vi inte bodde ihop men något jag reflekterat över i efterhand. Med droger blev han inte galen, snarare lugn, mycket energi och kunde prata om djupa ämnen och känslor.
Tillslut blev det dagligen med droger, han gick ner i vikt, sov nästan aldrig så han såg som sjuk ut. Han började spela casino på telefonen och blev helt besatt av det. Alla pengar gick till droger och spel. Det blev alldeles för mycket och väldigt oattraktivt. Han sa att han kan sluta om han vill och jag sa att han behöver sluta för jag vill inte leva med någon som är drogberoende. Han lovade mycket om att det var sista gången, som bröts många gånger. Jag tänkte ge upp om att ha hopp att han ska sluta. Men en dag slutade han faktiskt, från en dag till en annan tog han inte droger alls mer. Inget spel heller. Jag blev väldigt glad och mycket stolt, han började se bättre ut, sov och åt normalt och gick upp. Han kände sig bättre, äntligen.
Då när han slutade med droger sa han att han skulle börja dricka mer öl igen, bara ibland för att gå upp i vikt så som han var i början när vi träffades. Tyckte det lät väldigt dumt, jag försökte istället få han förstå att öl är inget hälsosamt och att bästa sätt är att äta bättre mat och alla mål. Inte en gång eller varannan dag som han kunde göra på droger..
dessa ölen, jag avskyr dem. Varje gång jag ser en ölburk, eller hör det där ljudet när man öppnar får jag en klump i magen. Allting ökades och idag dricker han dagligen mellan 6-12 öl normalt vis. Ibland över 15 eller med starksprit också, men då är det oftast om vi är iväg. Har vi öl hemma tar han en direkt på morgonen, dock brukar han ha druckit upp allt på kvällen. Han köper alltid minst en öl när vi går in till butik, har vi glömt något och går och handlar strax efter igen så köper han igen, även fast han har. Storhandlar vi så köper han åtminstone 6-pack och hinner dricka upp 3 innan vi ens betalat och gått ut. Jobbar han så dricker han, efter jobbet sätter han sig nästan alltid på puben innan han åker hem och där vet jag inte alltid hur mycket han dricker. Sen kommer han hem, inte alltid jätteberusad men det händer många gånger. Men den här ölen är alltid i handen eller i påsen som han köpt med sig hem. Jag tycker inte alls om det, ibland är det till och med så att jag dricker, även fast jag inte gillar öl så han inte blir full. För när han blir full blir han inte rolig.. det är därför jag får klump i magen när jag ser han köpt hem mycket, eller när jag känner av han är på gränsen och inte kan dricka mer. Men han blir sur när man säger till, skulle vi inte ha pengar, butiken är stängd eller jag säger till så är det som allt går under. Ändå säger han att han inte är beroende, han bara tycker inte om vatten eller annan dryck.
Hans problem tar han ofta ut på mig när han är full, mycket är mitt fel. Han höjer rösten, man kan inte prata med honom då han bara avbryter och pratar över mig. Han kan sätta på maxvolym musik på teven hela natten när vi bor i lägenhet, även om jag vill sova och inte kan för att det är högt, samtidigt som jag tycker man ska respektera sina grannar som säkert också vill sova. Har jag stängt av teven tillslut för att han inte lyssnar på att sänka eller ta hörlurar eller något, (han kan ju lyssna om han vill men bör tänka på andra) .. vilket det känns som han inte kan ibland. Nä då kan han bli så arg att han börjar slänga runt saker, det är mycket han tagit sönder. Bara två av mina mobiler har han krossat totalt. En anledning är att jag tittade i telefonen när han bad mig hämta en öl när jag inte ville, när jag inte ville han skulle dricka mer. Jag kan bli rädd för honom i de stunder, han tar alltid nästan min telefon ifrån mig för han är rädd jag ska ringa någon i hjälp. Tar nyckeln så jag inte kan gå ut osv.
Han anklagar mig mycket för att jag varit otrogen, igår blev han sur från ingen stans och när jag frågade vad som hänt svarade han inte och kollade endast med arg blick. Jag har slutat att bry mig mycket då jag som sagt inte har energi för det. Men det påverkar mycket ändå. Tillslut sa han iallafall att han sett ett svart kort hårstrå.. ingen har varit här förutom han och jag samt våran katt som är svart vit. Så det är ju kattens tänker jag, nä absolut är det inte det enligt honom. Nähä..
det är så tröttsamt, vi bråkar mer o mer. Hela mitt humör förändras när jag ser ölburken eller när han ska gå och köpa även fast vi haft en bra dag så vänds det för mig när det går upp i antal. Jag försöker att hålla mig och vara glad men jag känner mig inte lycklig mer. Han beter sig illa mot mig och även mot andra ibland när han dricker, beter sig konstigt och jag skäms då när vi är bland folk. Luktar öl och när vill krama mig eller ligga så äcklas jag. Så jag har tappat sexlusten mycket, ännu mer när jag säger nej och han inte accepterar. Ibland har jag till och med skrikit nej och puttat iväg honom, han kan fortsätta ändå eller går han iväg sur och i värsta fall ger mig ett slag. Jag känner mig så förnedrad, ledsen och förtvivlad. Han varken lyssnar eller respekterar.
Och så får jag torka upp efter hans skit, alla burkar, öl som han spillt, om han kräkt får jag städa upp, kissade i sängen gjorde han för någon vecka sen. Somnar han på golvet har jag nu börjat strunta i han, jag bryr mig inte mer om han skulle vakna och ha ont i ryggen.
Ja.. mycket kan nämnas och allt är bara rörigt. Jag har länge skyddat hans beteende och skyllt på alkoholen, det gör jag till viss del fortfarande. Men jag har insett att han har problem, som tog ett tag. Jag har insett att min pojkvän är alkoholist. Jag har tagit upp min oro, hur jag känner. Då kan han reagera med ”snacka inte skit” på ett skämtsamt sätt och ber mig hämta en öl. När jag sagt han är alkoholist, säger han nej alkohlister dricker mycket mer. Han fattar nog inte att han dricker mycket, och att det inte är sund relation till alkohol, utan kontroll. Det är många gånger han frågar dagen efter vad som hänt, att han inte minns vad vi gjorde, eller att han behandlat mig illa. Men jag vet inte om jag ska tro på det.
Det ändå som jag ändå är imponerad av är att han sköter alltid sitt arbete, han jobbar i princip varje dag och har aldrig struntat i det. Jag vet inte vad jag ska göra mer. När vi pratade seriöst för inte så länge sen sa sa han att han vill sluta, men han tror han behöver hjälp, att han har mycket stress och behöver få i ordning på saker men inte vet hur. Så jag tror han vet innerst inne han har problem, men förnekar det. Och blir arg om man nämner det eller agerar på ett sätt anti alkoholen. Jag vill tro han kan sluta, som med drogerna. Men det verkar som han ersatte drogberoendet med alkoholen istället. Och helt ärligt då var han bättre med droger, han blev aldrig aggressiv av det. Jag har tänkt många gånger på att lämna, jag orkar inte mer, jag måste tänka på mig själv, jag är värd bättre, jag är ung och ska inte fastna med en kille som honom. Men när han är nykter är han så fin, fin mot mig, mot andra runt omkring, hjälpsam, ställer upp, jobbar hårt och ser alltid till jag har det bra, uppskattar mig, är lugn och harmonisk och väldigt känslosam person. Han vill ha ett bra liv, han vill vi ska gifta oss och skapa ett liv ihop. Jag vill ju det också. Men sorgligt nog är han mer berusad än nykter. Mår han skit och bara kräker känner han att hans kropp inte är bra, då blir han rädd och tror alkoholen är orsaken. Då kan han sluta dricka 1-2 dagar sen fortsätter igen. Jag tror på att han kan sluta, frågan är när. Och om det är värt att stanna, jag tror inte det. Jag älskar han men jag tror min kärlek och känslor börjar tappas eftersom jag mer och mer äcklas av han och irriterar mig på honom. Den enda lösning som finns är att han slutar och det måste ske en förändring nu. För mitt hopp är snart slut. Även för hans skull också, han är 25 och hans kropp och hälsa kommer ta stryk om det ska fortsätta såhär, jag blir ju orolig.

Om någon orkat läsa allt, tack 🙏🏼
Jag behövde verkligen skriva av mig, jag kan inte prata med någon om hur det verkligen är, jag behövde få det ut. Och jag känner mig så ensam, jag är också ensam här. Då jag bara har honom här eftersom han inte bor i Sverige, och min familj och vänner i Sverige. Jag vet inte vad jag ska göra, jag går från att vara förkrossad till glad när vi har det bra. Men det vänder så snabbt och för det mesta är jag ledsen och tom. Sitter hemma själv på dagarna och väntar tills han kommer hem, bra eller dålig..


skrev erivan i Försöka vara nykter

@Himmelellerhelvette Hej! Roligt att du hör av dig!Det har inte gått så bra sen min flytt. Har just kommit tillbaka hem från några dagars semester, med alldeles för mycket alkohol. Det har det på helgerna sen i våras. Men idag gick jag in på forumet för jag tänkte göra ett nytt försök fom idag. Tänker att jag är motiverad nu efter en hård sommar. Inte minst för jag fått mitt första barnbarn. Får försöka börja om med mina böcker och vara inne här o läsa o skriva. ❤️


skrev aldro i jag är livrädd

@Carisie ja verkar egentligen inte ens kunna lukta påre längre. tror inte ens en alkoholfri skulle va lämpligt just för smaken påminner. jag är som bäst o starkast nykter. de är nykter ja lyckats med saker o då saker lett till lycka. ja kan tycka livet är övermäktigt ibland me allt man gör om dagarna. men de isolerade livet me jobb hemifrån så mkt osv förvärrar ju. önskar man kunde spola fram ett helt nyktert år på nåt sätt. ja har en psykolog men vart osäker på om de hjälper. men samtidigt så drack ja ju bara en gång på 2 månader när ja prata me han. nu e han på semester och de drig igång igen. e trött på må som ja gör bara men tkr alla i närheten gör de svårt för mig. även om de egentligen ligger helt på mig själv, mitt egna ansvar


skrev aldro i jag är livrädd

@Carisie det steget ja kommit fram till är ju insikten. plus ha längre nyktra perioder. allt är alltid bra dessa perioder. på många plan är de bra . de är grymt. senaste året när ja dricker är ja inte mig själv o får blackouts. blir tvärt emot vad ja egentligen är. alternativet är nog sluta helt. att man kört då o då senaste e väl för man vill ha trevligt och va normal. men de går ju inte? misslyckas ju. så ja då måste ja undvika helt egentligen. men lyckas aldrig säga nej tex när tjejen vill ta nåra stycken.


skrev Flarran i Promillebikt

Det går mycket lättare att förstå sig själv och hur man fungerar på riktigt kroppsligt och psykiskt sett när man är nykter och har varit alkoholfri så pass länge att man kan göra rationella val som passar den man är. Detta tänkte jag nyktert denna kväll här vid köksbordet när jag höll på att bli lite nedstämd på grund av min orkeslöshet som dystymiker med väl även några andra diffusa psykiatriska variabler.

När jag har satt upp ett mål i förväg som jag önskar att nå, men inte når dit alls, då energinivån ofta är så låg att man inte ens orkar att klä på sig en gång. Då är det lätt att känna sig värdelös och då hamnar jag lätt i felaktiga tankebanor på att det spelar ingen som helst roll med någonting. Man kan lika gärna skita i allting och gå lös på en flaska vin, sprit eller en massa öl. Kort sagt det som finns tillgängligt i stunden för att stänga av sig och skingra nedstämda och deprimerande tankar.

Har man i ett sådant stämningsläge möjlighet att ta sig till ett bolag som har öppet så är det lätt kört med nykterheten alltså. Kanske blir det om timmen är sen då kanske en bensinmack med lång öppettid och ett par sexpack med folköl som blir lösningen på tillfällets problem. Men som nykter i drygt en nio månader så vill man av stolthet inte gärna ringa nån lokal spritlangare hur som helst.

Men visst kan man då lätt tänka att vad spelar det för roll om hundra år om jag nu bara super skallen av mig och kanske i samma veva lämnar denna jämmerdal. För när allt kommer omkring så är det ju ingen människa här på denna jord som kommer att leva för evigt i sin jordiska skepnad vilket man då kan vara rätt tacksam för. Men här spelar det väl även in i tänkandet att man inte är ateist utan har en andlig tro på skaparen, vilket väl många anser fånigt, men det skiter jag då helt i.

Var idag en liten stund på gott humör och lyckades göra vettig mat vilket jag känner mig nöjd och glad över, ja faktiskt även lite stolt. Men fysiskt trött blev jag ju av detta och kunde sedan inte alls genomföra min målsättning som var att även gå utanför dörren med en soppåse och i samma veva då väl helst förhoppningsvis även handla mjölk och annat till hushållet som det fanns lite behov av. När jag tidigare var helt nedkörd i alkoholträsket så hade jag garanterat suttit och druckit nu alltså.

Men tack vare att jag inte hade nån alkohol hemma och dessutom är allt för trött att ta mig iväg någonstans i taxi så kommer jag även denna dag att kunna stoltsera med en nolla när det gäller enheter av alkohol. Kort sagt så kommer jag att vara nykter av bara farten och omständigheterna som råder när det gäller mig. Så man ska väl inte sitta och deppa över sitt livsöde som dystymiker. För man ska väl vara positiv, då det ju trots allt är en bra spärr mot spontana hälsovådliga tokerier.

Nu har den lokala matbutiken stängt så idag blev det inte handlat och inte kom man utanför dörren med soppåsen heller. Det känns väl lite snopet, men inte gråter man för det, då man ju faktiskt har det mesta man behöver hemma i skafferi och kylskåp ändå i stort. Det är då tur att man förenar nytta med nöje och handlar samtidigt som man gör andra roligare grejer som att ta sig ett bad och en simtur vilket man gjorde i söndags.

Kom på att jag inte har redigerat några av bilderna och filmsekvenserna man har i mobilen sedan detta kraftprov. Så tror att jag tar och för över materialet till min dator nu vilket är en trevlig och enkel hobby som inte kräver så mycket energi. Så kan man ju titta lite på bilderna sen och tänka positivt och känna att man inte är helt värdelös alla gånger.

Som sagt och skrivet, man förstår lite bättre hur man fungerar och kan tackla verkligheten som nykter och alkoholfri när det gått ett litet tag. Gårdagen den har varit, och morgondagen har man inte sett och i dag så hjälper Herren står det väl skrivet ungefär nånstans i en skrift och nog är det väl så.

Ha det gott!


skrev Carisie i jag är livrädd

@aldro Låg och trasig i två veckor ... okej. Vad är alternativet?
🩵


skrev Carisie i jag är livrädd

@aldro Hej igen 👋🏼 I all välmening - du vet att alkoholmissbruk/alkoholism eller vad du vill kalla det för är en progressiv sjukdom? Sätt den på svält och den kommer att vänta på dig - till du känner dig trygg och tycker det inte kan skada - då slår den tillbaka med större kraft.
Det beror givetvis också på var du befunnit dig under riskbruk men jag vill minnas att du nämnde stora mängder och ofta. Det kan ha varit andra substanser inblandade också men jag kan minnas fel.

Du kanske måste fundera över om det är värt det? Om du någonsin kommer att kunna dricka "måttligt" eller om du bara ska stänga dörren för alkoholen. Du är ju farsa också. Hur tänker du själv kring framtiden?
🩵


skrev aldro i jag är livrädd

fokus igen på hålla mig ifrån. men de är ju en pågående loop. nu kmr ja va låg o trasig igen i 2 veckor. de är en lång tortyr varje gång


skrev vår2022 i Nu får det vara nog! 2.0

@Cloette Håller med @Himmelellerhelvette om att bakom alkoholproblemet ligger ofta orsaken till alkoholberoendet och att sluta dricka är lösningen. Som nykter man komma åt det som skaver och ge sig en möjlighet till att må bra. Det ena beroende kan lätt gå över i ett annat när missbrukar något. Själv har jag snusandet kvar att ta itu med och emellanåt ett starkt sockersug. Lättaste sättet att inte äta sött är att avstå helt, precis som med alkoholen. Det går att äta måttligt ett tag, men sedan eskalerar det lätt igen. Så du skriver i rätt forum😁.

Ha det gott!💕


skrev aldro i jag är livrädd

@Carisie de har blivit alldeles för mkt sommardricka igen o allt sånt ja talat om innan. hade 2 långa nyktra perioder men slog tillbaka dubbelt.


skrev Sara111 i Separera? 32 år, blir det aldrig familj och barn?

Hej @annika111 ,
Jag har varit i din sits och förstår stressen över att vilja hinna skaffa barn innan det är för sent. Det valet jag gjorde var att jag skaffade barn med den mannen som drack för mycket. Visserligen har vi tre underbara barn och min man är helt underbar, när han är nykter. Men det helvetet som man får genomlida med alkoholism i familjen, det tär något fruktansvärt. Det ligger som en knut i magen av oro, ilska, besvikelse konstant.

Du säger att du har satt dig i en dum sits. Om du frågar mig så sitter du fortfarande i ett guldläge. För du har ännu inte skaffat barn med honom. Än är det inte försent. Lämna nu, gå ut och dejta, hitta någon bra man:) Frys in ägg så ger du dig själv mer tid.
Så slipper du bli en av oss stackare som sitter och bearbetar vår sorg i det här forumet. Lycka till.


skrev Carisie i Kaffestugan

Hej & god kväll alla.
Tack för fina ord. Har fått höra att offret för morgonens hjärtstopp lever - vilket känns skönt.

Lev nu - dö sen som Petter skulle sagt. Krama varann i trafiken
🩵


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

Kvällsavstämning ✅
Jag nöter på med mina nollor 0️⃣- ytterligare en till protokollet idag. Är ledig även imorgon - sen väntar fem kvällsskift på raken = jag kommer ur gruvan på tisdag kl 21.30 - väldigt tråkigt för det sociala livet. Eller snarare det sociala liv jag kunde haft. Nästa helg ska vi åka och äta kräftor hos ett kompispar 🦞 Det blir förmodligen lite svampplock & hästmys också ☺️❤️ Fram till dess är jag 💯 alkoholfri - så får jag se vad jag lägger upp för strategi till kräftracet.

Sov gott alla
🩵


skrev User37399 i Behöver hjälp

@mollykatt
Grattis - nu börjar ditt nya liv!!!
❤️


skrev mollykatt i Behöver hjälp

Jag har nu blivit erbjuden en lägenhet som blir dyr för mig men lättnaden är enorm känner jag och ser fram emot att flytta! Hela min semester har han druckit och nu när jag börjat jobba är jag inte utvilad utan helt slut och har panikattacker. Jag känner samtidigt en oro för hur jag ska klara ekonomin men måste bort härifrån då han vägrar flytta. Det finns inget annat val känner jag. Jag vill må bra igen.


skrev Himmelellerhelvette i Nu får det vara nog! 2.0

@Cloette Jag har också druckit alkohol för att inte behöva äta. Ätstörningen är min grund till allt beroende. Jag tyckte det blev så mycket lättare att ta hand om ätstörningen när jag slutade dricka, jag åt på regelbundna tider 4-5ggr/dag och lyckades hålla vikten utan allt kämpande med att ta hjälp alkoholen som sedan gav mig grov ångest, sömnstörningar och en borttappad självkänsla . Jag fick in bra rutiner på träningen till följd av att jag slutade dricka också vilket hjälpte att hålla vikten väldigt bra. När jag drack blev det ofta att jag hoppade över träningen, ibland i flera månader. Sedan jag slutade dricka har jag tränat regelbundet i två år.
Nu har jag återfall i min ätstörning efter jag slutade med nikotinet.
Men jag tänker som så att ätstörningen är min grund i missbruk. Jag har tagit bort alkohol och sedan nikotin så nu är det bara ätstörningen kvar och jag jobbar på den. Svårare under semestern men tänker ta ett krafttag om den när semestern är över.

Forumet heter alkoholhjälpen men det är så bra att vi även kan skriva om andra problem för alkoholen är egentligen inte problemet, det är lösningen! Om vi lär oss att lösa problemen behöver vi inte medicinera med alkohol. Kram


skrev Himmelellerhelvette i Försöka vara nykter

Godkväll @erivan❤️ Hur går det för dig?Kram


skrev StinaAd i Peth prov

Om man dricker 1 glas vin per kväll visar de förhöjt peth prov då?


skrev Cloette i Nu får det vara nog! 2.0

Här i störtregnet sitter jag och funderar. Jag vet inte om detta är rätt forum för mig att skriva i, jag misstänker att så inte är fallet men jag kör ännu på.

Jag har gamla ätstörningar i bagaget. Det involverar då sockret och vågen, det kan nog alla med ätstörningar hålla med om. Och kanske också nikotinet, man har ju hört om att på 40-talet uppmanades kvinnor som ville gå ner i vikt av sin läkare att börja röka då det minskade på aptiten.

Så kommer vi till alkoholen. En helig ko här, vilket jag kan förstå. Och missförstå mig inte, jag är här för att slippa nikotinet, alkoholen, sockret och vågen. Men ändå: på 60-talet eller när det nu var uppmanades kvinnor att ta en sup innan måltid, det skulle hindra att man åt för mycket. Och som man förstår handlar det om dåtida ätstörningar här, att det var belöningscentra som kickade in och hindrade en från att överäta när alkoholen redan har gjort sitt.

Och jag kan säga att själv är jag väldigt bekant med att ersätta måltider med alkohol. Win-win liksom, man behöver inte äta för att bli mätt, man får dricka och framför allt: man går ner i vikt. Och man gör det verkligen, och det här gör det svårmotiverat att hålla sig nykter på sikt, speciellt med gamla ätstörningar i bagaget, man ska fan gå upp i vikt för att bli nykter. Vilket går helt emot gamla ätstörningar.

Men jag kämpar vidare.


skrev MärtaMaria i Som Kirskål ...

@Kirskål Jag hejar på dig! 💪🏻 Tre dagar nu, du klarar det här. 🥰 Gå en promenad eller lyssna på en ljudbok (jag har själv börjat lyssna på ”Skål tamejfan”, mycket igenkänning) när eftermiddagen och suget kommer. Jag har även börjat fylla i självhjälpsprogrammet här på sidan och det tror jag på! Att rannsaka sig själv och få ner viktiga anledningar för just DIG att inte dricka, vad som händer om du börja dricka igen osv. Mycket nyttigt för mig iaf att skriva, sätta ord på det här skamfyllda beteendet som skadar så många fler än bara mig. Och påminna mig om vem jag vill vara och att jag långt ifrån är den mamman/frun/systern/vännen när jag dricker.
Sedan tror jag även på att fylla i kalendern redan på morgonen/förmiddagen med 0, då har jag liksom bestämt det för idag redan att idag ska jag INTE dricka, för det står ju klart och tydligt i kalendern och det vill jag ju inte sabba eller behöva gå in och ändra. 😜😉
Kram och ha en fin nykter kväll. 🌸☀️


skrev Pion1 i På den femte dagen

@MärtaMaria Tack för pepp. Jag har idag startat en egen tråd med. Dag 3 för mig idag🙏


skrev Himmelellerhelvette i Som Kirskål ...

Så bra att du startat en egen tråd @Kirskål.
Jag tycker också läkare ska våga vara jobbiga oftare, det kan hjälpa några mer än inga. För mig hjälpte det mig att min läkare var jobbig. Han tyckte jag skulle vara nykter i tre månader för att se om mina prover berodde på alkohol eller någon annan sjukdomsbild. Jag sa att jag självklart kan vara nykter i tre månader för det berodde inte på alkoholen, ljög jag. Under mina tre månader hängde jag på forumet varenda lediga stund och det hann gå ca två månader innan jag förlängde till 6 månader för jag insåg att jag behöver jobba enormt mycket med mig själv och det behöver jag göra som nykter. Efter 9 månader ville jag inte längre dricka utan kände en enorm tacksamhet över att jag slapp. Nu passerar jag två år som nykter om en vecka. Det har varit många olika processer i min personliga utveckling. Jag fick tillbaka min självkänsla mer och mer de första månaderna och bara det och att slippa den fruktansvärda ångesten var motivation nog att fortsätta. Alla som gick före mig på den nyktra resan här på forumet lovade att det kommer bli bättre och jag litade blint på dom och hoppet om att få bli hel. Det dyker fortfarande upp nya saker jag vill jobba på med mig själv titt som tätt och jag älskar när jag kommer på att jag blivit bättre på något. Som att säga nej utan att få dåligt samvete till exempel. Våga stå upp för mig själv på jobbet m.m.
Kram


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Carisie, Nej matlagning har nog aldrig riktigt varit min grej. Det blir blir så mycket disk och kastruller och sånt till efterrätt att jonglera med och göra rent så att säga. Ska det sedan vara nån vitts med matlagning tänker jag, så ska man väl helst göra matlådor så att man kan fylla på sin frys med maträtter till ett vettigt pris. Planerade storkok är då inte alls min grej det heller alltså. När jag gör något brukar det vara spontant om man får lite energi en stund.

Brukar konstigt nog köpa kokböcker för nån krona styck när jag går på loppis ibland, så nog vet man hur man ska göra. Gör väl även ett litet ryck ibland som idag om jag kan. Nu är jag då mätt som en häst, hur som helst. Det skulle inte ens få plats en skvätt pilsner om så en drickarbil körde förbi och tutade och hade fri utskänkning av lagret liksom. Har då inget sug alls efter alkohol nu utan är mer trött och känner för att vila en stund, men samtidigt så hade det ju varit kul att komma iväg och simma, men det orkar jag då inte alls i skrivande stund.

Men ska ändå försöka att komma utanför dörren med en påse med hushållssopor senare om krafterna räcker till det efter en stunds vilopaus. Brukar ju oftast som dystemiker trist nog normalt sett knappt orka göra nåt alls, men idag så var jag ju för ovanlighetens skull lite positiv och glimrade till en liten stund och det var faktiskt rätt så kul att få vara med om för ovanlighetens skull.

Ha en trevlig kväll!


skrev Pion1 i De första dagarna

@Kirskål Ja vi tar den imorgon☺️ Idag mår jag lite sämre än igår, men har också sovit extremt dåligt. Tänker försöka lägga mig skapligt…bättre att vakna tidigt än att somna för sent. Funderar över om man kommer att känna sorgen och saknaden för alltid…. Fastnar lätt i dom tankarna😢
Tack för att du tittade in.💛