Senaste kommentarerna i forumet

@Fastforwardnorewind *tålamod som en treåring skulle det stå 😅

@Fastforwardnorewind exakt samma för mig! 0 eller 100 när det gäller det mesta och lägg därtill tålamod och en rastlös själ på det 🙈 vill inte heller fasta med vinet på soffan som jag gjort i allt för många år.. träningen och annat har blivit lidande för det. Tänker att det är bättre att gå in för träning till 100 procent hellre än vin. Men håller med om att man behöver hitta en balans, rutiner man kan hålla fast vid året runt oavsett väder, semester eller annat. Har tränat rygg och axlar på gymet, efter middagen blir det promenad i 17 minusgrader 🥶

@Carisie jag blir typ arg när jag läsar att någon eller några varit så elaka mot dig. Fy! Tack för att du orkade bli en så fin och stark person som du är nu💕

@vår2022 du är så klok och beskriver så bra det jag tror att många av oss upplevt vid något eller några tillfällen. Man blir lika ledsen varje gång och paniken och ångesten sköljer över. Jag vill helst av allt forska i framtiden, men vet inte om jag kommer orka att ligga under pressen att bli bedömd på allt jag gör.
En hund blir ju en familjemedlem och en förlängning av en själv, det blir oerhört sårande och man vill ju helst avlägsna sig från känslan. Hoppas att känslan ligger lite längre ifrån dig nu, och jag tror att för varje gång man tittar noga på de här obehagliga känslorna blir de mindre.
Stor kram❤️

@vår2022 tack! Jag hällde upp vatten i bubbelglaset. Insåg att jag var sen med campralen också så nu väntar jag bara in den här vågen. Vi ska ses innan middagen för en drink, och då ska jag ta alkoholfritt bubbel!
Tack igen💕

@vår2022 Hej och tack för svar!

Jag vill gärna vara helt ärlig när jag talar med psykologen på Mindler men samtidigt känner jag en viss oro för vad som förs i min journal. Jag antar att jag har en rädsla för stigma eller särbehandling om det jag säger digitaliseras och delas mellan vårdenheter.

Gick du i KBT eller psykoanalys?
Har det gett dig några konsekvenser utifrån journalen? Exempelvis hos husläkaren eller annat?

Min syster har dessvärre börjat med alkohol igen men kommit loss från hennes primära huvuddrog för nu. Jag har också tänkt att vi kanske kan finna styrka tillsammans och gå på exempelvis AA-möten ihop. Jag tror hon kan vara med på banan att ge upp drickandet om det finns mer stöttning, motivation och nyktra sociala aktiviteter vi gör tillsammans.

Jag ska ta ditt råd till och verkligen tänka på att inte underdriva eller försköna när jag pratar med psykologen, jag är ju faktiskt där för min egen skull. Men det är bra knepigt att låta okänt folk få gräva runt i ens sår, jag blir dessutom mycket mer lättkränkt när jag känner mig skör i början, jag antar att min skyddsbärriär aggression lätt träder in för att skydda "min stolthet/ego", eller att offerkoftan blir väldigt varm och mysig. Troligtvis finns det en del andra skyddsmekanismer såsom projektion och annat med.

Det är bra att du poängterar att jag måste vara ärlig med mig själv. Tack! Jag tror även det innebär att jag behöver ha i åtanke hur jag kan reagera (flykt) när obehag kommer.
Jag måste påminna mig själv om att ingen är egentligen min fiende eller söker att skada mig med flit. Det är ju faktiskt även mitt egna beslut och vilja till självkärlek som fört mig dit, ingen har ju tvingat mig.

@LAO Tänk att det är alkoholdjävulen som ligger där i bubblet, smilandes med ett hånleende och som vill att du ska smaka och bli fångad i alkoholträsket!😈👺👹. Försök att flytta ditt fokus, din uppmärksamhet på hur nice det ska bli att vakna nykter imorgon. Inte bakis, ingen ångest. Positiva tankar och hur duktig och stark du är och hur stolt du kommer att känna dig💪💪💪. Andas lång inandning och lång utandning några gånger, suget går över. Du fixar det! Kram❤️

@LAO Det stämmer delvis.

@zalkin jag har precis varit på långlunch med min törstiga familj, snart väntar drink i loungen och därefter blir det middag…

@Carisie kaffe på sängen är bäst! Nu skulle jag behöva en torrboll… långlunch med smörrebröd, öl och snaps för hela sällskapet, kommer upp på rummet och här väntar två små flaskor bubbel.. det känns ju som om jag borde få dricka liiiiiiiite i alla fall👀. Fasiken vad svårt det är ibland!

@Havre jag har ju mest druckit hemma, även om jag spårat ur på en fest eller två… i mitt umgänge har jag druckit mest så dom andra är nog mest nöjda nu. Jag tyckte att det var hemskt första fredagen och kunde inte förstå hur det skulle kunna bli helg utan bubbel, men redan fredag två kändes det lättare och igår var det inget konstigt alls.
En stund i taget, jag tror inte att du kommer att bli tråkig men kanske att du kommer tycka att krogen är det…
Hoppas att du får en fin lördag!

@Havre du gör helt rätt som sätter kortsiktiga mål, vi här brukar ta ”en dag i taget” och på det viset växer man in i ett ”längre uppehåll”…vilket många gånger får oss att inse alla fördelar som kommer med nykterheten.

Jag förstår din oro gällande familjen som gärna skojar bort sitt och andras drickande (eller tom missbruk) tror inte alls det är ovanligt familjeproblem 🫣 ”att bara dricka vitt” har också skojats om i mina kretsar och jag var livrädd för att ”komma ut” om man säger så.
Gjorde planer och strategier för alla möjliga situationer som skulle kunna uppstå, nej tack är tvungen att ta bilen ikväll, kör en vit månad, äter penicillin just nu och avstår idag…ja allt möjligt hittade jag på för att vara förberedd. Men sen insåg jag att nästan ingen brydde sig, ibland märkte folk inte ens att jag skålade i läsk och jag har aldrig behövt visa strupen (om man säger så) och ta snacket om varför jag valt att bli nykter. Jag bara blev en sån och så är det 😅

När jag bestämde mig för att ta tag i allt det där började jag intressera mig för hur andra människor gör och har gjort för att känna sig tillfreds (hehe) med ett liv utan a. Jag läste här, dvs hur andra gjort, jag sökte information på nätet, jag la ner hur mycket tid som helst för att försöka förstå varför vi är så många i denna värld som inte klarar av att dricka. Jag läste på om hur hjärnan påverkas och ju mer jag läste började jag känna avsmak för att ens försöka dricka måttligt. För mig är det helt meningslöst att dricka måttligt (jag gillar rus!) och även om jag nu (ja du vet, har ju haft ett ”längre uppehåll” nu) hade (kanske men troligtvis inte) kunnat dricka måttligt tycker jag att det är en helt galen tanke att börja halsa nervgift igen. ”Hellre hade jag satt eld på mig själv” det skrev jag i min egen tråd när jag började se ljuset.

Och så mår jag idag med, jag har fått sug och jag har brottats med alkoholdjävulen på vägen, men idag kommer jag inte dricka och imorgon får jag bestämma mig igen. Alltså en dag i taget, om och om igen :)

Det har hjälpt mig att lyssna på andra, ta del av andras resor och dela med mig av min resa. Jag lyssnar fortfarande på poddar och ljudböcker som berör ämnet. En av de första poddarna jag lyssnade på var ”Är jag sjuk” där två hypokondriker och en läkare pratar om allt möjligt läskigt jag hittade alltså två avsnitt där som blev en ögonöppnare och lite av en mjukstart för mig.

”Alkohol” (avsnitt 26) och ”Tre månader utan alkohol” (avsnitt 36) var det ifall du nu vill veta det och kanske gillar att lyssna på poddar du med 🥸

Bli glad om jag lyckades träffa en nerv som du skrev, det är så vi gör här, vi delar med oss och stöttar varandra. Jag brukar alltid tänka ”lyckades en av oss bli beroende kan nog alla vi bli beroende” och då gäller det samma när vi tänker åt andra hållet: ”kan en av oss leva ett nyktert och lyckligt liv kan nog alla vi andra med!”.

Jag är fortfarande rätt ny-nykter och går i andras fotspår, litar på dem som går före mig och jag håller på och tillfrisknar…jag brukar tänka på alla forumvänner som livets reskamrater och det är så kul när nya vänner tillkommer och gör oss sällskap!

En dag i taget nu - vi har din rygg ❤️

@Blidenjagvillvara77 Mitt fitnessprogram är avklarat! 45 minuters yoga och halvtimmes promenad fick det bli, träningsvärk i hela kroppen så fick tvinga mig att ta det lugnt idag.
Precis som med alkoholen har jag med allt en tendens att alltid köra 0 eller 100 procent.
Hur gör man för att istället vara konsekvens och långsiktig?
Att hålla ut en månad med att inte dricka och träna varje dag är lätt- men med jobb och barn så vet jag att det inte kommer fungera för lång tid att träna varje dag (även om det bara är en halvtimme)- livet och vardagen kommer att komma ivägen för det. Men jag hoppas på att det åtminstone blir en kvickstart till ett liv utan alkohol och MER träning..... sista halvåret har helgerna och flera kvällar bestått av INGEN träning och MYCKET vin på soffan..... Dit vill jag inte tillbaka.

@paniken om du googlar typ panodil + dospåse så hittar du den. En bonnförkylnings bästa vän 🫖🩵

Här är allting som vanligt. Samma gamla slitna känsla att väl inte så mycket spelar någon roll alls. Nu stänger bolaget snart igen sina dörrar, och då jag är envis som en röd gris eller åsna som det av någon anledning väl brukar att heta. Så har jag inte brytt mig i att klä på mig utegångskläder och satt på mig skorna som man väl tänkte göra lite tidigare idag. Har inte heller beställt någon taxi in till bolaget i stan i morse som jag väl även funderade på ett tag, för kanske lite spontan sponsring hos denna flaskbank med en tusenlapp eller nåt sånt där.

För vad är det egentligen för mening att sitta och slå sig själv i skallen med en flaska med nån flyktsoda i form av nån slags alkohol för nöjet att sitta i nåt hörn halvsovandes och sjunga fyllevisor för sig själv. Nog hade man väl allt kunnat kosta på sig en rejäl berusning i karatestil, vad det nu är. Men troligen asfull, som ett raglande fyllesvin hade man säkert blivit idag om man nu då inte varit så envis på att blåsa alkoholdjävulen på sitt nöje, att det faktiskt nog är en aning imponerande.

Men man har ju erfarenhet, och vet hur det blir, och man har ju lärt sig att allting så som fylleri en gråtrist lördag som denna är rätt så meningslöst. Då det mesta precis som detta jordklot bara går runt i samma fastlagda bana liksom. Hörde nyss ett antal gånger på en gammal låt från sextiotalet med rockgruppen Status Quo från deras psykediska period innan boogie-eran tog fart på riktigt. Hörde alltså på deras låt - Nothing at All. Nu idag så kände jag ingenting alls. När man för nåt år sedan satt som klistrad och deppade i alkoholträsket hade den nog fått en att säga adjö till det mesta...

Nog kunde jag ändå allt känna mig rätt hemma i den lite dystra lyriken på något sätt. Men det finns ju en hel del lite mer positivt stämda låtar detta band har producerat genom åren. Som man ju kan lyssna på om man så vill sade mig en känsla i stunden. Har nu gjort som man gjorde om lördagarna förr när allt väl ofta var lite enklare vissa dagar. Då man väl var kanske knappt tio år gammal eller så. Har alltså festat loss på en stor påse med ostkrokar och hällt i mig en hel del cola och tänker att sånt blir man då inte dum i huvudet av.

Jag tror att mina gamla helnyktra föräldrar skulle hållit med mig helt i detta kallt logiska konstaterande. Förresten, tackar dig @Molnet för att du tittade in en sväng kompis. Det är kul att det finns de som har tid att titta förbi en stund nån gång. Hade ju tänkt att kanske sluta att skriva en massa tok på detta forum, men tror nog att Herren vill att jag ska fortsätta att jobba på som alkoholfri ett tag till. Tiden går, och nu såg jag just att bolaget har stängt för idag.

Ha det gott!

@Andrahalvlek Tack för ditt svar❤️ det är så fint och utvecklande att få feedback på sina tankar från olika perspektiv. Ja, det man övar på bli man bättre på! Det positiva i detta är att jag fått en erfarenhet av hur det går till på en utställning, som är en helt ny värld och som inte kommer att vara en speciellt stor del i mitt liv. Även att samma hund kan få helt olika bedömningar beroende på domare och godtycke. Reaktionen kommer inte att bli densamma nästa gång oavsett bedömning för jag vet nu var jag har mig själv.

Pussat vovven! Kram❤️

@paniken Tack för tipsen. Och mitt hopp nu är att nedstämdheten kommer sig av abstinens - det sägs att psykisk abstinens är betydligt envisare än den somatiskt, den senare som folk med gravt missbruk/behov kan ha och kräva övervakad detox några dagar. För jag siktar på tetotalling. Det är nog det enda som skulle funka för mig, annars blir det fan bara upp och ner och ingen ordning. Men ser jag inget ljus i tunneln om jag ska må så här...

Sköt om dig du också :)

@Havre Hej och välkommen hit! Vilket bra beslut du tagit för att må bättre. Det är mycket igenkänning i det du skriver och framförallt om att livet blir så tråkigt och trist utan alkohol. Valet av socialt umgänge blev också med de som gillade alkohol och där man kunde skratta bort fyllor. Men så fel jag hade! Har varit nykter i över 3 år och livet är mycket roligare utan alkohol och jag slipper alla negativa effekter som ångest, skam, dålig självkänsla och trött hjärna och kropp. Jag har skapat en ny livsstil med nya goda vanor och känner livsglädje.

Du skriver om att familjen kan vara ett större bekymmer med osund relation till alkohol samt jargongen. Det låter inte som att de kommer att kunna vara ett stort stöd, som du säger. Det är en stor utmaning att gå emot strömmen och familjen, men också ett uppvaknande ur osunda mönster som kan leda till fördärv och det är en styrka. Bra att du tagit kontakt med Mindler som du kan prata med och som kan stötta dig. Psykologsamtal har lett mig till bättre självkännedom och till att se osunda mönster.

Jag tänker att det viktigaste är att vara sann och ärlig mot sig själv och i psykologsamtalen. Att våga möta det tuffa och jobbiga som ofta är underliggande orsaker till osunda alkoholvanor och beteende. Kanske kan du även på ett bättre sätt stötta din syster genom att bryta den osunda jargongen och ”gå mot strömmen”?

Kämpa på nu! Som nykter kommer du att se allt klarare, tänka annorlunda och hantera motgångar på ett annat sätt. Man blir mer robust och balanserad när hjärnan får återhämta sig ordentligt från alkohol. Vi stöttar dig på vägen! Kram❤️

@vår2022 Fy så kränkande upplevelse. Jag förstår att dina ryggmärgsreflexer kickade in. För att det var så du kände/gjorde back the days. Men redan efter en natt kan du se på det inträffade med mer distans, och det betyder att du verkligen jobbat med din självkänsla. Bravo!

Har man inte en god självkänsla med sig från barndomen så kan det vara svårt att få den pigg och rask i vuxen ålder. Eftersom man inte utsätter sig för sådana situationer så ofta, att bli bedömd av andra. Men allt man övar på blir man bättre på! Nästa gång något liknande händer så rycker du axlarna och tänker att domaren måste ha vaknat på fel sida.

Pussa på fina vovven ❤️

Kram 🐘

Någon av er kanske minns min bekant som mådde så fruktansvärt dåligt. Svårt deprimerad, självmordstankar. Han lättade sitt hjärta för mig, eftersom han vet att jag också mått väldigt dåligt psykiskt, och jag visste knappt hur jag skulle kunna hjälpa. Hans smärta landade i mitt knä och jag sa floskler som ”det blir bättre, jag lovar” och att han skulle stå på sig mot sjukvården och kräva läkartid. Jag kunde inte göra mer, men jag mådde dåligt av det själv. Hade lite svårt att släppa det, kände sådan enorm empati med honom.

Häromdagen möttes vi av en slump. Antidepp har gjort verkan, han har fått och gått ett antal terapitimmar, landat i sin nya vardag och dessutom sen några veckor tillbaka har han börjat dejta. Han trivs i sin vardag och har framtidshopp igen. Alltså wow 🤩 Jag blev så glad så jag nästan började gråta. Sådan enorm skillnad.

Att väntetiderna till psykiatrin är aplånga är en nationell katastrof. Att folk ska behöva gå obehandlade när de faktiskt är dödssjuka. Skamligt. När man mår dåligt tror man dessutom att ingen kan hjälpa, det sitter långt inne att ens söka vård. Och när man väl gör det måste man kämpa för att få träffa en läkare, som min bekant fick göra. Alla har inte den förmågan. Så himla sorgligt, men just nu är jag innerligt glad och tacksam över att min bekant mår bra igen.

Jag kallar honom bekant för kompisar är vi inte i den bemärkelsen. Vi springer på varandra ibland bara. Men även ytliga bekanta kan göra skillnad, om man vågar prata. Och vågar lyssna. Att han fick prata med mig tror jag hjälpte honom att sortera sina tankar och formulera en handlingsplan. Jag hoppas att det var så.

Kram 🐘

@zalkin Tack för grattis! Jag tänker sällan på det numer, bara när jag läser och skriver på forumet. Och det gör jag dagligen, för att påminnas om hur illa det var och hur illa det kan gå om jag får för mig att dricka ett enda glas.

Skulle jag ta ett glas nu hade jag säkert inte *pang* tagit en brakfylla. Och det hade nästan varit värst, för då hade jag väckt den inslumrande alkoholdjävulen till liv i min skalle. ”Hmm, det var nog inte så farligt, lite kan du nog dricka”. Nope. Nej. Zip. Av princip skulle jag därför aldrig få för mig att ens prova ett enda glas. Jag har till och med bytt ut lättöl mot cola på en restaurang. Lättöl är inte alkoholfri.

Mina mantran är: Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@Carisie Aldig hört talas om, tack, skall se om jag kan få tag i den. Tror knappt jag varit så här förkyld i mitt liv 😇🤧

@zalkin I början av nykterheten blir man nästan förälskad i nykterheten, ingenting är omöjligt typ. Man blir hög på att man klarar av det och är förbannat tacksam och stolt över att man klarar av det. Med rätta! Det är ljuvlig känsla som liksom fyller varje spor i kroppen. Jag brukar säga att känslan är att jag gör mentala hoppsasteg.

Vid 3 mån dalar man lite i humöret. ”ska det vara så här?” Då gäller det verkligen att hålla i och hålla ut, för mer belöningar väntar. I nykterheten blir alla mina känslor mer genuina. Jag njuter mer av allt. Har roligare på fester, lite oväntat men sant, men trivs framför allt med min vardag mer. Alla grundkänslor är stabilare, jag är mer grundnöjd och dessutom mer chill när kaos uppstår. Har dessutom hjärnkapacitet och ork att reda ut kaos.

Jag närmar mig min nyktra femårsdag och det tillhör mina bästa beslut i livet att sluta dricka. Sluta dränka alla känslor i alkohol. Sluta gå i alkoholindustrins bojor. Mänskligheten är fetlurad av människor som tjänar storkovan på oss. Sorgligt, men sant.

Kram 🐘

@Carisie Tack för ditt svar❤️. Jag blir alltid så illa berörd av när personer råkar ut för mobbing och lika glad av när man gör revansch och står upp för sig själv, som du gjorde❤️. Känslorna följer ändå med någonstans, men vi kan lära oss att hantera dem så att det inte går så djupt eller stör vårt liv. Time-out och sova på saken är bra, sen kan man sortera bättre. Jag tycker också att det är fascinerande hur saker/triggers kan påverka och det är intressant att befriande att komma på hur det hänger ihop. Då släpper skam och ångest och en allt bättre självkänsla träder fram om vad som egentligen viktigt för mig.

Jag får lära mig av hunden, han tycker att han är bäst och finast och noll berörd av andras bedömning😂. Vår ömsesidiga kärlek kan ingen rucka på och vi är det bästa teamet😁. Men allt handlar mer om mig än om hunden.

Ha en skön ledig dag, det bet rejält i kinderna idag på promenaden, men ack så stärkande! Kram❤️

Jag har bestämt mig för att 2025 ska vara ett år av äventyr men även ett år då jag ska få existera i känslan av att vara 'obekväm' mer.