Senaste kommentarerna i forumet

Skäms att skriva här. Att jag är så svag som druckit alldeles för mycket, alldeles för länge. Flera år med fyllor titt som tätt. Rädd att jag förstört hela min kropp och mina organ. Livrädd och tänker då äh, skitsamma det är försent.
Vågar inte hoppas och tro att jag ska kunna skärpa mig. Försummat familjen för länge. Herregud, vad har jag ställt till med och hur tusan ska jag kunna vända detta? Skammen är brutal. Alltid fullast på alla fester, alltid för många glas vin till middagen VARJE dag. Jag vågar inte gå till VC för att be om hjälp, skammen är för stor. Skriver här som ett hopp och rop på hjälp.

Jag tror att man som anhörig inte ska underskatta all den skuld och skam som missbrukaren känner. Det är lätt för oss att göra en stor sak av att vi är bortvalda, har blivit oviktiga, oälskade etc men missbrukaren förmår inte att prioritera någon annan än sig själv och sitt missbruk. Det är ungefär samma som någon med en allvarlig psykisk sjukdom - de orkar inte bry sig om någon annan, de har fullt upp med sig själva. Det är svårt att inte låta de sårade känslorna och ilskan ta över, men man kan försöka låta dem ge en energi för att ta sig ur situationen åtminstone, istället för att låta dem dra ner en så man blir helt kvävd av att vara anhörig. Det har hjälpt för mig i alla fall.

Hej och tack, roligt att höra att du har lyckats med att avstå helt. Bra krigat. Jag är medveten om det kanske blir min slut destination men hoppas innerligt att jag kan stiga av lite tidigare. ☺️

"One day you'll see how hard it was and how brave you were."⁠
- Charlie Mackesy 🌈⁠
Detta citat ⁠från författaren till den ljuvliga boken ”The Boy, the Mole, the Fox and the Horse” mötte mig på Facebook i morse. Tror jag mötte den dagen just nu.
Känner mig inte längre bitter på hur livet blev, och hur orimligt mycket jag många gånger har tyckt mig kämpa ensam. Kämpat för ett mycket vilset barn, för självmedicinerande partner med psykisk ohälsa, för barnlös moster i livets slutskede, för en gammal och behövande mamma. Jag har funnits där, utan stöd från de som jag också tyckte ”borde” funnits där, för att avlasta mig.
Just idag känner jag mig snarast tacksam för att livet gav mig dessa utmaningar. Jag klarade trots allt av dem, jag kände så enormt mycket kärlek på vägen och någonstans är nog livets mening för mig detta att få betyda något på riktigt för andra människor.
Dock fördes kampen under många år på bekostnad av mig själv och mina behov. Och mitt beroende startade för att jag behövde den falska kraften i alkoholen.
Nu – när jag igen kan blicka tillbaka på många dagar i harmonisk nykterhet – är jag SÅ redo att börja njuta av livet igen. Mitt liv. Mina behov.
Fyllde igår, på årets första dag, i min pensionsansökan. Började samtidigt kludda i en ny skissbok, älskar att teckna och måla och i den nya boken ska det ske fullständigt prestigelöst.
Symboliskt och härligt. Ber ödmjukt till min Gud om att känslan ska bestå.
Tro, hopp och kärlek till er alla ❤️

@paniken influensa är verkligen inte kul!
Magen tog stryk redan någon dag in på campralen, prutar och bajsar mest hela tiden, men det får det vara värt. Det här är nåt annat, kanske åt jag något dåligt under bilresan igår… tycker att jag känner igen känslan från utlandsresor när magen sätter sig på tvären och man får tillbringa en dag på hotellrummet 💩💩💩.
Fördelen är att jag i alla fall inte är sugen på vin😝🥳.
Hoppas att du blir bättre fort och att du kan vila!🤗

Vill bara skriva av mig lite igen. Jag nämnde långledigheternas fördärv tidigare och nu har jag gått igenom en igen. På samma vis som alltid. Jul & nyår kom och gick, 3000 spänn på öl rätt ner i strupen. Inte en enda urspårad fylla eller någon händelse att ångra, mer än min egen självbild. På nyårsdagen, efter 11 dagars konstant drickande vaknade jag med tanken att "fy fan vad skönt, nu räcker det". Samma kväll hällde jag i mig resten av Vodkan från nyårskvällen, och fyra öl till. Idag vaknade jag lika skakig som vanligt. Nu börjar jag närma mig samma punkt som efter den senaste semestern igen. Kroppen vägrar. Den mår skit både av alkohol och utan den, men jag antar att när det sista sexpacket i kylen är slut så köper jag ingen mer alkohol på någon eller några veckor, och så fort jag börjat må bra och få energin tillbaka så blir man taggad på ölen igen. Det är en märklig tillvaro.

Lär väl skriv igen i slutet av månaden. Ska försöka föra någon sorts loggbok här för att lättare få den där översikten jag aldrig lyckats sammanställa.

Gott nytt år allesamman.

@LAO Grattis till 33🤩 Men magen är ju inte kul, har ingen erfarenhet av campral men kan inte den orsaka liknande biverkningar ? Har själv åkt på någon slags flunsa eller praktförkylning, usch vill bara ut i det fina vädret men,men. Hoppas du blir bättre snart 🌸

Fantastiskt, Jag lyckades somna strax före 8:00 tror jag och sov framemot 11:15 nånting och detta inte efter intag av nån alkohol eller sömnpiller, utan alltså på en rejäl kopp med varm mjölkchoklad och tre goda limpmackor. Helt otroligt. Visst hade jag väl i sanningens namn bett till skaparen om att få sova åtminstone fram till tio. Men vem kunde väl tro att man skulle bli bönhörd. Man skulle ju nästan kunna gå och bli religiös för mindre alltså. Men traditionellt kristen med allt det där rituella joxandet med en massa märkliga mänskliga påfund det orkar jag då inte med. Det är så mycket konstigt snack och ritualer i församlingar som inte känns så relevant och riktigt äkta liksom.

Tänker här på en rolig historia om mannen som en gång fick frågan om han trodde på Gud och hans himmelrike och som då svarade som så: Inte har jag några problem med att tro på Gud och sonen hans, och talet om hans himmel, det är väl mera markpersonalen som jag inte litar så mycket på. Tycker att det är lika mycket konstigt folk i en församling som det är i andra mer världsliga vanliga föreningar som samlats runt ett specialintresse om man så säger. Det finns lika mycket knepiga typer eller märkliga personligheter inom kyrkans värld alltså.

För att trivas i en församling och få vänner där så får man precis som annars försöka att hitta de som man känner att man har en del allmänt gemensamt med och passar ihop med skapligt. Sedan tycker jag att det så ofta är så himla mycket predikande om hur saligt det är att giva bort sina pengar till församlingens verksamhet. När de sätter igång med sånt, så brukar jag i videoinspelningar skrolla förbi sånt där pengadyrkande och ibland så kommer det faktiskt fram nån talare eller predikant som kan ha ett och annat vettigt ord att säga som tilltalar mig. Ibland så är det även nån som lyckas med konststycket att sjunga nån andlig sång som kan vara värd att lyssna på.

Men det är inte mycket Rock 'n' Roll i form av upptempolåtar som de brukar ha. Det är väl mest rätt sega och långsamma visor och ballader eller hysterisk gospel med viftande händer i luften som mest känns rätt så rutinmässigt påklistrat. Men alla människor har väl sin musiksmak. Kommer ihåg när man var liten och mina föräldrar släpade med en till olika sånggudstjänster med faktiskt rätt kända andliga sångare, och det hände väl att man gillade nån låt som framfördes. Men det var så mycket konstigheter runt omkring i olika församlingar som fick mig nervös på något sätt. Men närhet till skaparen själv har jag ändå alltid känt och det är jag då tacksam för.

Det är ju många andliga sångare som väl inte ursprungligen varit guds bästa barn. Men Herren verkar ju förstå hur det kan vara för människan. Då väl även många av skriftens nedtecknare väl från början i sanning ofta hade en rätt så brokig bakgrund om man så säger. Paulus som väl först hette Saulus var väl inte direkt from när det gällde synen på de kristna först liksom. Så det är väl aldrig för sent att bättra sig och kanske bli lite bättre som människa. Skriften säger väl även att man inte ska stanna för länge vid vinet eller hemfalla åt annat frosseri. Det ligger det då en hel del i alltså.

Nu går det väl snart mot lunch här och då får det nog faktiskt bli den där pizzan som jag tänkt på så himla länge. Vem vet, kanske får man då sedan lite energi till att ta sig ut på gården en sväng igen. Men vågar nog inte be till den högste om energi till en promenad. För då kanske man plötsligt ser sig ha vandrat flera kilometer åt något håll och då får man väl bara en massa träningsvärk sen kanske. Men ska väl åtminstone senare kanske försöka att gå utanför dörren även idag om jag orkar.

Detta då man väl inte i onödan ska sitta och rosta ihop helt liksom. Nu är det väl snart dags för lite svängig Rock 'n' Roll i 50-talsstuk kändes det. Så nu medans pizzan värmes i ugnen snurrar det allt runt en låt i mina gamla slitna hörlurar med en känd rockartist som var rätt religiös, inte minst på ålderns höst. Tänker här på rocklegenden Little Richard och kör låten Good Golly Miss Molly, vilken även spelades in i en rätt så svängig version i samband med produktionen av filmen King Ralph, som väl finns någonstans i min videosamling och som jag brukar kolla på nån gång om året faktiskt.

Ha det gott mina vänner!

@Cashsmash du är grym med 32 dagar! Min dag är faktiskt rätt skruttig, men nu ska jag dra mig ur sängen, duscha och köra hem till mig. Vi bor 6 mil ifrån varandra min kille och jag.
Hoppas att du har en fin dag 🤗

@Carisie jag tror att jag skulle behöva lite flatulens. 😂😂

@LAO åh fy så trist med sjukdomar som avlöser varandra, det är verkligen orättvist! Hoppas du snarast mår bättre ❤️ så otroligt bra jobbat med 33 dagar utan A 🌟🥳 du är grym! Jag kämpar på här en dag bakom dig i tideräkningen 💪✌️ hoppas du har en ok dag trots krämpor, och att du vaknar upp med ny kroppslig energi imorgon 🔥

@LAO Hur kan vi laga dig? Kram 🥰

@MyraTåKnä Hej 👋🏼 Välkommen. Jag trodde jag ville dricka måttligt men har nu landat i varför när det är så bra utan? Så på mindre än 1 år är jag frivilligt alkoholfri och mår bättre än någonsin.🩵

@Fastforwardnorewind bra jobbat med träningen trots A. För mig blev det både gym och promenad så nu är vi igång 😀

@LAO Typiskt, stod och höll i oddird först men då vet jag till nästa gång 😊🥂
Hoppas årets första dagar varit fina? 🤗

@vår2022 Hej och god fortsättning ✨🎉 Det lät som att du hade en härlig nyårsdag 😊
Tack för pepp ✨ är verkligen fint hur det här forumet funkar tycker jag.
Kram på dig 🤗

@zalkin Det fixar vi!! 💪🙌 Hur har 2025 startat för dig?

@Molnet då är vi nöjda med det 💪🏼 får se vad dagen har att erbjuda

Hej!

Från och med ganska nyligen, har jag bestämt mig för att på allvar ta tag i och förändra min relation till alkohol. Min resa hit har varit blandad. Ibland fungerar allt bra, men andra gånger vaknar jag upp utan att ens veta hur jag kommit hem.

Jag försökte tidigare att lägga upp en strategi genom att räkna enheter för att ha kontroll, men insåg att det ofta slutade med att jag ljög för mig själv. Det är något nästan förföriskt med känslan av att släppa alla spärrar och bara låta kontrollen glida iväg. Livet har länge präglats av att jag alltid haft ett behov av att vara den som håller ihop allt, och jag tror att just det gör frihetskänslan som alkoholen kan ge så svår att motstå.

Jag har också märkt att jag ibland tänker att "allt blir bättre" om jag dricker mer och snabbare. Det är självklart en falsk trygghet. Sällskapet spelar också en stor roll – när jag är med fel människor söker jag ofta bekräftelse, kanske till och med en viss roll som jag känner att jag förväntas fylla. Den här dynamiken har förmodligen blivit en invand vana som bidrar till mönstret jag nu vill bryta.

Min nya målsättning är att skapa en hållbar plan för mitt alkoholintag. Jag vill inget hellre än att kunna njuta av ett par enheter och sedan stanna där. Jag är redan ganska social och utåtriktad av naturen, så det handlar inte om att "slappna av" i sociala sammanhang – det handlar om att hitta en balans.

Jag har dessutom en sjukdom som redan påverkar min lever, och läkarnas rekommendation är att inte dricka alls. Det är något som hela tiden ligger som en skugga över mig. Samtidigt är jag en "smalare version av Edvard Blom", och tanken på att helt ta bort alkoholen känns som ett för stort ingrepp i mitt liv. Därför vill jag hitta en balans, istället för att fastna i ett allt-eller-inget-tänk.

Jag ser fram emot att påbörja det här äventyret. Jag vet att det kommer krävas ärlighet – både gentemot mina vänner och mig själv. Jag kommer behöva ta en ny roll i sociala sammanhang, men det känns som ett nödvändigt steg. Jag har också kontaktat kommunen och bett om hjälp för att få stöd i processen.

Min förhoppning är att detta ska lägga grunden för en sundare och mer balanserad livsstil. Jag är redo att ge det här mitt allt, och hoppas innerligt att verktygen jag valt ska hjälpa mig framåt. Tack för mig :)

@Fastforwardnorewind
Hej, jag är inne i exakt samma fas. Gärna promenad

@LAO Aj aj sjukdom med mycket sängliggande brukar leda till ryggont för mig med.Men du verkar ha löst det på ett bra sätt med naprapat,värktabletter & sjukgymnastik.Bra där.Magen vet jag inte.Kan det va gasbildning/förstoppning biverkan av att ha varit lite stillsam?Ja du får känna efter.Jag hade googlat på apotek & kollat där om det finns nåt.Annars är min universalmedicin:Stort glas vatten & en promenad.(vin har det varit tidigare🥶)Bra du ser vinsterna av att vara nykter.Håll i håll ut!💪💪💪

@Andrahalvlek Tack, ska prova.
Kram!

@LAO Ja jag tror att det är nödvändigt att testa att pröva på att göra olika aktiviteter för att se vad man tycker är roligtHa ett öppet sinne..Jag fungerar ungefär som du i intresse & aktiviteter.Gillar även museum,föreläsningar & teater.I februari börjar danskursen steg 2.Skräckblandad förtjusning.Utmanar mig själv att lära mig nytt,träffa folk & röra på sig.Hoppas att jag tycker det blir roligare med tiden.Önskar att jag hade ork& lust med handarbete/skapande/hobby men just nu finns inte den koncentrationen.Min resa startar på lördag morgon.Är ledig så nu har jag packat allting klart.Nästan😜Gick knappt att stänga resväskan🥶😱

@Molnet tack! Då ska jag verkligen prova!

Dag 33 utan alkohol.Är ganska less på min kropp just nu. Sön 1 dec var min första alkoholfria dag och jag mådde bra. Det gjorde jag till torsdag då jag vaknade med feber och ryggont. Hemma sjuk i tio dagar och sen lite jobb med ryggvärken kvar. Naprapat, besök på akuten och vårdcentralen. Alvedon, Ipren, paraflex. Åkte till fjällen med fortsatt värk, ingen skidåkning men sjukgymnastik. I bilen på väg hem igår började jag känna mig uppblåst, och när jag gick och la mig såg jag höggravid ut. Idag kommer jag inte ur sängen, mår illa och har ont i magen. Jag brukar aldrig vara sjuk annars, och tycker att det känns lite orättvist.
Jag känner ju av positiva effekter med att dricka, och det är en jäkla tur för annars hade jag nog kunnat bota/trösta mig med lite vin…
Gnäll, gnäll.
Hoppas att ni mår fint!