Senaste kommentarerna i forumet

@grynet ditt värde som människa baseras inte på en kväll. Det är inte märkligt alls att det kom ut på det här sättet.
Är, sov, kramas med din sambo, ta en promenad och låt bli alkoholen. Allt löser sig❤️

@zalkin inte baby, bastu ska det stå och eling

@eling fint Elina, då är vi två som firar nyåret nyktra 2024👊. Har en flaska alkoholfri bubbel. Så glad att vakna i morse. Gick och tränade och nu släkten dag 3, ikväll blir det baby och vinterbad, det är samma känsla som,att dricka 3 stora stark efteråt😏

@vår2022 tusen tack det var riktigt gott!!! Hoppas du har fina mellandagar 🌟🎄❤️

@B.Å Jag säger som @Andrahalvlek. Jag upplever att det finns många som har tänkt över sitt drickande och konstaterat att de dricker mycket men det finns ju alltid den där som dricker mer. Eller jag blir iaf inte fullast på festen etc. sen har vi drickakompisarna som var så nöjda med att kunna fyllna till i sällskap som en själv och de tycker givetvis inte att du har några problem för det har ju inte de.

Fuck it! Alla har sitt eget liv att ta hand om och om JAG tycker att det är för mycket så tar jag hand om MITT liv. Ingen annan kommer att göra det.

Du är grym - god fortsättning på den vita julen.
🩵

@B.Å Visst är det märkligt att folk orkar bry sig? Men faktum är att de som verkligen bryr sig om mig bara lyckönskade mig när jag outade min nykterhet. Min svärmor sa första gången ”äsch, trams” men det var mest för att hon hade dåligt samvete för sitt eget drickande. Jag visste det, och valde att inte bli provocerad av hennes kommentar. Nästa gång vi sågs sa hon ”bravo” med hela sitt hjärta. Hon tillhör mina främsta supportrar ❤️

God fortsättning önskar jag dig!

Kram 🐘

@Sattva Ja, den fysiska hälsan påverkas massor. Jag hoppas innerligt att jag inte har utvecklat typ 2 diabetes som min mamma. Hos henne upptäcktes det av en slump när hon sökte för något helt annat. Ungefär i min ålder. Hennes syn är påverkad, hon har gjort grå starroperationer på båda ögonen, och hon går på kontroller regelbundet och kolla trycket i ögonen.

Tyvärr kan jag se sockermissbruket hos min yngsta dotter också. Hon kan nästan slå knut på sig själv för att få i sig Coca-Cola. Vi måste ha restriktioner, och sen gemensamt bevaka så att hon respekterar dessa. Hon är en latmask och väger lika mycket som jag nu 😢 Hennes intellektuella funktionsnedsättning gör att det är svinsvårt att motivera henne. Det är dessutom något vi måste göra ihop med LSS-boendet i så fall. Så de tankarna mal i bakhuvudet också.

Din julhelg låter härligt vilsam ❤️ Precis som det ska vara. Umgänge och lugn och ro.

Kram 🐘

Hej,

Jag har haft problem med alkoholen i hela mitt vuxna liv och det har påverkat (och förstört) allt från relationer till jobb. Har prövat det mesta som att vara inskriven på beroende mottagning, testat antabus, kbt och AA Inget har dock fungerat.

Blev för några år sedan diagnostiserad med bipolär sjukdom typ 2 och började medicinera för det. Saker blev bättre men nu känner jag att jag är på väg ner igen 😔.

Till min fråga. Har något här i forumet erfarenhet av hypnos? Jag är i grunden skeptisk men börjar få slut på idéer och inse att jag kommer inte klara det här själv..

@Höst2024 Jag tänker bara på nykterheten när jag läser och skriver här på forumet. Vilket jag gör varje dag. För att aldrig glömma. För att repetera genom att hjälpa andra. För att fortsatt vara stolt, glad och tacksam över nykterheten. Att falla tillbaka i gamla mönster funkar inte. Stress är big no no för mig tex.

Kram 🐘

God fortsättning alla forumvänner!

Ja då har man festat till det i flera dagar, så mycket mat och så många fina möten.

På uppesittarkvällen träffades vi ett stort gäng och då var det bara jag och en till som inte drack vin. Denna en till har ett viktigt yrke och hade jour och då blev det lite snack om varför jag inte ville ha ett glas (som varken har jour eller ett viktigt yrke att skylla på!)

”Ett litet glas kan man väl få ta sig eftersom kvällen är lång och det kommer vara borta innan man kör bilen hem”

Tack men nej tack svarade jag och la till att jag har slutat dricka alkohol. ”För lääääänge sedan” haha ja! det sa jag och så drog jag till med ett: mår så mycket bättre utan, tycker ”ett glas” är helt onödigt när jag ändå mår skitbra utan!

Och då började snacket, gääääsp (tänkte jag) alla (eller många) skulle förklara hur lite de egentligen drack ”men nu är det jul” och ”jag dricker i vanliga fall aldrig vin på en måndag!” Någon i gänget var väldigt duktig en och tar ”ofta!” vita månader (du kanske borde sluta helt och känna på hur det känns, tänkte jag då) och någon förstod att jag kanske var en sån som inte ville smådricka (som normala människor kanske gör (!!!)) eftersom jag bor ensam. Haha, ja svarade jag. Hur skulle det se ut! (🤣)

Vann en hundring iallafall och kvällen var trevlig. Fattar dock inte varför andra ska göra en grej av detta, jag skiter i andras vanor och ingen behöver förklara sitt drickande för mig. Sup ni på bara och skit i mig (fast det sa jag aldrig, folk var ju tillräckligt kränkta ändå 🫣)

Julafton var underbar, hela familjen samlad, barnen var glada och de vuxna med. Vissa drack och andra inte, alla skötte sig och min familj skiter i om jag dricker eller ej.

Imorse kom det in bilder från kvällen – förra årets look ”det plufsiga alkisfejset” var inget jag körde på i år så jag kände lite ”damn girl, you look good!” när jag hittade bild på mig själv. Lite fåfängt jag vet, men det är bara bonus på allt annat positivt 🤗

Har suttit och tittat på Nyhetsmorgon nu, druckit mitt kaffe och tänkt på alla dem som drabbades av Tsunamin för 20 år sedan. Känns konstigt att det redan är 20 år sen, påminnelse om hur livet både är kort och skört och därför ska jag försöka göra mitt bästa och njuta av varje dag jag har kvar av mitt liv. Nykter och klar i skallen.

Men just idag ska jag bara ta det lugnt, gå runt i mjukisar och njuta av att vara ledig.

Önskar er alla en fortsatt fin dag. En dag i taget ❤️

@LAO Det var inte min sjukdom. En brakdundrande förkylning hos vuxet barn på annan ort. Men nytt datum om dryg vecka inbokat😊

Annars är jag oxå en fena på att avboka. Jag är faktiskt så bra på just det så jag undviker att boka in....Jag kan vara superpepp o rätt vad det är så är lusten/ energin slut. Känns som om jag ställer till det för andra när jag avbokar så jag låtsas att jag är spontan o vill hålla almanackan fri😅

Jag tror inte jag varit så nära ett återfall tidigare som jag är nu. Allt har känts så bra den här tiden, jag har varit tillfreds och roddat med saker som dykt upp alldeles galant, jag har varit glad och känt livslust. Men det känns som att när jag är som mest glad hoppar det fram nåt och fäller omkull mig. Jag får som tankar att när jag är för glad händer olyckor. Två gånger under denna jul har jag tänkt på vin, jag vill bli full och zooma ut. Det blir för tungt och jobbigt allting och jag orkar inte. Julen har varit jättefin och bra, men också tung och sorglig.
Jag kröp ner i sängen igen, jag har inga måsten idag. Ska försöka lugna ner mina tankar, lösa här, lyssna på ljudbok, läsa om återfall, äta nåt gott, gå en promenad om jag orkar, försöka vara mindre ledsen, använda mina verktyg jag har (men såå svårt att komma igång), försöka bli medveten om vad som pågår i mig, tänka sinnesrobönen några gånger. Bara försöka landa mjukt, inte fly känslor, stänga dörren till rummet självförakt jag har i min hjärna, försöka försöka försöka, gud hjälpe mig.

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.

God fortsättning!🌟🎄

God fortsättning❤️🎄

@Se klart Låter som en fin jul! Ja, det är skönt att kunna känna vad man behöver o inte behöver. Sätta sitt eget välmående i hög prioritet!
God fortsättning❤️

@Andrahalvlek Jag tror också att sockerberoende är "på riktigt". Socialstyrelsen (?) vill inte göra det till en diagnos dock. Tycker det är jättekonstigt. Utifrån det jag läst kan det vara minst lika skadligt (rent existentiellt iaf) med missbruk av socker som av andra droger o beteenden. Att man drar sig undan för att få äta ifred, lånar pengar/stjäl fär att ha råd, ljuger, smusslar. Och den kroppsliga hälsan påverkas ju jättemycket!
Heja dig!!
❤️🎄🌟

@Varafrisk Men oj Varafrisk! Säger som andra redan gjort, vad skönt att din dotter får hjälp. Jag tänker på dig! ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Julen har varit bra. En jättefin julafton hos min mamma med mina syskon o min son (dottern jobbade).
Igår en skön lugn dag, o idag också. Njuter av att känna mig ledig o ta dagarna som de kommer. Yogar. Stickar, lyssnar på en utbildning inervsystemsreglering jag precis börjat. Tvättar, läser. Promenad.
Mina barn kommer o går. De har sina egna liv o samtidigt ett liv med mig. De vill verkligen prata o dela saker med mig o jag känner så stor tacksamhet över det. Vi är viktiga för varandra❤️

Kursen jag precis börjat verkar spännande. Handlar om nervsystemsreglering. Jag fastnade för kursen för att den tar sig an nervsystemet o dess symtom på dysreglering på ett nytt sätt för mig. Tänker att jag kommer ha nytta av kunskaperna även i jobbet.

God fortsättning❤️🌟🎄

Det finns inga garantier i denna värld. Ja, inte mer än att det som bevisats att inte fungera, då med säkerhet inte kommer att fungera hur många gånger man än kanske försöker att intala sig att kanske något annat sätt att göra fel på ett ”rätt” sätt skulle funka. Bara för att man kanske önskar sig att en fantasivärld skulle kunna vara verklighet.

Men har man problem med att måttligt och lagom dricka nervgiftet alkohol, som om det nu det skulle vara något att stå efter. För människan är bevisligen inte byggd för ett berusande intag av nervgiftet alkohol. Vetenskapens ord om standardglas och godkända portioner är då bara en väg och inkörsport till misslyckande i konsten att vara alkoholfri om man en gång fattat tycke för berusning.

Detta är då en sanning hur många gånger man än försöker att lura sig själv till att det kanske skulle kunna gå bra att försöka med bara lite kontrollerat alkoholintag ännu en gång för att kanske försöka att motbevisa alla kända fakta som säger annat. Detta då om man i en svag stund kanske vill följa sina önskedrömmar om annat. Såna tankar om att kanske prova ett måttligt drickande kommer lätt till en efter ett tag som helnykterist. Detta speciellt om ett alkoholstopp ursprungligen kanske var baserat på en känsla av ett måste av någon orsak.

Har det sedan gått att upprätthålla en paus ett längre tag mot alla odds kanske. Så får man förstå att ett test på bara en liten slurk med starkvaror bara är ett självbedrägeri som inte kommer att fungera. Har man en gång börjat dricka av kanske ett inre skav av psykologisk art så är det bara att hålla sig till drycker utan alkohol. Det sade mig en nykter och logisk tanke efter att jag vaknade till efter lite drygt en timmes skönhetssömn i morse så att säga.

Tänkte med ett rätt så slitet och utmattat sinne för en stund sedan, att kanske skulle man våga sig på att kanske bara prova att stärka sig med bara lite grann alkohol framöver eventuellt. Men nu har jag filosoferat nyktert vid mitt köksbord än en gång och liksom marinerat mig i nyktra fakta. Som ju lärt mig att nykter förblir man bara tills den första droppen med alkohol har intagits. Nej, nu är det nog dags för en liten slurk med läsk av typen julmust, för det är ju ännu lite kvar av detta skottårs julhelg då det ju är annandag jul, denna torsdag.

Ha en fortsatt fin dag!

Insåg att jag varit här i 8 år i sommar av och till. Jag håller alkoholkonsumtionen på en nivå som fungerar med jobb och allt runtomkring. Dömer mig själv väldigt hårt och alltid gjort. Fick en fråga för en tid sedan av en diakon. Han frågade vad jag ville med livet? Det visste jag inte då och vet fortfarande inte. Jag lever mångt och mycket i nuet och tänker inte så mycket på framtiden. Jag har en fantastisk dotter och ett superroligt jobb men utan det finns det ingenting. Hur 2025 ska bli vet jag inte men jag vill göra någonting bra av det.

@grynet hej hej!

Vet du vad, jag tycker du ska försöka låta bli att tänka på ”situationen” som uppstod och hur allt spårade. Försök nu bara ta hand om dig själv och kriga på för din egna skull, du vill sluta dricka alkohol och det andra kan du ta tag i senare.

Och en annan sak, det är inte alls ovanligt med urspårade familjebråk när folk dricker….jag har hör talas om mycket värre situationer tex ett åttioårsfirande där en av sönerna gick bananas och slog sönder lokalen och alla grät och bråkade med varandra.

Alla vi har hör och varit med om massa ångestframkallande situationer som kopplas till alkohol, varesig vi själva varit deltaget eller ej..

Sen tycker jag att din svärfar är ett riktigt as, rent ut sagt och precis som @Carisie sa tidigare; det är fan inte konstigt att du tar upp ett sånt vidrigt ”familjeproblem” när du druckit, han ska vara glad att han inte åkte på xxxxx! Sen är det ju väldigt lämpligt då för honom (och resten av familjen kanske?) att fokus flyttas på dig och det ska du inte bry dig om just nu!

Hade du varit min svägerska så hade jag kommit och kramat om dig just nu, hur många hemligheter du än avslöjade. Nu blir det inget mer sånt, du kommer kunna fixa det här men först måste du bli stark och trygg i dig själv och det blir vi när vi slutar dricka.

Så mitt råd är, skit i dem just nu. Blocka deras nummer om det behövs, tänk bara på dig själv. Och ta stöd av sambon så klart, så fint att hen är på din sida.

En timme i taget nu, ta en dusch och ät och sov. Lösningen kommer med nykterheten 🤗

Kram ❤️

@Andrahalvlek tack så mycket för pepp🤗Det känns fortfarande lite overkligt på något sätt att tänka att jag aldrig mer ska dricka..men skulle jag dricka vill jag bli full så ett glas eller två skulle bara vara tortyr. Tror heller inte att jag skulle kunna hålla mig till ett eller två glas. Hjärnan har alltid stängt ner vid tidigare försök.

Wow 1781 dagar🤩 det måste kännas helt fantastiskt! Tänker du fortfarande lika mycket på nykterheten som i början?

Snart ligger året 2024 bakom oss. I en tillbakablick så är det både ris och ros. Jag har fallit men rest mig upp igen, det är väl så livet ser ut på olika sätt. Ingen fördömelse, utan att ta nya tag är det viktigaste. Jag är tacksam för en lugn och fin julhelg med min familj. God mat och enbart julmust, citronvatten och några a,fria Eriksberg. Sköna tidiga mornar med kaffe och skinkmackor, levande ljus som doftar granskog. Nu ser jag fram emot Nyårsafton som ska tillbringas på en trevlig plats i husbil tillsammans med vänner. Det blir alkohol för dem men jag ska ha en flaska a,fri Nozeco för mig själv. Jag har verkligen förväntningar på året 2025, känner att det blir en nystart på flera olika sätt för maken och mig. Jag vet att vi lever i en allvarlig och orolig tid och det nya året har oskrivna blad. Men min Gudstro har varit min trygghet och hjälp i många år. Utan min relation med Honom hade jag aldrig varit där jag är idag. Jag hade aldrig klarat av mitt liv i egen kraft. Det här var lite av årets sluttankar från mig. Vi här inne har ju så många olika livssituationer. Men en sak gemensamt, kampen mot missbruk, orsaker till detta är också olika för var och en. Men inför det nya året är min önskan för er alla vänner härinne som kämpar, och ni som har lyckats ta er igenom. Jag önskar er allt det bästa i det nya året 2025.

@Ny dag Fint att höra att du har det bra och njuter av skidåkningen. Ja, vi tänker framåt och gör bättre. Det förgångna är erfarenheter som vi lär oss av, vad som inte fungerar och vad som fungerar bättre. Det är en del av livet och som vi alla behöver gå igenom för att skapa det liv vi vill ha. Ingen är felfri och om vi aldrig gör fel så vet vi nog inte heller vad som är rätt😁

Ha en fin annandag!❤️

Projekt NSMVMR fortsätter. Noll Socker, Mindre Värk, Mer Rörelse. Består av fyra hörnstenar:

✅ Noll synligt socker. (Kan vara svårt att veta ibland om saker innehåller socker.)

✅ Tre måltider per dag (frukost, lunch, middag) och två-tre mellanmål i form av frukt i första hand. Grovt räknat äter jag någonting med två timmars mellanrum.

✅ Uppnå rörelsemålen varje dag: Förbruka minst 900 kcal genom rörelse, träna (promenader) 90 min, stå upp minst 1 min 12 gg på lika många timmar.

✅ Plugga sockerfakta.

Varje hörnsten kräver minsann lite jobb. Ingenting får man gratis, men efter ett tag när vanorna sitter så känns det nästan som om man får det gratis. Varje gång man snubblat till, som nu i jul, krävs dock lite pannben för att räta upp sig i ledet igen.

Varför gör jag det här? Varför lägger jag ner så mycket jobb på det här? Jag har ju slutat dricka, och det är ju huvudsaken, lite socker har ingen dött av. Klart man ska få unna sig lite godsaker då och då, njuta lite. Några laster måste man ju ha i livet.

Precis så kan både min skalle och omgivningen resonera. När jag slutade dricka var det tack och lov ingen som uttryckte sig så. Men att sluta med socker också, nu får det väl ändå räcka? Att äta just sötsaker är starkt förknippat med umgänge och fest. Att avstå då, då är man en riktig tråkmåns, när värdinnan har bakat och fixat.

Min målsättning är att klara av att äta just när jag blir bjuden. Lite. En bit. Utan att jag ska börja förhandla med mig själv i skallen och tveka om jag ska köra till affären och fylla mitt sötsakslager eller inte. Igår gjorde jag det inte, och jag ska inte göra det idag heller. Jag ska till affären idag, men jag handlar efter att jag har ätit. Att handla på tom mage är big no no.

Den fjärde bocken, plugga sockerfakta, tror jag mycket på. När jag slutade dricka råpluggade jag nyktra fakta. Ett tag kändes det som jag bedrev halvtidsstudier i alkoholprevention. Och det gav resultat, jag lyckades hjärntvätta mig själv. Jag fick fakta och insikter som gjorde att jag absolut inte ville dricka alkohol, och att det till slut var en lättnad att känna att jag slipper dricka alkohol. Dit vill jag komma med sockret också.

Just nu lyssnar jag på ”Sockerbomben 3.0” av Bitten Johnsson. Bitten är en sockerguru av rang. Hon kan allt om detta, driver behandling och håller kurser. Först slutade hon dricka alkohol, och sen fick hon sluta med socker. Hennes tes är att det är belöningshjärnan hos oss som är sjuk. Tar vi bort en drog kan den bli beroende av en annan drog: Socker, träning, spel, shopping, sex osv.

Och belöningshjärnan går inte att läka fullt ut. Det är lite som med dålig syn, det utvecklar man och sen får man förhålla sig till det, dvs använda glasögon. Men vi kan läka belöningshjärnan så till vida att vi ger den bra saker regelbundet, så att den inte hamnar i kaos-och-panik och tvingar oss att moffa i oss choklad tills den lugnat ner sig. Och belöningshjärnan sitter ihop med känslohjärnan, så kan vi jobba preventivt med vårt känsloliv också så har vi mycket till godo. Och regelbunden rast och vila är viktigt också. Dansa, pausa.

Jag tänker som känslan ilska. Om man tillåts att vara skitförbannad, verkligen gapilsk, så får vi känslan ut ur oss. Vi bokstavligen kräks upp känslan, den lämnar vårt inre. Genom att känna ilskan tar vi ilskan på allvar, vi ser den, bekräftar den, kräver en ursäkt eller att någon åtminstone faktiskt lyssnar på oss. När ilskan kommit ut ur oss infinner sig ett lugn inombords. Efter ett tag. Nu har vi uttryckt vår ilska. Nu får mottagaren agera, eller inte agera.

Det kvittar nästan, huvudsaken var att vi själva tog vår ilska på allvar. Stod upp för oss själva och vår åsikt. Just ilska var den första känsla som jag kände oerhört kraftfullt efter alkoholstoppet. Himmel vad arg jag var på allt och alla - och jag levde ut det. Skällde ut folk i tid och otid. Tack och lov lugnade jag ner mig efter ett tag. Jag är inte speciellt arg till min natur egentligen, jag är för det mesta tolerant och flexibel. Ytterst få personer/saker kan reta upp mig.

Och så är det med alla känslor. När vi påstår att vi inte känner någonting så handlar det om att vi lagt locket på. Från barndomen har vi kanske lärt oss att det är lönlöst att både gapa och skrika, gråta och uttrycka glädje och skratta. För det fanns kanske ingen mottagare. Våra föräldrar var så upptagna med sina egna känsloliv och göromål att de inte lyssnade på oss. Så vi tystnade. Så var det för mig. Jag var ensambarn dessutom, vilket gjorde barndomen ytterst ensam i en missbrukarfamilj.

Jag var milt sagt urusel på att både känna och uttrycka ilska. Och på något sätt blev både socker och alkohol ett plåster på detta sår. När jag slet bort plåstret kom många års gammalt gult var och blod i daga. Vad behövde jag göra då? Jag behövde tänka på, prata om och skriva om hur det var. Då. Nu. Genom tankar och ord fylldes jag av de känslor som behövde komma ut. De behövde komma ut, ses och tas på allvar. Som om jag tog den lilla jag i handen och sa: ”Kom, berätta, jag lyssnar, jag tröstar dig.”

Efter alkoholstoppet åt jag sjuka mängder choklad. Vi snackar minst 100 g om dagen i flera månader. (Minns att min pappa åt sjuka mängder choklad också under sina nyktra perioder.) Choklad, glass och kakor/bullar är min stora last i livet, och nikotin i form av snus. Men snuset behåller jag. Tills vidare åtminstone, en dag är jag kanske redo att dra av det plåstret också.

Kram 🐘