Senaste kommentarerna i forumet

Den är ju svår och väldigt individuell. Själv (efter att varit utan A ett par månader) har jag hittat a-fria alternativ som känns lite "lyxiga", som inte är läsk som man kan kolka i sig hur som helst. Lite dyrare. Hälls upp i ett fint glas. Hittade senast Crodino - små flaskor med italiensk bitter. Väl kyld och med is, smakar de lite som gul Campari ;) Inget man kastar i sig, utan man läppjar långsamt. Det har jag haft på badkarskanten efter en jobbig dag.

Eller kanske att unna sig något fint (för pengar man sparat istället för att dricka upp dem). Som kanske är "onödigt" och som därmed blir lyxigt och belönande. Som sagt väldigt individuellt. Det handlar väl att tänka på saker man blir glad av :)

Jag har nog aldrig ältat så mycket i hela mitt liv och med så mkt olika känslor i samma härva . Men ikväll kom jag till EN insikt iaf om detta att bara gå och lägga sig och vetskapen om att han ligger inte i soffan var ångest laddat ..men nu tänkte jag helt annorlunda och det var att det är ju bättre att vara ensam i huset för det var farligare att ha honom hemma . Då han kunde hitta på vad som helst på nätterna ...nu vet jag att det är lugnt när jag lägger mig om än att saknaden finns . Kanske man är ett litet steg på väg åt rätt håll .och tack att ni finns här och känns skönt att jag hittade hit och vilken respons ❤

Jag står på mig, Han finns i mina tankar så ofta, men jag ska bli fri! Jag tänker vara den starka. Kan ev umgås med honom om jag ser att han verkligen försöker bli nykter. Jag tror dock att vår resa är förbi. För mycket skada har skett. Men, jag har haft fel förr... 0-kontakten består...

Häng kvar, håll ut. Var inte rädd för sorgen som kommer. Du håller på att förlora den du älskar. Låt sorgen flöda. Det blir bra till slut. Jag är också mitt uppe i det. Vissa dagar är hemska och saknaden enorm. Andra dagar känner jag mig stark och kapabel. Jag samlar på de senare dagarna. Jag lyssnar på kloka människor som säger att jag duger och måste släppa taget. Det kommer gå bra men det kommer inte gå fort. Välkommen till ett fantastiskt forum som gett mig massor med stöd.

jobbar, längtar, väntar. Varför lär jag mig aldrig!!!!!
Så sitter jag här med alla känslorna i knät och tänker på "varför lär jag mig aldrig?"
Mannen som är en man som gör det han vill. Det är upp som en sol med massor av bekräftelse och ömhet och så vänder det och då är det tyst. Jag anpassar mig, för mycket. Till slut när jag är ego och markerar dkommer skulden, det är ju trots allt mitt fel att blir som det blir. Jag vet att det inte är det. Men jag blir så arg och besviken. Omåttligt. Då vill jag fly med min vän alkoholen. Jag vet att han sviker också. Men det blir som en hämd. Längst inne är jag väldigt, väldigt trött. Och rädslan tar över kärleken.
Då önskar jag att jag kunde släppa taget och inte bry mig så mycket. Många trötta destruktiva tankar i kväll.
Hoppas sömnen gör sitt. Så skall jag göra mitt. Avstå alkohol i kväll⭐️

Ännu ej gjort mitt val! Velar helt enkelt. Säkerligen eftersom det ej är arenan jag gjort bort mig på för där verkar spärren finnas. Får uppdatera vad valet blir. Om än är jag glad över ha hållt mig ifrån två helger. Jag går mot mitt mål att inte slentrian dricka uta hoppas kunna välja väl utvalda tillfällen. Om det ej funkar får jag inse att det blir att vara helt utan alkohol. En trist och smärtsam insikt isåfall.

Saknar dig & din inlevelsefulla skrift. Hoppas det går bra & om inte. Så Skriv, ingen drömmer dig här. ?

Jag har också gått ifrån mer friska relationer än från min alkoholist.
Då har jag naturligtvis känt sorg och saknad men det har varit på sunda nivåer.

När jag och mitt ex bröt då han inte klarade att smussla längre mitt framför näsan på mig så kände jag mig precis som du gör nu,
Det är en helt annan,tyvärr sjukare relation som sätter sig på djupet i en.
Om du är det minsta lik mig så insåg jag efter några månader att jag var beroende av min alkoholist för att jag skulle känna mig normal.
Jag var i sånt behov av att få höra av honom,tala om honom eller med honom för att på så sätt kunna lindra min ångest.
Så småningom lärde jag mig att avstå kontakt men det tog länge och det var mycket svårt. Läs gärna min tråd.
Kanske det finns något i den som du känner igen dig i.

Och nu lever jag i en betydligt friskare relation även om jag som människa ibland dippar ned mig ordentligt.
Det går att bli fri,men det kräver mycket egenjobb.

Jag har också gått ifrån mer friska relationer än från min alkoholist.
Då har jag naturligtvis känt sorg och saknad men det har varit på sunda nivåer.

När jag och mitt ex bröt då han inte klarade att smussla längre mitt framför näsan på mig så kände jag mig precis som du gör nu,
Det är en helt annan,tyvärr sjukare relation som sätter sig på djupet i en.
Om du är det minsta lik mig så insåg jag efter några månader att jag var beroende av min alkoholist för att jag skulle känna mig normal.
Jag var i sånt behov av att få höra av honom,tala om honom eller med honom för att på så sätt kunna lindra min ångest.
Så småningom lärde jag mig att avstå kontakt men det tog länge och det var mycket svårt. Läs gärna min tråd.
Kanske det finns något i den som du känner igen dig i.

Och nu lever jag i en betydligt friskare relation även om jag som människa ibland dippar ned mig ordentligt.
Det går att bli fri,men det kräver mycket egenjobb.

Tack Irla! Kämpa på!

Är egentligen onykter. Är på enbar men är så jävla nöjd för att ha undvikit att köpa sprit. Har gjort det varje dag senaste tiden. Nedtrappningen kommer funka. :)

Jag är livrädd för nått jag inte vet vad det är . Förändringar och ett naket hem som i sunda förnuftet säger att det är inget hem med en massa ölburkar överallt och allmänt stökigt efter honom . Det viktiga för honom var att hjälpa andra och få ihop pengar öl och spel pengar . Men känner ändå sån bitterhet och förtvivlan över att man går utan minsta min och helt plötsligt kan klara sig själv om han nu gör det . Vill tro att han sökte nått ställe å kunna dricka och slippa ta ansvar för ett liv med oss . Och varför bryr man sig vill jag undra ? Vill inget annat än att lägga detta bakom mig och börja bygga upp mitt liv , men magen säger just nu .." kom tillbaka och bara finns känns det nu " då skulle ångesten släppa för en stund .

Jag fick sertralin utskrivet plus en annan jag ej kommer ihåg namnet på, och har även testat kbt mot hypokondri och panikångest, funkade sådär.

Hur lång tid tog det för dig innan du kände dig normal igen?

Även om jag märker en lite större stabilitet kan vissa dagar kännas helsvarta och man bara vill ligga i soffan.

Jag har faktiskt snart slagit mitt rekord i nykterhet i vuxen ålder, tror det var 13 dagar eller nåt förra gången, samma då som nu, allt eskalerade sen kom återfallet. Skillnaden är att denna gång ej kommer sluta med återfall!

hey igen, tack för svar! Känns kul att någon går in och läser och svarar :)
Ibland är man ensammast i världen utan A. Trots sambo och jobb.

Jag har min egen teori om ångesten som jag efter mycket läsande kommit fram till. ( jag har sertralin utskrivet mot ångest samt nån annan jag ej kommer ihåg namnet på, äter dem ej alls, testat kbt, funkade ej)
Alkohol i sig är ju en stressor för kroppen och dränerar oss på vitaaminer mineraler samt stressar organen. Jag har blivit helvetiskt sugen på solroskärnor och cashewnötter sen jag slutade dricka. Båda innehåller magnesium och B6, samt tryptofan som bidrar till mental hälsa. Jag ser ett samband.

Handen på hjärtat så var det väldigt nära att jag gick ner de 200 meterna till systemet idag, men ICKE! Sekunden när klockan blev 18 och systemet stängde fick jag först panik, men sedan en lättnad.

Magen krånglar fortfarande, uppstoppad, uppblåst och är allmänt tung i kroppen. Känns tumgt men bra ändå.

Ibland pirrar det till i magen då jag tänker på smaken av en kall Mariestad öl...

Mineralvatten någon?

... Bra tror jag. Det känns omtumlande,jag har suttit och pratat om det här innan men då var jag mer under isen och då utgick jag från att alkoholen var symtomet på ångesten och sökte hjälp för den senare. Nu känner jag mig mer blottad,utlämnad och lite tom på strategier. Förhoppningsvis kan jag få rätt sorts hjälp. Nu känner jag mest för att.. Dricka något. Jag inser att jag måste upphöra helt med alkohol om jag ska ha en chans och nu vill jag bara ge efter för impulsen och bli... Bedövad. Jag tänker väldigt mycket på det,som om tiden för mig och min relation till/med alkohol håller på att rinna ut och jag vet inte om jag fixar att släppa taget. Det är det enda som känns som att det har varit konstant och lojalt. Osunda tankar,jag vet. Jag tar upp dem,känner lite på dem och lägger tillbaka dem igen.
Tack för stödet,det hjälper!

Håller med C. Sen ska du inte dricka för att göra dom nöjda. Man tillgodogör sig sömnen sämre med alkohol i kroppen. Du är värd bakisfria ångestfria dagar :) kämpa på ?

Nu kommer jag med en äcklig klyscha men tiden läker alla sår. Det kommer vara jobbigt i början men det viktigaste är att du har någon att prata med och umgås med så du får annat att tänka på. Vet lättare sagt än gjort men du måste försöka iaf.

Om du läser här så är det få som verkligen fixar att dricka lite när man haft/har problem med a. Vågar du ta den chansen? Om du ska vara riktigt ärlig mot dig själv så kommer du fixa att dricka liiiiite? Varför fixar du inte det just nu?
Det är svårt det här med anhöriga att dricka eller inte. Är syftet att gå på festival för att lyssna på musik eller dricka? Varför måste man dricka. Jag skulle prata med han om detta med nykterhet under festivalen. Känner du att du har svårt att avstå så finns det ju mediciner som hjälper.

Hoppas du träffade en person du kan känna förtroende för. Om du vill skriva gärna & berätta :)

Va tydligt du berättar hur det sett ut för er. Du berättar om hans beteende i er relation och mot dig. Han kunde vara både nedvärderande och fysiskt våldsam mot dig, elak mot djuren och sur och tvär. Det låter som du haft det ganska tufft.
Du saknar honom, samtidigt skriver du här i anhörigstödet och resonerar kring hur det har varit och den plats alkoholen tog i er relation.
Starkt och modigt av dig att berätta allt, det ger oss alla chansen att ge dig stöd i din situation.

Att sakna någon när man blivit lämnad hör nog till de vanliga, känna sig fundersam och osäker. Du resonerar också hur de sett ut och kanske funderar på hur du vill att det ska vara i ditt liv?

Fortsätt gärna skriv och läs här på forumet och att något här blir hjälpsamt för dig.

Vänligen
Rosette
Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Hur har det gått? Du verkar så stark, så seg! Heja dig!
Hoppas du får/har fått den hjälp och det stöd du behöver!
Tänk att du har hästarna! De fina härliga hästarna!
Hejar på dig!!!!
(och så vill jag säga att du är INTE blåst som du skrev från början! Du är ju SMART, för du reagerade på vad som höll på att hända! Så var stolt över det!)

Hej
Du är en inspiration! Heja dig, ge inte upp, jag följer dig och tänker att kan du, så kan jag också låta bli :-)

Och det fanns en liten slatt kvar i vinflaskan.....tar bara den, sen får det vara nog. Det blev inte bara den, och det tillfö mig inget.

Leriga är en allergitablett som gör en sömnig. Den är inte heller beroendeframkallande. Hoppas det går bra för dig :)

Det är så bra att detta forum finns, många går från klarhet till klarhet. Du är en av dom =) Grattis