Senaste kommentarerna i forumet

till forumet lejonet76 !!
Och jag grattar dig till att ha hittat till Al-anon !
Du har haft en helvetes resa och jag hoppas innerligt att du nu kan ägna tid åt dig själv helt och hållet och börja din resa till ett bra, eget, liv utan energitjuvar.

Fortsätt gärna att skriva om din resa här för det är många du hjälper med dina erfarenheter.

Och vem vet, kanske vi syns på nåt stormöte där AA och Al-anon samsas om utrymmet.

...hit Lejonet.

Ja, vad ska jag säga?
Vilken berättelse, vilket liv.
Du verkar funnits här ett tag och har säkert läst runt bland trådarna.
Vi är många med liknande upplevelser.
Fortsätt läs, skriv och hitta vägar. Alla upplevelser är unika men ändå samma, lika jobbiga och tröstlösa men du är inte ensam och det finns hjälp.
Hoppas du fått en sponsor du trivs med.

Välkommen i gänget

min vän :-))

..på lycka skulle jag tro alla befunnit eller befinner sig i. Den är ju i lagom dos nödvändig för att överleva. Det är att finna en balans som är det svåra.
Jag brukar ofta gå tillbaka till sällskapsspel i min fantasi, (som för övrigt är livlig, alltid närvarande och ger många tysta eller ljudliga skratt ;) ) det är ju själva spelandet som är trevligt, när man nått målet är det ju förbi. De som bara har vinsten i sikte missar ju allt som händer runt omkring, missar hela grejen med "sällskaps-spel".
Vägen är livet!
Jakten mot förbättring har jag inbyggd för slippa ruineras och bli bitter, målet är tydligt, kommer jag halvvägs är jag nöjd, bara det rör på sig.
Perfekt, njae, ungefär lika tråkigt som en spegelbild, exakt och utan överraskningar.

Så ser liv ut för mig i min realistiska fantasivärld ;)

Önskar dig en trevlig lördagskväll

...jag ska akta mig för skriva om min man, jag är ju här för min skull.
Men, så som jag sett maken, känner jag igen mycket.
Han balanserar/ade på kanten, nästa steg vore bänken.
Han åt inte när han drack, först för drickat var viktigast, sen för magen inte tog emot föda.
Han gick sällan ut, om inte det var för få sig mer alkohol.
Då fick den som mötte på trottoaren sig en dräpare kastad i ansiktet, han var skränig.

Nu ser han AAmedlemmar som tar sig återfall och hur de kämpar sig tillbaka.
Det ger honom ytterligare anledning låta bli ta första glaset.
Han är i inledningen av sin nyktra tid och kämpar på. Det gör honom stolt, och mig.
Han har nu vänt inriktning mot oss, vänder inte ryggen åt mig. Det gör oss båda gott.

Livet är vad det är, inte ofta rosa moln, inte ständig eufori, inte alltid tre-rätters och puffade kuddar i soffan.
Det är en lång promenad med gnugglåren, det är sug efter socker eller alkohol, det är önskan om guldgruvan...att njuta kontakten med låren, njuta kunna låta bli sockret eller alkoholen, att gå till jobbet för få en del av guldgruvan som är livet. Allt det där vanliga som är så lätt glömma uppskatta.

Önskar dig en fortsatt bra lördag

...är det precis som du säger. Han vill dig inte gott just nu.
Det går inte göra sig fri från smärtan, det tar tid. Mina ord får det låta enkelt, bara på med den där skyddsdräkten och sen är det frid och fröjd.
Så är det naturligtvis inte men vad jag vill säga är att efter många försök, många, insåg jag att mitt ex inte alls hade målet "för allas bästa" i sig.
Jag kan känna igen så mycket i dina ord från den tiden. Du måste gå igenom alla stadier, lite som när barn lär sig gå (falla-slå sig-upp igen-stappla-ostadig-falla igen), innan det blir stabilitet. Det går inte forcera livet, de som försöker det missar annat och samma tid krävs för se i backspegeln. Så har min make det nu tex. Vill bara försöka bjuda på någon genväg här och där. Det bli bättre, det blir det. Låt tiden med smärtan blandas med glädjen över ditt nya hem, att du har dina flickor, att katten visade saknad, att du har en ny tid framför dig. Låt inte det tunga kväva det nya syret, försök sortera fram det goda och håll fast i det. Det är framtiden, den du skapar nu.

Tillbaka lite.
Att du ska må dåligt är kanske inte hans egentliga mål, kanske han älskar dig, men sättet/makten han utövar är smutsig.
Känns det som det kan vara en övergång?
Något han gör nu och kan komma släppa efter en tid?
Har barnen ändrat sitt beteende på dagis/fritids?
Att smutskasta dig är såklart inte ok men som vuxen kan du sortera även om det smärtar.
Barn är kluriga och pallar mycket men om han kör hjärntvättssamtal med barnen skulle jag vara vaksam. Menar, att köra "tycka-synd-om-pappa"-stuk vid hämtning och lämning får väl anses omoget och dumt men har syfte göra dig illa. Är det så så sorterar barn det enkelt trots att det är obehagligt både för dem och dig.

Mina barn levde med en far som pratade illa om mig, hans nya kvinna likaså. De sa att "mamma har gjort fel", hade dagliga familjemöten runt bordet. Påvisade konsekvenser och sa de mådde dåligt och behövde terapi pga mamma. Det framfördes till mig och jag välkomnade det. Sa till barnen att de ska vara öppna där, berätta allt de känner och tycker, oavsett vad och hur. Mitt ex och nya kvinnan hade, förstod jag efteråt, samtalat med terapeuten om VAD som var barnens problem och hon hade blivit påverkad av dessa. Terapeuten gjorde en stor miss, hon tonade ner dem, slätade över. Hon blev totalt ställd över att problemet inte alls såg ut som hon fått det berättat. Något år senare träffade jag henne vid en skolavslutning, då var barnen hos mig och vägrade kontakt med pappan. Jag sa att det barnen haft absolut svårast förlika sig med var att de inte blev tagna på allvar när de berättade om deras skamfulla liv för henne och senare soc. De förlitade sig på att de som vuxna och i tjänst för barns bästa skulle hjälpa dem. Jag hoppas att hon som terapeut aldrig gör om samma misstag!
Eftersom vi haft många barn utifrån i familjen kände barnen till soc och deras syfte. Ett barn tog sig dit, berättade hur det låg till, blev lättad hen tagit sig dit och att de lyssnat. Tyvärr var nästa insikt att de(soc) inte "trodde" det kunde vara så illa.

Till dig flygcert vill jag säga, ta hjälp, den som finns är inte alltid mitt i prick, men den finns där för oss. Men sortera så gott du kan först.
Många många saker såg helt annorlunda ut i mina barns ögon än jag hade trott. Saker som var uppenbara och enormt stora för mig, som rent skadliga för barn i var vuxens öga, hade inte alls fastnat i dem.
Så, ditt ex tappra försök till smutskastning kanske inte alls existerar i era barns värld.
Förträng inte, förbise inget, förringa inte, det menar jag inte, men gör heller inte det motsatta.

Allt är fortfarande nytt och rörigt för dig/er, min berättelse handlar om år, flera år. Kanske kan delar av min erfarenhet hjälpa, kanske inte, men du ska veta att du inte är ensam. Jag hade en skamfull skilsmässa då för länge sen. Mycket som händer bakom husens väggar kommer aldrig fram just för att det anses "onormalt" och jag skämdes för att det hände. Men, det hände!
Jag gick, det gick komma ifrån, det blev dessutom bra, jäkligt bra. ;)
Nu lever dessutom exet ett nytt liv med samma kvinna men utanför sekten. De har det nog bra, hoppas jag i alla fall. Kör förbi deras bostad flera gånger om året, på vägen till affären i oasen och det känns inget särskilt längre. Från att tidigare vara en plats där yngsta barnet alltid kurade ihop sig på golvet i bilen för slippa se.

Flygcert, med mina ord vill jag säga:
Det blir bättre!
Livet är fyllt av överraskningar, endel små, jag har lärt mig hålla tag i även det lilla. Det gör skillnad, det negativa har ju så lätt sprida ut sig och behöver ingen hjälp hållas kvar inuti. Jag är realist, ingen flummare, tror på handling och konsekvens. Red i det smutsiga men ta dig tid njuta av det positiva runt omkring. Just nu älskar jag doften av jorden, den där vårdoften innan det gröna tar över. Den fascinerar mig.

Önskar dig en fortsatt bra lördag vännen. Förlåt jag tog så stor plats i din tråd nu..
Tänker på dig nu och sen, håller om.

...värme och omtanke...en megakram och att jag gillar dig...
Ser du är här nu så sänder det först.

Du är bra just precis för att du är den du är!

Åh... Igår kväll kom han och hämtade barnen. Det är som att han vill mig illa - han använder barnen och får dem att tycka synd om honom för att dumma mamma inte vill leva med honom, typ. Gör så ont. Han har inga tankar på att göra det så bra som möjligt för barnen, han vill bara påtala sin rätt samt smutskasta mig.

Ja, SOrgsen, jag försöker använda filter, jag försöker sätta på min extra hud, jag försöker allt jag kan, men jag kan inte sortera.
Jag vet att jag inte ska gå in i diskussioner, jag ska inte svara, jag ska inte förklara mig osv, men han lyckas varje gång vända det emot mig. Han spelar ett spel utan att jag fått veta reglerna - jag kommer ingenstans. Och du har så rätt: jag vill ju bara ha ro och frid, och han påtalar ju ofta att han älskar mig (fast jag förstör, är dum och elak, galen osv... eh, hur det nu hänger ihop?) och jag hoppas ju bara att vi kunde enas om barnen och sedan sluta prata.

Är så trött, så vansinnigt trött...

Utanför Systembolaget. Återkommer till det. Fenix, även jag hade en sån bekant. Kvinna i detta fall, vi följdes åt som bekanta i krogvärlden för ca 25 år sedan. Hon gick ner sig bra snabbt, brukade möta henne på stan. Så ledsen, så smal och så kränkt. Tufft liv för alla men kanske ännu värre för en kvinna som säljer sig själv för att få smaka. Men för ett tiotal år sedan försvann hon. Tyvärr anar jag att det inte var till en ny stad med ett nytt liv. Utanför mitt bolag känner jag igen de flesta gubbar. Samma varje dag, dock ej Anders Halldén alias Kramgubben som vill.sluta var en bortglömd bekanting. Nåja, ibland ser jag någon ny och de blir yngre och yngre. 30-åringar som sitter på en bänk. Ibland försvinner säkert någon, men det ser jag inte. Förnekelse kanske? Förstår att du måste ha haft kluvna känslor där utanför bolaget när du väntade på din taxi. Dels undran om du ser ut som en av "de där fyllona", kanske lite skam. Men framför allt panik när insikten slog dig. Hur nära en del av oss balanserar. Det är därför jag tror att detta granne med bolaget även kan vara bra för mig. Jag påminns sex dagar i veckan om jag går ut. När jag själv dricker som värst så går jag inte ut. Usch, jag skulle platsa i gänget efter ett par dagars vinande. Men än så länge har jag det mesta kvar så nu måste det bli ett stopp. Nu ska jag ut och gå. PT är ju mitt nya mål, haha! Ensam, mannen fick sin sexpack öl igår. Först till maten, sen ensam framför Let's Dance. Vad ska man säga, hans sätt att koppla av. En öl kvar i kylen, men den lockar inte. Är förresten ingen öldrickare förrän jag redan är full, då går allt ner. Vin lockar mig, det blir ett snabbare rus och man blir inte lika mätt. Faktum är att när jag är i en vindimma så slutar jag äta efter ett tag. Någon annan som reagerar likadant, slutar äta?

FriaFia även idag! Önskar er alla detsamma!

Verkar vara en fullträff, men vilken?
/A

så otroligt mycket det gör med mitt sinne efter en 2 timmar lång show med skratt från minut ett till slutet !!! Träningsvärk i armarna efter handklapp i takt och massor av applåder !! Glitter och glamor med artister som har sanslöst roligt på scenen och proffsigt nog överför det på oss i publiken så vi blir ett enda gemytligt sällskap !

Jag behöver verkligen såna här genomkörare så jag lyfter från vardagen.

Och mycket kortare hår.
Äter fantastisk god och många gånger inte så nyttig mat.
Nu är det grillsäsong och även om jag älskar kyckling så blir det inte så ofta den smala linjen.......
Jag bryr mig lite lagom om hur jag ser ut, prio ett är att det skall funka för det man skall göra.
Jag kan växla men rätt skönt att se lite proper och ordentlig ut. Utan att vara ngn stekare........

Jag gick i flera år i skjorta och kostym och jobbade med aktier och derrivat vilket ÄR en helt annan värld mot det jag gör nu.

Men nu har jag mer och bättre tid för familjen, vilket är det viktigaste.

Anonymitet, ja det är väl bra men jag hoppas ingen är lika plumpgoch osmidig som jag VARIT.
Vem som hellst kan fronta mig med det jag sagt här och lite så vill jag tro att alla fungerar.
Nu vet jag att så icke är fallet och även om jag ideligen gör fel så prövar jag att göra om och göra rätt.
Och där har forumet en fantastisk stor del för min personåiga utveckling.
Och där har du Markatta en stor possetiv del, tillsammans med Maria, Fenix, Santorini, M.t, Stigsdotter, Lelas, Dompa och FriaFia och Anli, Sorgsen, Berra ,,,,,.ja listan kan göras lååååååång.
Vi går absolut inte glömma Adde och hans briljanta kommentarer och vinklingar på och vad vårat problem med drickandet.....

Jag läser och funderar, vänder och vrider.
Lite som att gå och prata med ngn.
Lite som en form av gruppterapi, vi pushar, stöttar och lyfter varandra och imellanåt
blir det lite gruff som det blir mellan bra kompisar.

Grattis till ett bra beslut och en lyckad semester! Det är inte lätt att våga tro att man kan vara nykter på semesterresa. Att klara att inte göra "undantag" på semestern. Men dom resor jag gjort som nykter har blivit dom mest minnesvärda, ur flera aspekter. Nu har du en bra grund för fortsättningen. Lycka till!

Härlig läsning, bådar gott för alla som vill pröva.
Här stundar storstädning, ligger och dricker kaffe och lyssnar på radio.
Resten av la familia sover som grisar zzzzzzzzzz
Kommer bli en bra helg för alla, hopas jag!
/A

på lättölen. Hos oss, dvs för mannen, funkar det bra (har gjort snart ett år nu) med alkoholfritt men lättöl dricks inte. Det handlar både om alkoholhalten och om inställningen. / mt

..till den lilla lägenheten i annat land efter en sen arbetsinsats.
Idag sa en kollega att jag såg så lycklig ut. Att jag gjort det hela våren. De skulle veta ;) men idag har aölt varit behagligt och jag har ju det kalas på jobbet.
Hennes ord bekräftar att jag inte inbillar mig att jag trivs med stora delar av livet. Att jag är lugn, frisk och sund i det mesta.

Dagen har varit mycket bra. Jag tuffar på och familjen mår bra. Mannen är goare än någon gång tidigare, närvarande i sina ord. Inga långa samtal men närvarande.
Det gör att känslan och godheten galopperar iväg. Gott föder gott, där är vi nu.
Jag samlar på hög och njuter.
Tänk vad allt går mycket lättare när livet är någorlunda i fas. Problemfritt är inte något mål, det tror jag är en orimlig önskan, men någorlunda lugn och vänlighet gör gott.

Nu blir det sömn. Ska bli skönt, imorgon ingen väckarklocka som tvingar igång mig.

Önskar er alla en trevlig lördag.

Kram

Hej på er känns bra att hittat tillbaka till ett nyktert leverne, vi bokade en resa till varmare breddgrader över påsken och sover sista natten på hotellet inatt och flyger hem till kylan imorgon.

Har varit orolig samt haft liten lust till att resa senaste tre åren efter jag gått in i behandling för min alkoholism.

Känt sorg och saknad i själen att inte kunna dricka vinet till maten, ett gäng öl vid poolen mm. Detta har hållet mig borta från att resa utomlands vilket vi gjorde ofta under min aktiva fas i livet som alkis.

Sista åren blev det inte bra med alkohol under så många dagar utomlands, började alltid med öl vid poolen, ärende till rummet för att fylla på med GT eller whisky.
Så höll det på tills sängdags var dag, bra på örat.
Dålig sömn, dåligt mående, dåliga relationer MED ALKOHOL.

För att avsluta semestern med ångest oro och dåligt samvete på flyget hem och väskan full med sprit & mera ångest.

Denna gången förbokade vi hotellrummet med minibaren endast fylld med vatten, jag tog antabus som ytterligare säkerhet och trygghet för både mig och min familj.

Detta blev den bästa resan på många år för oss alla, bra sömn, bra mående, bra relationer UTAN ALKOHOL.

Upplevt och njutit av god mat, spelat tennis, golfat mm på nykter kaliber UTAN ALKOHOL

Imorgon åker vi hem efter en fantastisk semester UTAN ALKOHOL!!

Hälsningar till er alla.

Jörgen Nykter alkoholist.

har jag haft idag. Fönstertvätt och långpromenader. Helt otroligt hur mycket solen visat sig nu sista tiden. Njuter verkligen av ljuset och värmen =)

Inget sug alls nu just. Bara en frihet att slippa!
Känner en blandning av rastlöshet och att behöva ta det lugnt. Lite svårkombinerat..=) Har ändå hittat nån sorts balans i att hålla mig sysselsatt med lagom mycket lugn så går ganska bra.

Egentligen inget särskilda tankar ville bara tacka för lyckönskningarna och önska Alla en skön helg!!

..men Colan ger du blanka f... I, hon e' min...

Berra

Ja Sorgsen, trivsel i vardagen är livet. Du har så rätt. Tänk vad stressad jag var förut, när jag jagade Lyckan. Jag trodde att det var samma sak som eufori och kände mig därför aldrig helt nöjd eftersom jag inte stannade upp för att se det vackra i vardagen. Kanske är det så som många som dricker eller missbrukar droger också tänker, man jagar något tills man själv är den jagade i flykt och missar vårsolen på kinden, den blänkande sjön, en utsträckt hand, hundens nöjda och avslappnade hållning när man tar ut den för att springa några kilometer på morgonen.

Visst är mitt liv långt ifrån perfekt och det är ännu flera saker som oroar mig och som jag måste reda ut men för varje liten bit som fallit på plats så blir de där jobbiga grejerna så mycket lättare att ta itu med. En sak i taget is the shit!

Jag gillar den där bilden av surikaten, Fia!

Kram på er!

nej, jag ser dig inte som min ovän. Jag har flera gånger sagt min hjärtas mening hos dig, något jag inte skulle göra om jag inte brydde mig om dig och önskade dig gott.

Ok, har en bild av dig likt Ray, du vet han som var med i filmen Sökarna, fast en sådär 20år äldre(än filmen) och därmed lite annan kroppsform och mer nutida klädstil då, lite kortare hår.

Du hade rätt på en del punkter, ganska många faktiskt men tänker inte säga vilka då jag vill behålla anonymiteten här. Beträffande sneakers, spot on, skulle aldrig i livet sätta på mig ett par högklackade skor.

Ha det fint!

flera av de nyktra alkoholister jag känner gjorde samma sak som du gör nu, tränade, gymmade, power walkade, cyklade som tokar, när de blev nyktra. Många har fortsatt att träna men minskat i intensiteten. Det tar nog ett tag innan man har lärt sig att hantera sina känslor, nyktert, och fysisk träning är ju en form av ångesthantering.

En kompis till mig som har haft alkoholproblem och stora problem med övervikt sedan tonåren, är nu sedan 7 år nykter och arbetar som personlig tränare!

Nu säger jag ju inte att du måste bli PT men fortsätt att tok-gå du. Fysisk träning gör det lättare att sova bra, äta bra, slappna av och respektera sin kropp. Alla dessa delar lär ju underlätta i att hålla sig nykter.

Jag tror på dig!

Så är det Askungens mormor som finns uppe uppe bland molnen och tittar ned..........

Vis och god, även om det mot förmodan inte skulle vara så så är det det nu!

Och skulle jag se denne dam, kramandes Johan Rhenborg med Carola vid sin sida (nu har jag hoppat mellan trådarna) så skulle jag komma fram och utropa GRUPPKRAM! :-)
Jag bor oxå i La el Stockholmo.......

En fråga bara?
Vad har ni för bild av mig?
Svara gärna i min tråd?

Markatta, hoppas innerligt att du och jag FORTFARANDE är schyssta kompisar?
Min bild av hur du ser ut är en smal lite fräknig tjej runt 35 med kort brunt lockigt hår.
Klär sig lite lose, sportigt har oftast sneakers och är lite av en tänkare.
Äntligen fredag, har rett sig oerhört bra på jobbet.
Vi har bestämt nytt arbetsschema som jag är mycket nöjd med, pojkarna har fått varsin k as tt.
Vilka vi adopterar från ett katthem.
Vi har varit och valt ut dem, tre veckor gamla.
Duon får dem i slutet av maj.

Det är stort ansvar.
Mår toppen och önskar ALLA en fantastisk HELG nu.
Frun arbetar, så vi killar skall TOKSTÄDA hela huset, putsa fönster och ta hand om ute.
Vårstäda m.a.o

Tjohooo!!!
/A

...läsa du har det lugnt.
Njut och ta vara på lugnet.

Jag vet inte om jag är hyperkänslig, förmodligen är det så, men jag reagerar på den där lättölen.
Varför "bara" lättöl och inte alkoholfri?
Jag skulle inte känna lugn över lättölen...
Bara min reflektion, hos mig är det total avhållsamhet, inte ens alkoholfritt existerar. Men lätt för mig och maken, vi har aldrig druckit tillsammans.
Alkoholen har bra funnits framdukad vid stora fester med familjen eller middagar tillsammans med kollegor. Med min familj har han en gång druckit sig full, jag var chaufför och hade lika roligt och mådde utmärkt dagen efter. Dricker sällan men är inte nykterist. Tar en whisky då och då men kan räka mina fyllor i livet på en hands fingrar. Aldrig lockat mig helt enkelt och det påverkar såklart min reaktion på lättölens betydelse.

Ha så gott och var rädd om dig

Hej Anli! Så hur går dina tankar nu inför helgen? Gissar att du inte hunnit tala med mannen än. Detta är inget man bara slänger ur sig hur som helst utan ni ska ju ha lugn omkring er. Berätta för hela världen tycker jag inte man ska göra. Det är som att be om att bli slagen. Varje gång man misslyckas i framtiden så finns risken att få det kastat i ansiktet. Vid alla smågräl och konflikter kan man få räkna med slag under bältet. Bara min man vet och han fattar ju som sagt inte riktigt. Inte ens när jag fick sparken visste mitt jobb. Tror nog att de misstänkte men ingen sa någonting. Inte jag heller. Fegt kanske? Ja det där muttrandet känner jag igen, fast jag muttrar även på stan. Än har jag inte tagit steget till att börja gapa på främlingar som jag tycker stör. Hoppas jag inte hamnar där. Men jag fnyser och himlar med ögonen i kassaköer, rulltrappor och liknande. Förstår inte varför folk är så oförberedda inför samspelet med omvärlden. Varför man inte tar upp pengarna medans man väntar och liknande små irritationsmoment. Har kanske alltid varit lite sådan men eskalerandet skyller jag på mitt drickande. Kort stubin. Men nu skulle jag ju skriva om helgen. Själv har jag tagit min antabus. Satt koppel på mannen. Har FÅR köpa hem några öl till sig själv. Men ska han bli riktigt full får han gå ut på krogen och inte sova i sängen. Trots att jag dricker själv så avskyr jag andras fyllesvammel när jag är nykter. Avundsjuka eller bara en sund reaktion? Jag vet inte. Mitt drömscenario är ju att han håller sig nykter och vi kan ta långa promenader tillsammans i helgen. Hoppas så, men kan inte och vill inte förbjuda en vuxen man att leva som resten av folket när helgen kommer.

Tack för att du finns! Du och jag ska bli två av de där gamlingarna här. Kram Fia