skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Nämen, va är nu detta? Deppar vi ihop totalt? Min man, som jag trodde skulle vara glad för att jag slutat dricka går bara runt och suckar och undviker mig?! Jag kan väl inte hjälpa att jag blev jätteförkyld och inte orkar följa med till hans son och äta mat. Jag orkar bara inte. Då blev han sur och slängde ur sig att han önskade att han också kunde duscha och bara lägga sig på soffan. Jag brukar verkligen nästan aldrig ligga på soffan, men nu när jag blev så förkyld var det det enda jag orkade. Jag är yr i huvudet och febrig. Varför är vi människor så komplicerade? När jag försöker bli en bättre människa; varför blir han en riktig surgubbe då?

Vad gör jag för fel? Försöker vara glad o positiv, men jag är inte på topp när jag är genomförkyld:(

Imorgon är en ny dag/ kram


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Har/haft en riktigt riktigt jobbig dag. Förstår vad du menar med ensamheten TP, när barnen somnat är jag också väldigt ensam trots jag är i förhållande. Känns skit faktiskt.

Hoppas ni andra har/haft en bättre dag.

kram


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Det är lite bättre idag. Tack för din omtanke!
Det är ensamheten som är riktigt jobbig, och jag har ju tidigare haft alkoholen som sällskap.
Har blivit alldeles för rädd och sårad och vågar inte släppa in någon i mitt liv igen.
Så ensamheten är ju självvald men ändå inte.

Kramar /TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Du verkade så nere igår, TP och jag hoppas att det inte hänt nåt tråkigt för dig. Är någon ledsen här, blir jag med det. Ni har blivit mina vänner och jag önskar bara gott för er. Alla har ju sina ups and downs, förstås, så är det ju bara.

Kram Sims


skrev Gäst i Alkohol min älskarinna

Hej Fredde-s

Att din hjärna går på högvarv tror jag är ett sundhetstecken. Du har stannat upp och börjat reflektera över ditt liv. Jag är i ungefär samma ålder som du och jag har ju också, som sagt "vaknat till liv nu". Kanske vi äntligen är på väg att bli vuxna? :)

Kram från Sims


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

snälla människor!

Dag 13 idag, och tankarna går på högvarv. Det är fortfarande lätt så att säga att hålla upp, beslutet har gjort att jag verkligen tycker illa om ölen och vinet. Får se hur länge det sitter i.

Dock spinner hjälrnan som sagt. Kring allt, kring livet, i 180. Tankar på vad har jag gjort med hela mitt liv sen 18-årsåldern egentligen...


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

...till och med män TP. Och det är ju bra om vi inte har det samtidigt ;) Hoppas du är på bättre humör imorgon hjärtat.

kram


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Det har gått bra, men är inte alls på humör :(.

Sov gott alla kämpar!
Kram TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

och jag går och lägger mig nykter. :)

Hur har det gått för er andra idag? Tänker på er hela tiden.

Kram

Sussie


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

...energitjuvar är vad de är...

Ibland undrar man om det är DE som inte har något liv, egentligen...
Eftersom de verkar bry sig så mycket om andras, hela j*vla tiden...

Hursomhelst nu är det HELG, och jag njuter av den, som bara den...

Frugan är ute och jag är själv med grabbarna (jovisst, vi har lånat en extra..)...
Har "massor" att göra, ska ut i garaget och försöka mig på att nysta upp den himla härvan av bröte därute som samlats under några år...

Men vad gör jag?, ..precis allt annat...
Plockar ur diskmaskinen....
Sätter på/plockar ur tvättmaskien...
Kör grabben till träningen..
Tankar bilen...
Kollar av lite på LIDL..

just det, precis allt annat än det jag borde göra, trots att jag inte heller gillar disk/tvätten, men det är mindre "jobbigt" än det "andra...
För jag vet att det kommer att fresta på, på mitt lugna jag ...att bli frustrerad över, vart ska den hära?, varför ligger borrarna utspridda här?..osv..

MEN...ett stort MEN, jag njuter av min tillvaro, märker ni det...
Jag njuter av att INTE låta mig stressas av "jobbet" med städningen i garaget, och jag gör andra jobbiga prylar, med gott samvete...

Det är skillnaden, att våga ta det lugnt, att behålla sinnet i behåll...
Vad är viktigast???
Att må bra, kom ihåg det!

För ett par år sedan vet jag hur jag hade besegrat ångerkänslan inför detta jobb...

"Jamenvafan, då kan jag ju passa på och tulla lite av pilsnern som står därute, så blir ju jobbet mycket roligare..."

Roligare???

Jag vet hur det slutar, koncentrationen övergår väldigt snabbt till att dricka bira, och det blir ett rackarns hafsjobb därute..
Inget kommer att bli bra, inte jobbet, och inte välmåendet, utan bara ett förändrat sopberg med mer sönderslagna grejor...
Och en ångest över att jobbet inte blev bra utfört, och att man fann ännu en orsak till att kröka loss...helt utan mening..

Varför tänker jag så???

Jo, man har väl lärt känna sig själv vid det här laget, två år av egen rannsakning...
Spånken löser ingenting, den skapar ett "hål" av tomhet (..och tillfälligt lyckorus).
Den förändrar min tillvaro till något som jag inte hade förväntat mig...
Förhoppningen hade varit något annat, resultat hade jag ju egentligen redan kunnat listat ut...

Om....man tänker efter lite .....före..

Därför mår jag bra idag, här & nu...
För just idag kan jag inte lura mig själv, jag håller kollen på mina självförnekande tankar....

Idag lurar jag mig inte mig själv...

Nähepp!, nu har jag ett jobb att utföra (om jag inte ska passa på och dammsuga också..?)
Det luktar nybryggt kaffe ifrån köket, och det ska snart imundigas....i garaget...

Ha en trevlig (och lugn) helg ni också....
Glöm inte att uppleva tillvaron också, på riktigt..

Mors Berra


skrev lillablå i dricker jag för mycket

Har verkligen saknat dina fina inlägg...
Jotack, jag mår rätt bra, sakta men säkert går det framåt,
men oron finns kvar, oron för att inte räcka och duga...
året har börjat fint, har fått tag i ett förstahandskontrakt på en
liten trea, med balkong och Mitt Namn på dörren! Oroar mig såklart
för hur det ska bli, om jag kommer trivas och om jag kommer kunna
inreda den tillräckligt fint och sånt... men jag har snart en fast punkt,
något som är mitt och där jag hör hemma...
hoppas att det blir ännu ett steg mot ett mer fridfullt liv!

Ta hand om dig Måne, och fortsätt skriv en rad då och då!
stora kramar!
/k


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Det är (o)lustigt hur jag kan sitta och längta efter en stor fet whisky för att döva förkylningen. Fast jag säger som han i reklamen som suttit i taxikö i telefonen i ett år: MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEN jag behåller min plats i kön. Jag ska inte. Bättre med grönt te.:-))

Kram från en fortfarande nykter Sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Bra jobbat! Jag tyckte att det var en milstolpe när man gjort en vecka. Jätteduktigt gjort! Ser fram emot många veckor till. =)

Viktoria - ja jag känner också igen det här med att hellre stanna hemma med en tetrapack...... sorgligt alltså. :( Man skäms när man tänker på det, men ändå kan jag inte tänka på det utan längtan. Hoppas att den känslan försvinner snart.......

Så tråkigt att du är sjuk Sims, hoppas att du kryar på dig snart! Det enda positiva är väl att när man är sjuk sjuk så vill man absolut inte dricka något - så är det iallafall för mig. :)

Hur många dagar är det för dig nu Dry?

Idag vaknade jag väldigt pigg trots medelmåttigt med sömn, och mår på topp. Har fortfarande en massa skratt i kroppen efter igårkväll :) Vilket påminner mig:

TP? Jag har gått upp 2 hekto sedan igår. Kan vara de 200 gram schweizernöt chokladen jag åt när jag vaknade inatt...... ;)

Ha en kanonbra helg alla!

kram


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

..och jag kommer inte ändra mig, menade jag ju - och lite andra stavfel.


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Pigga och glada hoppas jag?

Inne på dag sju! Efter idag har det gått en vecka! Kul, kul, kul!!!

Jag skrev tidigare att helgerna inte varit mitt problem. Jag trodde inte det tidgare i alla fall. Igår kom jag på att det berot på att jag varit så trött efter att har varit bakis på jobbet i en vecka så jag inte orkat dricka på fredagen. Igår hörde jag min gamla kompis röst, så tydligt som om hon stod bredvid mig, jag vände mig näsan om.. :-) Hon började redan på jobbet på eftermiddagen. Kompisen sa "Ska du inte ha lite vin ikväll?" Nej, sa jag. Så gick det väl en timme. "SKA du inte ha lite vin ändå, nu när du har varit så duktig och inte druckit på hela veckan". Nej, sa jag. Senare när jag var i köpcenteret där jag brukar handla vin. "Men nu är du ju ändå här, är du säker på att du inte ska ha lite, du behöver ju inte dricka så mycket..?" Men sluta tjata, NEJ! Jag kommer inte ångra mig, sa jag. Sen höll hon faktiskt tyst. Jätteintressant diskussion vi hade.

Jag tänkte också på er igår när jag min kompis störde mig igår, och det gör det faktiskt lättare konstigt nog. När man vet att andra i samma situation kämpar så är det lättare att stå emot.

Kram på er alla och ha en riktigt bra helg.


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jag trodde det var jag som skrivit inlägget. Jag har suttit så där vid fläkten och lyssnat på musik och bara känt hur jag sakta gått in i dimman och njutit, tyvärr. Men det är ju som att umgås med självaste djävulen. Han lockar dig: kom till mig, så lovar jag dig att du ska må bra...kom..Sedan nästa dag inser du hur lurad du är, för nu mår du sämre än vad du gjorde innan du tog emot hans inbjudan. Jag kallar min djävul för Fru alkohol och jag håller på att..hoppsan! Var det inte du som älskade Tommy Körberg? Han är på nyhetsmorgon nu och det är nästan scary..han pratar om alkohol! Huuuu. Han säger att han dricker mera vuxet nu säger han. Men snälla nån, jag drömde att jag planerade att dricka inatt och nu sitter jag här och skriver och på TV:n pratar dom om alkohol, jag kallsvettas! Fast jag hoppas att det beror på att jag är genomförkyld och har feber.

Kram Sims


skrev viktoria i dricker jag för mycket

det måste kännas emellanåt. Att älska så mycket och inte kunna påverka situationen i en tillfredställande riktning. Såklart skulle du inte må bra av att kasta ut honom, men finns ingen mindre dramatisk lösning? Så klart förstår jag att du, som är en klok och sund människa undersökt detta, men har verkligen inte kommun/socialtjänst möjlighet att förse honom med boende? Tror du att han skulle klara av att bo själv, skulle han må bättre, sämre eller lika...? Det är klart, för att få boende den vägen krävs förmodligen någon form av motprestation, som en praktikplats eller annan typ av sysselsättning? Vet inte...men jag förstår att det smärtar dig Pia, vi vill ju se våra ungar breda ut sina vingar då det är dags, och vi vill andas ut då vi ser att de vingarna bär. Tänk att våra barn verkligen är en förlängning av vårt eget nervsystem på något vis. När jag ser min dotter ha själsligt ont värker det också i mig, hennes smärta blir min vilket ibland gör det svårt att vara den klippa du beskriver pga att oron lyser så stark.
Många kramar till dig Pia, och tack för att du skriver här då och då.


skrev viktoria i Nu börjar min resa!

Härligt att ni kämpar på och stöttar varandra här! Ensam är inte stark i detta fallet. Det kan vara en stor sorg att lämna alkoholen bakom sig - när man har haft den som följeslagare och lösningen på allt under lång tid. Så kände jag, och tanken kan flyktigt nudda mig än, att inget är som förr. ibland finns ett sting av längtan till flykt. Nya vanor tar tid att slå rot, sånt som jag tyckt varit roliga aktiviteter har nog varit det för att möjligheten att dricka funnits, det mesta har handlat om huruvida det innehåller en möjlighet till att ta ett par (läs 8) glas vin. Jag har tackat nej till umgänge under helgen där jag vet att jag blir bjuden på te : ) Isolerat mig hemma med min tetra på helgerna istället, allteftersom jag började skämmas för mitt drickande. Har njutit så då familjen varit borta och jag kunde dricka, smygröka under fläkten och spela musik och fly in i dimman på fredagkvällen efter en tuff vecka. Och nej, jag är inte 16 utan en 37-årig kvinna som smygrökt under fläkten och stängt av telefonen så ingen ska höra att jag sluddrar!


skrev Kvinna-mamma46 i dricker jag för mycket

Så fint att läsa om all kvinnokraft hos er, Måne och Mie. Liksom hos många fler här på forumet. Modersinstinkten är nog en av de starkaste krafter som finns. Och väldigt tuff. Inte längre självklar som hos andra däggdjur. Så många andra krav på oss och en otroligt förlängd barndom hos våra telningar eftersom samhället ser ut som det gör. Men när tonåringen återfår sin hormonella balans, intelligensen återigen används fullt ut så har man plötsligt unga vuxna och man bara gapar över att denna unga vuxna människa är så klok, trevlig, rolig och kan så mycket.... Så här i efterhand så kan jag se att jag var alldeles för lättpåverkad och orolig. Skulle stått som klippa och visat mig vuxen istället för att gapa tillbaka eller oroat ihjäl mig om nätterna.. :) Men det är alltid lätt att vara efterklok.

Sonen min är allt det som jag skrev ovanför, men han bor hemma, går inte iväg till några praktiker, städar i stort sett aldrig sitt rum och sin bil. Sover om dagarna, tränar och är med flickvännen på kvällarna och spelar fifa hela nätterna... (tror jag.. fast kan ju aldrig veta om de hittar på annat bus oxå) Blir aldrig färdig till nånting. Säger bara vänligt att jag ska städa ikväll, när vi tjatar och ber. Om ett år står han förmodligen helt utan pengar och vi har inte råd att försörja honom mer än med mat och husrum, möjligtvis. Vet inte riktigt hur jag ska göra... köra ut honom en gång för alla?


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Godnatt alla, sov så gott och vakna pigga och ny(k)tra i morgon. Det ska jag också göra!

Mr. Dry


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Blev hastigt förkyld under kvällen så det står 11 under näsan. Jag får ha näsdroppar bredvid mig istället för godis.

Jag anade ugglor i mossen när jag lyssnade på radion förut: det var inte tvåbarnspappan som sjöng (ååååh, va torr jag är!):-))

Gonatt o sov så gott! Kram sims


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

och vakna pigga och alerta! Och glöm för guds skull inte att ta med snacks till sängen som ska ätas mitt i natten! ;)

kram


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Fastnade i en bluestolva i flera timmar, så de bidde ingen hit ikväll.
Önskar er en god natt och en nykter morgondag!

Vi hörs i morgon :) /TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Sitter och flinar med hela ansiktet och kan bara inte sluta!

Ni e underbara!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Ha ha! Jo Shakira o jag sjunger väldigt lika ;)! Åh jag mår illa av uggla... Gjorde gryta av en i tisdags..... fjädrar vad den smakade illa!
Gott om kvinnor är det väldigt ont om här i skogen!

Nubaskemig lovar jag att älska dig i nöd och övervikt ;)

TP/ Trams Pappan