skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God ny vecka, allihopa!
Måndag igen, och livet går vidare...
Missköter mitt sovande på helgerna, så jag börjar varför förstå att alltid veckan börjar så trögt...
Måndagen får stryk för detta, och jag håller redan på morgonmötet på att somna...
Det finns ju ingen alkohol som sabbar det längre, utan nu är det bara min sömncykel som
kan rubba på det, måste börja få en shysst kontinuitet på det...
Känner mig bakis på mornarna, och försov mig som vanligt...
Somnade i soffan igår kväll, vaknade när frugan ruskade på mig kvart i två, satt vid datorn till kvart över tre, och sedan låg jag och väntade på John Blund tills klockan var kvart i fyra...
Dum i huvudet, visst...
Men det handlar nog mycket om att inte förskjuta tiderna på helgerna, och att få tid till att sova ut.
Man bränner nog lätt ut sig bara på det...
Apropå fredagen så testade jag en alkoholfri cider, bluärk!
Kommer inte ihåg vad den heter, och vill inte det heller, en glasflaska med gult innehåll som smakar som sur äppeljuice, inte att rekommendera, det blev alldeles strävt på tänderna..
Men det fanns en del lite lattjo pavor på alkofritt med olika vinsorter, borde prova och beta mig igenom dessa, det måste ju finnas någon som går att dricka...
Viktiga är att det ser ut som de vanliga flaskorna, och att man inte sticker ut...
Jag menar att man lubbar ju inte runt på ett grabbparty med en 33 cl PET-pava i handen, då
kan man ju lika väl annonsera i den lokala tidningen..
Det ska vara bruna eller gröna glasflaskor med granna etiketter...
Idag har jag fått min "bacon-spruta" och väntar på reaktionerna som alla pratar om...
Men mest troligt är att det händer ingenting...
ujuj, nu är det nog dags att försöka jobba lite, ha det bra därute...
..och håll er borta från priten, det finns bara tråkigheter i den på sikt...
Lev ert eget liv, och gör det så bra som möjligt, låt inget annat styra er och var fria, i tankarna..!
Mors! /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
härligt Berra,,nu sover du nog gott,,o vaknar sen torrt,,,jag o gubben ska på helgmys ikväll,,vi ska gå på ett spa o sen äta trerätters,,en försenad bröllopspresent,,men ack så gött det ska bli i höstmörktet,,kram på er alla Måne
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Go'natt alla vänner!
Precis hemkommen efter rockfesten, och det var en mycket angenäm upplevelse...
Inte lika mycket folk, och inte lika mycket drag som förra året, men det var givande...
Såg massor av gamla ansikten från ungdomstiden, och pratade med dem dessutom...
Hade svårt att placera in alla, var det hon som gick i paralellklassen med han, ja vad hette han..?
Alla hade öknamn, så även jag, och man kände dem bara till det, ..jasså heter du Thomas?
Du hade en brorsa va som kallades Fetispalle va?, som gick i samma klass som Mickemök???
Man kramade de fjällor man kände igen, några tog man i hand som man blev introducerade med...
Fick syn och pratade med min stora (obesvarade) tonårskärlek, hade inte sett henne på 30 år.
Fortfarande lika vacker, nyskild och hela baletten, det gick några snabba (dumma) tankar genom mitt huvud, men de gick att vifta bort, tack och lov...
Hade jag varit full, så hade de inte gått att vifta bort lika enkelt...
Hon kände mycket väl igen mig, visste vad jag hette och var mitt barndomshem låg, så hon hade sett mig också, attans, jag hade aldrig bytt ett ord med henne tidigare...
Sedan när allt kom kom omkring, så visade det sig att hon var faster med min dotters bästa vän...
Världen är bra liten egentligen...
Allt var väl i ett bra tempo, några lite äldre herrar hade tankat på ordentligt innan de kom till festen,
och mycket riktigt de som välte ut glasen och tomma ölflaskor senare på kvällen...
När man är nykter så ser man saker med andra ögon, man kan redan i dörren bestämma vilka som kommer att klanta till sig senare...
Visst frugan fick sig en smäll på armbågen så hennes ciderburk åkte i golvet,
hon skämdes men jag såg att det inte var hennes fel, och jag tröstade henne med att det gjorde ju ingenting, för hon gillade ju ändå inte den nya sorten med svartvinbärssmak jag hade testat att köpa till henne på bolaget ikväll, som tur var det också bara EN burk...
Han som "vann" ikväll fick raglande gå hem med sin argsinta hustru redan vid halvelva-rycket,
det var nog ord och inga visor han fick sig utanför lokalen, frugan var arg som ett bi!
Jag såg det genom fönstret, och detta hände även mig tidigare, i mitt tidigare liv, när jag inte var nykter
Vi tröttnade vid ett-rycket, och satte oss i bilen med våra bästa vänner, och tänkte att vi skulle uppleva gamla minnen, så vi ville "fylläta" en hamburgare på närmaste Sibylla-kök...
Alla hak var stängda, så det blev till att lite moloket hamna på "donken" i alla fall..
Men det spelade ingen roll, hamburgaren smakade utmärkt och kletade runt i bilen precis som de brukar göra, full eller inte...
Och det blev ju också middag, för den hann vi inte med tidigare ikväll...
Men man ska inte heller bli förvånad om man hittar en fettfläck i bröstfickan på skjortan, för att en pommesfrites har råkat hamna där, alla nattburgare är kladdigt ihopmeckade så det så!
Kontentan av kvällen är att jag drack 6 st "nollbira" och ingen kunde se att det var nollbira, för jag höll etiketten inåt handen, och önskade att polisen hade stoppat mig...
För då skulle jag med glädje säga att jag hade druckigt massor av bira, och polisen hade frenetiskt jagat i fickorna efter blåsinstrumentet, bara för att kamma noll, ha ha!
Jag kände mig attraktiv och fick många blickar av alla sorters jäntor, och jag mådde som en prins.
Men det finns en nackdel....jag dansar aldrig nykter, och det måste jag jobba vidare på...
Men ikväll är jag en vinnare, så också i morgon...
Det enda jag kanske ångrar, är väl att jag inte mognade och provade på att vara nykter tidigare...
Det finns inga problem, om man nu inte försöker göra dem större än var de i verkligheten är...
Sanningen finns där, och man behöver inte fördunkla den med alkohol...
Nykterhet är ärlighet, och som ni vet, ärlighet varar längst...
Nu ska jag nanna kudden, och vakna upp ångestfri i morgon,
det kommer att bli en sjusäderlig Lördag, känner jag på mig...
Imorgon ska leva, precis som jag har gjort idag, mycket dessutom...
Kramar på er därute, hoppas att eran Lördagsmorgon blir lika ångestfri som min kommer att bli.!
/Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej,
Jag har följt hela ditt år. Get mig oerhört mycket. Tack för det! OCH ha en kanonkväll. Det tänker jag ha-ska köra.
Hälsar Inger
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej Berra!
Dig har jag inte hälsat på än...så jag gör det nu.
Jag är helt ny här och vill verkligen säga att det har varit en hoppfull resa du har beskrivit i din mastodonttråd. Bra skrivet, insiktsfullt, välformulerat men framförallt och det viktiga en historia som visar på att det går att vända, det ger hopp till många andra därute.
H
Edit: Jag hoppas du får ett bättre minne av rockfesten detta år.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God Helg, världen!
Idag mår jag som jag förtjänar, dvs gott och lite av livsglädjen har kommit tillbaka...
Det är en underbar känsla, och jag har återigen börjat prata och skoja med alla mina kollegor..
Nojigheten är borta som jag hade för en månad sedan, och det behövdes att jag blev förbannad och tvingade mig själv att bjuda till, ingen blir ju bättre av att gå omkring och muttra hela tiden...
Så en självsäkrare Berra har makat utrymme till sig själv, och har fått distans till "problemen" här i världen, så numera "skiter" jag i att vara hängig, det blir ju inte bättre för det...
Är inte själaglad, men ligger över min +/- nollgräns, försöker nöja mig med det jag har....
Istället för att sikta på stjärnorna hela tiden, inte nå målet och bli ständigt besviken...
Får nöja mig med "små hopp" istället, jämfotahopp där jag står...
Låter det tråkigt, tycker du???
Nja, försöker se det positiva, det kunde vara värre,
...kunde ju ha skitit på mig....
...trampat in en spik i foten...
...blivit levande begravd...
...eller något...
...men det har jag inte, och därför är jag tacksam för att det inte är värre...
Jag är hel, ren och frisk och mätt, fryser inte och mina skor läcker inte in vatten...
Vad spelar det då för roll om det är grått och mulet ute, eller att bilen framför trängde sig i kön,
att mataffären hade slagit in för mycket för en vara senast jag handlade, det är världsliga problem.
Längtan efter alkohol har blivit av samma kaliber, jag vet att det är "kul" ett tag,
men hel**te vilken skit att ta hand om i efterhand, nä, absolut inte värt det, ett dugg!
Jag ska förresten på en "rockfest" ikväll, precis som för ett drygt år sedan,
vi lär väl vara en 200 pers som dricker och dansar till både levande och "död" musik.
Förra året blev jag som vanligt plakat, snodde andras öl och betedde mig som en gris,
mådde väldigt dåligt över det länge efteråt, men det har ältats klart nu, och är över...
Min återgäldning är att återigen gå dit, men nykter, och visa vilken "äkta" kille jag är...
Glädjen får komma på det "riktiga" sättet istället...
Att konfrontera sina rädslor är nog det för mig enda sättet att komma förbi dem...
Är man ormrädd, så ska man nog tvinga sig till att hålla en ofarlig orm,
och övertyga sig att det egentligen inte var så farligt..
Så ikväll efter jobbet så ska jag pipa iväg till bolaget!!!
Men till min "egna" hylla, den med alkoholbefriad öl, och ångestbefriat drickande...
Jag gillar smaken av öl, men inte den "andra" beskan, som sitter i så förbaskat länge...
Just idag, just nu så satt jag för precis ett år sedan som ett nervrak hos min husläkare,
och han var den första som jag erkände mitt alkoholmissbruk för...
Ett år av livsomvändning, men det var tamigf*n det bästa jag har gjort någonsin...
Det är nu jag har börjat LEVA på riktigt, ett ångestfyllt liv, är inget liv..!
Så jag borde ändra min rubrik till...
"Ångesten HÖLL på att ta mitt liv"...ifrån mig...
Nu lever jag, och är glad för det, tänk vad saker KAN förändras...
Ett litet (k)liv, blev ett stort steg...
Ikväll ska jag ha det roligt, imorgon bitti också, hela morgondagen och hela helgen...
Hoppas ni får det lika bra!
Må väl, lev väl!
Mors! Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God Morgon Världen!
Måndag igen, vädret är grått, kallt och trist, precis som man förväntar sig en Måndag.
Men sinnet är glatt, jag mår bra, och just nu trivs jag bra på jobbet...
Vi har haft våran "måndagsbön", och chefen har ändrat lite på kostymen när han upptäcker att folk inte tycker att det ger så mycket, så det blir kortare och lite mer gladare möte,
men han har fortfarande allt för stor dragning till att svamla ut i det blå, och då blir det trist...
Vi har tagit upp det där med våra anställningsvillkor igen, och de har börjat gräva fram något förslag som de snart ska presentera...
Men jag var snabb och dunkade iväg ett mail till facket centralt, för nu är det upprättelse som gäller, jag har blivit lite vassare i min attityd nu...
Det handlar mycket om att komma i fas med sig själv, se möjligheterna istället för motgångarna.
Tidigare förstörde mina förhoppningar av just alkoholen, jag trodde jag mådde bra, men gjorde det bara så längre jag var påverkad av dess rus, och allt därefter blev en maklig nedgång..
Nu har det gått ett år och det börjar lossna lite, ingen skall längre få trampa på mig, jag skapar mig ett utrymme, en frizon där jag bestämmer...
Arbete är arbete, och min levnadsfrizon får inte invaderas av någon fiende, då går jag in i en förvarsställning, det här är mitt område som jag fredar, ingen har rätt att kränka mig längre.
Inte ens jag själv, jag har förbjudit mig själv att tänka dåliga tankar, då går huvudet i spinn!
Alkoholen minskar frizonen till ingenting, det finns till slut ingen gräns, den är utraderad...
Det är därför jag utökar min gränsdragning för varje dag, känns det inte bra, så drar jag ut linjen ännu längre åt det hållet...
Genom att sätta gränser för mig själv, så mår jag bra...
Ha' en bra Måndag, och låt ingen klampa på er, utan hugg ifrån...
Alla har ett egenvärde, se till att det respekteras av andra..
Kramar /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Go' Söndagskväll!
Ja jag vet att jag är vulgär, men det är jag på alla plan...
Så ock med alkoholen tyvärr, inget finlir där inte, utan snabbt och mycket...
För ett år sedan hade jag idag en super-ångest, och jag minns att jag försökte "städa" bort den,
både på det fysiska och det psykiska planet..
Så har jag gjort även idag, städat alltså, men utan ångest...
Ville göra det fint hemma tills lilla frugan kom hem, dammsög, våttorkade golven, städa muggarna, till och med putsade fönstren, hann tanka bilen, tvätta den, köra och hämta grabbarna på badet, köra sopor till sopstationen, spola av baksidan m.m.
Efter sex svettiga timmar, tände jag upp hela huset med levande ljus, och doftljus...
Så att frugan fick en positiv upplevelse av att komma hem...
Och det bekräftade hon, med råge..!
Och där satt jag alldeles svettig, hade tänkt låtsas se helt seg ut i soffan, men det hanns inte med
Ibland ska det vara en positiv sak att få komma hem efter att jag har varit gräsis, eh..
det hade inte hennes vännina kan man ju säga, hon svor över blöta handukar på golvet etc...
Så nu känner jag mig sååå nöjd, och har en väldigt harmonisk fru som kommit hem...
Hon hann med IKEA på vägen hem, så de grejorna ska jag fixa lite snabbt nu också.
Så man kan ha en positiv upplevelse en Söndag, om den är utan bakfylla så hinns det med en massa saker som annars skulle vara ogjorda, och jag känner mig verkligen nöjd!
Jag har inte försummat barnen eller hemmet, trots att jag har varit gräsänkling...
Och jag har INTE gjort det alla andra nog skulle ha sett som en tillfällighet, kröka loss!
Det blev en fin avslutning på denna vecka, och ett rent hem som början på nästa...
Nu ska jag slabba lite i köket, frugan har hittat en nytt recept med baconlindade kycklingfile',
så ännu en gång ska jag vara kreativ i kokkonstens ädla konster...
Men med ett stort förbehåll, denna gång UTAN att krydda den med ett vinglas på sidan om,
detta ska skapas nyktert!, tjoho!
För den som lever får se, men då måste man ju leva också, fullt ut..!
Och det gör jag, utan alkoholen...
Må bra!, och LEV!
Mors Berra!
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God söndagförmiddag!
Du e´rolig du. Lära barnen sådant språk! Vet hut karl! ;)
Filmsnutten var inte heller att leka med. Rackarns pojkspoling. Farfar är så arg så han kan få stroke eller rent av hjärtinfarkt och den unge mannen bara skrattar! Själv vet jag inte om jag skrattade åt farfar eller grabbens fruktlösa försök att hålla sig för skratt!! Tack Berra för filmtipset!
Helgen har varit lugn och hyfsat fin. Till och med solen har orkat visa sig någon halvtimma emellanåt! Här planeras makens 50-årsfest. Det blir i julhelgen men mat o dryck planeras redan nu. Inbjudningarna är skickade för en månad sedan och svaren börjar strömma in. De flesta dricker alkohol, det förväntas att det finns också. Det kommer det att göra, men som det känns nu kommer jag att klara mig alldeles utmärkt. Min längtan, eller sug har lagt sig för denna gång. Men jag litar inte på den lilla j**len som lurar på min axel och bidar sin tid. Är på min vakt.
Nu ska jag snart på stadens galleria och lämna tillbaka en tröja som inte alls passade på mig. Den var hur snygg som helst på galgen i affären, men, men... Jag hade sonen med mig (vi hade köpt skor till honom) då jag köpte tröjan. Det är anledningen till att ingen tid gavs för att prova den på plats. Ja. Ni förstår säkert.
Hörni, en ljuvlig novembersöndag till er alla! Och du Berra, låt nu hustrun njuta av spaupplevelsen - du ska vara snäll och vårda språket;) Kram från Maija
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God Helg!
..så var det dax för lite roman(tiserande)-skrivande igen...
Känner mig laddad att peta ner några rader om hur livet går vidare..
Ikväll är det precis 1 (ett) år sedan jag var drucken senast, på en julfest med "gubbarna"..
Den som fick mig att gå in i väggen, tack och lov..faktiskt, om man ser tillbaka...
Denna helg är mor i huset utsprungen, på SPA med sin bästa vännina...
Och det gör henne bara gott, och det som är gott för henne, är gott för hela familjen...
Det går ingen nöd på oss, har ju inget "tillfälle" längre att kröka till, den stressen är borta..
Har petat lite i trädgården, fått lite skit under naglarna på eftermiddagen när det fortfarande var någorlunda ljust, den där vintern verkar ju inte vilja komma, ..än..
Har laddad hårt att vara med barnen, skjussat dem och deras kompisar till rockspelningar några mil bort, där deras gamla kompisar är med i ett tjejband, det är vasst, tuffa brudar...
Hämtat dem på natten när de sedan ska hem, eller vidare till någon annan...
Min dotra kan lita på sin pappa, jag finns här och kan hjälpa henne när hon behöver det..
Grabben fick tjacka något nytt "mördarspel" till PS3'an, så han har fått en fin grop i soffan på övre planet, hans kompisar kommer spingande fram och tillbaka, hela tiden...
Det är lite annorlunda idag hur de umgås, men de mår bra av det, och då gör jag det också..
Det är lite laid-back, och jag mår bara bra av det, ingen stress och fin återhämtning...
Har precis avnjutit en god middag, helstekt fläskfile i morsans gamla emaljerade gryta från 60-talet, blev kanonfin, tänk att sådana gamla hederliga prylar funkar fortfarande...
Dottern dukade upp fint med servetter och vinglas (!), ja vi använder det på helgerna, men bara för colan, det känns mycket finare att äta då, och är numera en självklarhet för barnen.
Det märks att morsan inte är hemma, grabben lutade sig tillbaka i kökstolen,
klappade sig på magen förnöjsamt, rapade högt, och sa..
"Det här har du gjort bra fassan, verkligen kanongott, ska bli ett sant nöja att skita ut det senare".
Han ser sina möjligheter att kunna vara lite extra vokabulär, för han vet att morsan skulle spänna ögonen i han och säga ett och annat om hans ordval...
Vet inte var han har fått det ifrån..(!!!), men han suger i sig som en svamp av allt som man inte borde höra, och det är ett bra tecken anser jag, då kan man skapa sig distans till det.
Hursomhelst, det var det bästa av utlåtande om maten, han skulle bara våga säga det om han verkligen menade det, och det gjorde han...
Okej, ska väl erkänna att jag gillar att leka med vulgära ord jag med...
Hämtade ut ett halvårs förbrukning av P-piller till dottern under veckan,
kom hem mitt i middagen och jag ställde påsen framför henne, och sade högt och tydligt...
"...Här har du en påse kn*llpiller för ett halvår framöver..."
Hrmpf, hörde jag till höger om mig, det var lillebror som satte maten i halsen, och sedan började han gapflabba, medans lilla mor berättade för sin äkta man att sådana där ord använder vi inte i den här familjen, jaja..., jag visste att jag skule få skäll, men vad sjutton...
Man måste få ha lite roligt i familjen också, så visst, det är mitt fel, alltihopa..
Men jag är en stolt familjefader, och jag har de bästa av barn, uppfostrade med mina tankar och ordval, och det kommer gå bra för dem i livet, för kärlek det har de fått, i överflöd...
Och det ska jag fortsätta med i kväll, chipsskålar och nötter står redan på bordet, och de ropar ifrån vardagsrummet att halva filmen har snart gått, så nu måste jag slita mig...
Helgfrid varde med eder....
Mors! /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
tror inte han är riktigt medveten om att han blir filmad... säkert med en mobil el dyl...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
men han går med på att bli filmad dock.:)......
fortsätt skicka berra det förgyller dan :)
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Stackarn... den ilskan är inte att leka med.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Moss Moss!
Om ni tycker filmsnuttarna är roande, så har jag faktiskt en favorit till...
Har ingenting med alkohol att göra, men nog så underhållande...
Fanns ett TV-program som hette någonting med arga sura gubbar eller nå't...
Den här borde platsa där med råge...
Jimmy farfar har missat travet på TV'n och han är verkligen pissed, och en hardanger med fula ord bara väller ur hans mun...
Och jag tycker bara att han är så fantastiskt rolig,
skrattar åt det under dagarna när jag tänker på det, han är verkligen upprörd!
Titta och se...
http://www.youtube.com/watch?v=Kr_O6gDujL8
Mors Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hm.. tyckte han dansade ovanligt bra för att va kille... full eller nykter :)
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Jepp Fenix, jag backar för Mac'ar, eller har väl aldrig provat helt enkelt....
Kul grej igen, eller not!
När du är packad och du TROR att du är dansgolvets Travolta...
Så såg det kanske ut så här, i verkligheten....
http://www.youtube.com/watch?v=syOkLB9ul4g&feature=player_embedded
Mors /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Mors Berra!
Ngt säger mig att du har Windows i datorn:-)
/MacFenix
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej igen!
Lite snabba tips bara för det här med skrivandet och läsandet...
Jag skriver själv en hel roman vid varje tillfälle, och har massor av gånger förlorat allt av en massa olika orsaker, mest för att tiden har gått ut, men ibland för att ha schabblat med tangentbordet.
Det är ett väldans hackande, och det tär på psyket att försöka börja om igen...
Så jag har lärt mig följande...
Tryck ctrl-A och sedan ctrl-C emellanåt för att säkra upp texten (markera-Allt, Copiera).
Det gör jag var tionde rad eller så..
Och skulle det sedan hända något, så är det bara att trycka Ctrl-V (klistra in), och man får allt tillbaka från den punkt man sparade senast, det är betydligt lättare...
När jag sedan läser i trådarna, trycker jag end-knappen så kommer jag längst ner, klickar på högsta sidan i rosa fältet, och sedan end igen så kommer jag längst ner..
Page up för att hoppa en bildskärmshöjd uppåt brukar också vara smidigt...
Mors Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Gokväll!
Sitter här med kvällens andra kopp té och ville bara ge mig till känna helt hastigt.
Tre dagar utan någon alkohol, det känns inte ens särskilt jobbigt.
Igårkväll tänkte jag presentera mig för er lite mer ingående, men rycktes med av alla känslor o tillbakablickar och bara knattrade på hej vilt....
När jag sen tryckte på "skicka" kom meddelandet att det var lite för många tecken....ungefär 2000 för många....
Jeezes...
Så jag tryckte på "tillbaka" och vips var allt jag skrivit borta, kändes ganska snopet!
Men det var bra ändå. Bra för mig själv att grundligt tänka o känna igenom varför jag är här!
Och för mig handlar det nästan mest om det Berra skriver här ovanför - att ta kontrollen över mitt liv igen.
För mig handlar det inte om så mycket alkohol - men dagligen...
Dvs dagligen detta schackrande inombords: "hur många öl idag, ska jag köpa för flera dagar på en gång, nej det vågar jag inte heller, vilket bolag ska jag gå på idag så dom inte tänker nåt" osv osv.
Vilken energi, vilken kamp!!
Och för vad?! Ett förbannat gift...
Jag vill inte lägga ned energi på det längre. Ungarna o jobbet behöver all energi jag har, särskilt nu i novembermörkret när man är trött hur man än sover.
Och så känns det så fruktansvärt förnedrande - insikten att en kemisk produkt upptar så stor del av mina tankar och känslor!
Nu ska jag lägga mig och vetskapen att mitt undermedvetna inte behöver väcka mig o påminna om att jag måste förakta mig själv känns lika härlig i kväll!
Ska i stället försöka fortsätta på den där märkliga drömmen jag hade i morse...
Återkommer!
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
härligt,,släpper mina tankar på alko o njuter av lug o ro o en bra helg,,har vart sol idag ,o ska så bli imorron med,,,lycka,,att få va med mina barn,,äta frukost med dem,,inte behöver de se en bakfull rödögd häxa sittandes o knappt få ner morron kaffet o försöker vara normal fast hon egentligen är så bakfull så hela världen snurrar,,,o ångesten som genimsyrar hela hennes existens,,huu,,nej fridens liljor,,jag är nykter,,o lugn o njuter,,mår lite kassti min själ men allt går o hela världen är inte emot mig,,ikväll blir lugn,,go mat o idol på tvn,kramisar Måne
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Go' morgon Världen!
Ännu en dag, ett liv...
Fredag idag, och jag slipper ännu en dag våndas över vad som skall inhandlas på Bolaget inför helgen, det känns befriande...
Behöver inte tänka på mängden som skall räcka hela helgen...
För lite så kommer jag ångra mig att det inte blev tillräckligt mycket, kanske tömmer andra flaskor som jag inte hade tänkt mig från första början...
Men inte heller handla för mycket så att jag dricker för mycket och blir FÖR full, och får ännu mera ångest för det...
Ett evigt dividerande som i längden bara känns jobbigt, det slipper jag nu, tack!
I början av min alkoholkarriär så brukade jag köpa 4 burkar bira inför en helg, och kanske en vinare (i flaska) till frugan, som vi oftast delade på...( 1 kasse)
Senaste tiden innan jag tog det STORA beslutet, så var en "normalhelg" 12-16 burkar bira, och en dunk rödtjut till frugan OCH mig...(två kassar + 1 BIB)
Det som inte gick åt under helgen, dracks upp i små mängder under arbetsveckan av ölen..
Och jag tyckte det var normalt, men hallå, lilla vän tänk efter nu...!
Ibland köpte jag dubbel ranson, måste ju ha "lite" till landet också...
Allting glorifierades runt mitt drickande, och jag insåg inte att mina dryckesvanor var skyhögt fel.
Vanan blir en rutin, och man intalar sig att detta är normal, ja normalt för mig...
Backa, stanna, stoppa, och försök med nya ögon se vad jag håller på med...
Är detta normalt?, dricker verkligen folk i allmänhet denna mängd...
Ja säger den oinförstådda, kanske säger den som tvekar, måste ta reda på säger den med insikt.
Och vem måste vara normal, vissa trillar dit mycket snabbare än andra, andra kan dricka hur mycket som helst, och verkar aldrig må dåligt över detta...
Jag ville testa om jag kunde vara utan den, annars hade jag ett beroende...
Och jag vill inte vara beroende, jag vill vara fri, mina tankar är MINA beslut, ingen annans...
Jag märkte efter en tid att jag inte hade full kontroll, och det gjorde mig ännu mer beslutsam...
Inget ska styra över mig, jag måste ta kontroll över behoven...
Känns lite som att banta, magen kurrar, längtan finns där, och när man trillar dit, nog fasiken äter man inte det som är nyttigt, utan det sockrigaste och fetaste som går att smälla i sig...
Chips, läsk och choklad...
Inte morötter äpplen eller en apelsin...
Och när man väl smäller i sig, är det så väldans gott som man tänkte sig...?
eller var det själva längtan som var den viktigaste grejen, eller att jag inte "fick"..?
Kroppen och hjärnan spelar oss spratt hela tiden, och min ide' är att överlista den...
Få kontrollen tillbaka, är jag hungrig, eller sötsugen?, är jag törstig, eller fyllsugen??
Det är inte lätt, men det är en utmaning, men vem har sagt att livet ska vara lätt?
Hoppas ni också slipper tankarna på vad som ska inhandlas inför helgen...
Mitt liv, mina val...
Kramar /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
hej dolphin,,tillbaka efter la dentista,,gick bra ,,lite tandsten o lite bannor om att jag måste börja anv,tandtråd,,nejrå,min tandläkare är en trevlig dam som vi för övr,köpt vår hund av så jag känner henne,,blev rätt kul trots allt,,hade min 4åring med o han är inte tyst en sekund,,hon fick gott svara på allt mellan himmel o jord,,o så tryckte han froskt på vattenreservoaren där,,,,så det rann över ett par ggr,,o mitt i allt sa han till mig,,du är så duktig mamma,,,,han tycker inte själv om att sitta i tandläkar stolen,brukar sitta i mitt knä när vi är där så han undra om jag ville att han skulle sitta i mitt knä nu,,hihi,,nåväl,,,det gick bra i alla fall,,700 spänn!!!! usch då,,jag som skulle börja köpa julklappar,,,,det fixar sig väl,,,Känner din entusiasm när du beskriver livet idag,,att få va med om det,,fast det är tufft ibland,,men vara nykter o ta det som det blir,,på gott o ont,,,få va lessen,men också genuint glad,,skratta hjärtligt,,o va ångestfri,,hur jäkligt det än blir så har man hedern i behåll o huvet,,o ser allt på ett annat sätt,,förr var man jämt surmulen,svart,o stressad,,glad utåt men grät på insidan,,,falskt,,,,Jag kan också tänka ,,blir det inte svårare än så här,,men läser man andras erfarenheter så är ju fallgropen aldrig långt ifrån,,vare sig du varit nykter en vecka eller flera år,,så jag försöker inte tänka så,,utan här o nu,,idag ,,en nykter dag,,,imorron blir ett nytt löfte,,o innerligt hoppas jag att det flyter på så.idag lever jag mitt liv,,är inte rädd för mina känslor,,har lite mörka dar nu men det går ändå,,gräver inte ner mig,,utan tar mig vidare,,man blir väl starkare bara genom att bejaka sina känslor,ta in dem,,känna dem o sen gå vidare,,,,Ja du,dolphin,,vägen har vart lång o det har inte varit nån hejd på eländet ,,är evigt tacksam för att mina ögon öppnades,,,kan inte heller förklara det men visste bara att det här går inte längre,,,leva livet eller,leva i en lögn,,aldrig ro i själen,,ångest.dålogt samvete dagar i ända o en tanke i mitt huvud,,,alkohol,,,,all denna planering,,,,,allt annat sattes åt sidan,,såg inget annat,,,vem var man egentligen? den jag är idag,,så ödmjuk inför livet,,har man blivit efter en tuff kamp,mot sig själv,,vunnit mitt eget förtroende tillbaka,,nå,,jag jobbar än på det,,,positiva tankar,,jag duger,,du o jag o vi alla duger ,precis som vi är,,skön känsla,,kram Måne
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God förmiddag alla goa polare!
Underbart att gå in här o läsa alla kloka, insiktsfulla o roliga inlägg.
måne...du är för härlig! Kloka ord, djupa tankar, lite sorg...å så avslutningen.."hu jag ska till tandläkaren idag" :-)
Sååå bra sammanfattning av livet som berör oss med både stort och smått!
( Fast tandläkaren äär ganska stort oxå...inte min favorit om man säger)
Imorgon är det sju veckor! Fortfarande har jag inte känt något sug efter alkohol. (EN liten sekundsnabb glimt för några veckor sedan möjligen)
Igårkväll skruvade jag och mannen isär en j*a lagerhylla inför flytten. Det krånglade på alla sätt men vi lyckades till slut. "Nä, nu tar jag banne mig en pilsner på det här! " sa han. (Han är väldigt måttlig med alkohol för övrigt.)
Jag var inte det MINSTA sugen. Fanns inte en tanke i huvudet. Först idag på morgonen kom jag att tänka på det.....
Har sagt det förut men måste säga det igen.... Det ÄR så konstigt att jag kunde sluta så här "lätt". De senaste jävliga åren...var dom bara en mognad fram till det här? Så mycket elände som hänt under vägen..inget av det har fått mig att på djupet känna att: Nä, nu måste jag sluta!
Jag har iofs inte heller tänkt: Jag skall fortsätta att dricka!
Kusligt nog är det som om jag inte haft makten över mig själv..jag har inte haft ett dugg att säga till om när det gäller mitt liv. Den som bestämt är allas vår lille ovän....alkoholjäv*n.
Jag som haft sån morgonångest vaknar numera med glädje o ser fram emot en ny dag.
Njuter av alla KÄNSLOR! ...åh, vad kul! ..... f*n, vad sur jag känner mig! ....oh, vad spännande!
.....skit, vad trött jag är! ....jösses, vad rädd jag blev! .....himmel, vad vackert!...gud, så gulligt!
Välkommen livet!
Imorgon kommer barnen med respektive för att hjälpa oss med flytten!
Jäddrar, vad roligt och jobbigt det kommer att bli!! :-)
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
hej,alla ni,,,haha BErra flummig var det,,,jag känner sååå väl igen mig o har ursäktat mig för mina flummiga rader ibland,,svävar iväg,,men jag röker inte alls så,,inte ens fisk,,hihi,,,men baske mig lite religiös på ett skönt sätt,,har aldrig varit troende på nåt sätt,,men nåt har hänt o jag gillar mitt nya tänk o mina sköna flummiga vibbar,,bär mig framåt,,tryggt,,svävande,,har en depp period just nu o märker att jag blir hjälpt i själen av min andliga sida,,se där,,flumflum igen,,,men har hittat nåt som hjälper,,,läser mycket,reflekterar,går långa promenader i naturen där jag känner mig så hemma,så nära,,o så avslappnad,,i vind ,som sol,som blåst,,spelar ingen roll,,,naturen ger mig ro ialla väderstreck,,, Igår titta solen fram,det blåste lite o jag tog en promenad längs åkrar o småvägar,,Härligt,,medicin för min själ,,det,,,kombinerat med antidepp,ska nog göra att jag rider ut den här stormen också,,,litet bakslag i gårkväll dock,,,,har lovat att inte ta på mig det men,men,,,,ringde till min mor vid halvsex,hoppas så att få höra henne nykter men ack ack,,,lullig som attan,,,en varda,,ett par timmar efter hon slutat sitt jobb,,,dillar hit,om än det ena ,än det andra,,har inte träffat henne på en månad snart,,hon kan ju aldrig köra,, blir så förb,,,,om inte annat så för mina barns skull,,de frågar nästan aldrig efter henne längre,,,jobbigt,,,,men jag stärks iallafall i mitt eget,,av att höra hhenne,,,jag måste tänka på mig själv nu,,för mina barns skull,,,men,,min mamma är ju min mamma,,å jag lider med henne,,kan inte släppa det,,vill ha henne tillbaka,,,kommer det nånsin att ske? börjar tvivla,,,det går sakta neråt,,hon är ju ingen ungdom längre ,,,,ser 10 år äldre ut än hon är,,,,,å insidan ser väl än värre ut,,efter långt över 35 års missbruk,,,,men,,orkar inte va mamma åt min mamma,, Böner är bra Berra!!! sinnesrobönen blir aldrig tjatig,,"GE MIG SIINNESRO ATT ACCEPTERA DET JAG INTE KAN FÖRÄNDRA, MOD ATT FÖRÄNDRA DET JAG KAN ,OCH FÖRSTÅND ATT INSE SKILLNADEN frid vare med er,,,hu,,jag ska till tandläkarn idag skriver sen kram Måne
Tja!
Vet inte om ni pallar ett par fräckisar jag fick i mailen i fredags...
Men de skapar ett leende mitt uppe i all elände...
Det satt en karl i herrbastun. Plötsligt fick han världens stånd. Han visste inte vad han skulle göra, men då reste han sig och vrålar. - Jag måste ha en kvinna. En annan kille i bastun sa då till honom. - Stå inte här, gå till dambastun. Han rusar in i dambastun och fortsätter vråla med fortsatt kön i hårt stående läge. - Jag måste ha en kvinna nu med en gång. En kvinna som sitter i dambastun blir förbannad. Reser sig upp och tar en skopa kallt vatten och slänger det över det ståndaktiga könet. Mannen mister erektionen och tittar ner besviket och säger. - Var du bara törstig din lille jävel.
Flickorna i 8:e klass skulle förbereda sig för konfirmation inne i kyrkan. Prästen frågar den första: Har du haft fysisk kontakt med en penis? Hon hade tagit på en med fingertoppen och måste därför stoppa fingertoppen i heligt vatten. Nästa hade tagit med hela handen på en, så hela hennes hand måste doppas i heligt vatten. Då började en tjej tränga sig i kön. Prästen frågade varför hon hade så brått. Jag måste bara gurgla innan Eva tvättar röven!
Mors Berra