skrev Smillans i Var gick det fel?

Vecka 42. Vilken vecka förra veckan!💫 Tatuering, sol, ute med husvagn, dagsresa till huvudstaden för shopping med vänner, god mat. Alltså 10/10🌷
Veckorna går så fort nu och det händer så mycket överallt att jag knappt hinner med😅
Måendet är on top och jag känner mig så glad. Det är lite svårt att beskriva men livet i mig typ spritter. Nya nyktra rutiner som jag mår så bra av. Jag är så glad att jag kommit hit och ska för evigt fortsätta mitt liv så här. Tänk att JAG kunde bli nykter. Så in i h tacksam, glad och stolt🌸
Kortvecka nu med, ska stanna hemma och göra trädgården fin. Grilla blir det säkert också. Sticka på min vårtröja, lyssna på ljudbok, njuta av livet.
Usch jag låter säkert helt överjävligt förmäten nu men det är så jag känner.
Livet är gott.

Önskar er en fin dag och vecka🌷


skrev Blidenjagvillvara77 i Uppvaknande

@Rina så klokt sagt, man är inte sina fyllor! Vi ska istället utforska vilka vi är utan! Jag tror vi kommer tycka bättre om oss själva som nyktra. Vi måste vara snälla med oss själva. Göra sånt som får oss att tycka om oss själva, och vara ok med det. Fyllorna ger oss bara motsatsen och vi slår ner och klankar på oss själva. Nej, livet är för kort för att gå omkring med ångest, malande Samvete och ett bannande på sig själv!
Det där med tröttheten känner jag också igen. Vill minnas att jag var väldigt trött två första veckorna. Vad jag gjorde då, och mitt tips till dig är: tillåt dig att vara trött! Vila och var snäll med dig själv! Tacka nej till sånt du inte vill eller orkar. Vila! Det blir bättre och energin kommer åter 🙏💛


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@Ros tack och bra jobbat till dig också! Jag tror också att total alkoholfrihet är enda vägen för mig. Jag är ingen lagom-person och ska i ärlighetens namn erkänna att största orsaken till att jag drack var för att zooma ut/koppla av och få känna ruset. Har svårt att se anledningen till att bara dricka ett eller två glas. Funkar Inte för mig. Allt eller inget är min melodi 😀


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

Jag lever med en alkoholist och på många sätt hat vår situation förändrats till det bättre. Hand har fått ett jobb och dricker därför "endast" en gång i veckan (då kan han inte sluta utan slocknar på småtimmarna).
Jag har försökt acceptera hans mönster, eftersom jag vet att jag inte kan påverka det och att det äter upp mig inifrån om jag låter mitt medberoende ta över. Men jag kan ändå inte se en framtid med oss samtidigt som vi funderar på att bostadsspara och flytta till en mindre stad.

Jag pendlar hela tiden (varje vecka) mellan att tänka på separation och tänka på en framtid med honom. När vi grälar hotar jag med skilsmässa ganska ofta, vilket inte gagnar någon. Men jag är helt enkelt rädd för att fatta ett sånt beslut. Det jag är rädd för är 1. att han igen ska övertala mig om att han ska bli nykter (försökt och misslyckats och vill inte gå dit en gång till) 2. Att han kommer bli rasande och skuldbelägga mig för att riva upp familjen (vi har två små barn) 3. Att jag kommer att ångra mig (tänker ibland, vilket förhållande är ens perfekt, och jag har sett mina singelkompisar med barn som lider) 4. Att han dricker när han har barnen, eller att jag blir heltids singelmamma och de träffar pappan varannan helg.

vi har ett aktivt fungerande sexliv och attraktion och kärlek till varandra, vilket såklart gör allt svårare. Men även om han inte dricker mer än en gång i veckan påverkar det hans humör, hans tålamod med barnen och jag vet inte senast när vi nyktra skulle ha gjort någonting trevligt tillsammans utan barn, eller skulle ha haft en ordentlig djup diskussion.

Nån som känner igen sig? Någon som skilt sig?
tack

Jag har skrivit här i omgångar många år


skrev amajan i Hjälpa min bror

Jag har en bror som ropat på hjälp med alkoholen efter att vi under många år funderat över hans relation till mängden alkohol han får i sig och reaktionerna när han blir påverkad.

Han bor långt ifrån familjen och ensam. Den största anledningen till att han börjar dricka är just ensamheten. Ensamheten har blivit värre med åren då också vänner slutat höra av sig till honom efter flertaliga snefyllor.
Han jobbar udda tider och sköter sitt jobb men så fort han kommit hem så börjar han dricka. Han har pga jobbet svårt att få en balans i sin vardag och kan inte hitta aktiviteter som passar honom och blir därför sittande hemma eller så går han till en krog för att få se folk, men alltid med alkohol med i bilden.

Jag tipsade honom om den här sidan och ringer honom när jag vet att han är hemma men finns det något mer jag kan göra för honom?


skrev Insikt_24 i Livet går sin gilla gång....

Ny dag, ny vecka. Inser att det nu har gått över 6 veckor sedan alkoholkraschen som fick en riktig tankeställare. Hittills har dagarna gått enligt förväntan. Inget sug och inga snedsteg. Jag har registrerat i min alkohol-kalender varje dag och kan nu konstatera att min vanligaste känsla under den här tiden är lugn. Jag har tappat 5 kg och kommer nu i kläder som har hängt långt in i garderoben. Springer 5 km tre gånger i veckan och går däremellan långa promenader med hunden, vilket ger mig utrymme för tankar som känns uppfriskande och befriande.
Denna veckan är det tid för samtal nummer 2 hos KBT-terapeuten och även om jag var trött efter förra samtalet så känns det viktigt att gå till botten med grundorsaken till mitt dryckesproblem. Just nu är det nolltolerans som gäller och siktar först och främst på att låta det gå ett år innan jag funderar på vad som kommer sen.

Våren är här och naturen kläs i färgsprakande skrud, nu njuter jag av nuet.
Kram till alla kämpar och önskar en härlig vecka.
🌞🌷🎶


skrev Carisie i Kaffestugan

God morgon alla ☕️❤️
Ledig dag idag igen och tänkte fixa cykeln så jag kan börja cykla till jobbet igen innan den här gamla gumkroppen går t vinterträda för alltid 🚴🏼‍♀️ 😥 💪🏼.

@prinsessa Åh, såg inte att du rekommenderat den. Ja den var sjukt bra. Kaninkokerska de luxe!

För mig är det långvecka - ledig på fredag men jobbar lö-må. Men.. på fredag ska min älskade frisör få sätta sina välmanikyrerade fingrar i den här vilda kalufsen 🤣 Sen i nov, då jag senast var där, har den utsatts för 3 månader av sol & salta bad. Topparna påminner mest om svinto- men låååångt är det! Tur att jag har ett jobb som kräver uppsatt hår 👱🏽‍♀️

Ska klicka i dagens nolla i kalendern- vita två veckor minst. Vi ska ev på sillkafé 18/5 och då är det ju nubbe & öl. Ska vi inte det då blir det tre eller mer.. svärmor fyller jämnt men det är inget jag känner att jag måste dricka alkohol på. Däremot hör sill och nubbe ihop - det känns konstigt att dricka bubbelvatten då 😂. Iofs kanske de har alkoholfri öl då rusar ju inte E iväg så mycket 🤔 Tål att tänkas på. Vad tycker ni?

Ha en underbar måndag
🩵


skrev Ros i Det är dags nu

Grattis till 10 v. Utan A. 👍😃Jag firade 10 v. i går. Förr så var jag med slentrian drickare för att sen övergå till att dricka varje dag. Jag har tidigare provat att dricka lite och bara då o då men det har inte fungerat för mig. Har alltid slutat med att jag druckit varje dag och för mycket. Ha en skön dag😃


skrev Ny dag i Tillsvidare

Och så kom nederlaget igen. Jag avskyr mig själv. Skriver mer sedan, var inte beredd på att suget skulle komma när jag hittade ett tidigare gömställe. Tillfället gör tjuven. Så besviken på mig själv, så onödigt och så mycket ånger idag. Gråter inombords men har kravlat mig upp ur dyn igen. Skäms inför maken som verkligen tror på mig, skäms inför mig själv. Jag vill ju inte dricka, jag mår så mycket bättre utan. Måtte detta vara sista gången. Tungt idag.


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

10 veckor och 71 dagar alkoholfri. På ett sätt känns det som att det gått rasande fort vilket ju är positivt. Hade några ögonblick under lördagens värmare solstrålar då jag ville vara ”som alla andra” och dricka vin hemma på altanen. Men mitt förnuft segrande ännu en gång. En del av mig är också rädd för att dricka. Dels för att trilla dit igen, kanske värre denna gång men också för att jag verkligen INTE vill uppleva dagen-efter känslan. Varken fysiskt eller psykiskt. Inte ens förnimmelser av två ynka glas dagen innan vill jag ha! Uppskattar så mycket hur bra jag mår varje dag jag vaknar och varje dag jag lägger mig! Jag var ingen varje-dag drickare men en slentriandrickare som nog hade hamnat i varje dag till slut. Ibland säger djävulen till mig att jag kanske ”borde” testa dricka en gång, för att liksom bli ännu mer övertygad i mitt beslut. Men då säger mitt förnuft att en gång till inte kommer ge mig några nya insikter bara baksmälla, ångest och en ännu större uppförsbacke till att vara alkoholfri. Tänk så tankar och känslor fladdrar hit och dit hela tiden… men idag fortsätter jag vara alkoholfri. Önskar er alla en fin måndag 💛


skrev Tezzan i Fy fan vilken ångest idag!

🌸🌸1 månad utan alkohol igår! Hittills är känslan bara positiv. Det är såååå skönt att alltid vakna utan att vara bakis eller med minnesluckor. Nu satsar jag på ytterligare 1 månad. 🌸🌸


skrev prinsessa i Kaffestugan

@Carisie Jag har sett serien, tror att jag även tipsade i kaffestugan om den. Så bra, vilken kaninkokerska och vilket bra skådespel.

Nu startar vi veckan och det är en kortisvecka, det är ju ledigt på torsdag!


skrev Rina i Uppvaknande

@Blidenjagvillvara77 ja, vad gör folk som inte dricker? Hur firar de helg liksom? Det där avslappnande första glaset vin, vad ersätter det?
Men jag vill inte vara sån jag varit under mina sista fyllor. Det måste väga tyngre än all längtan att döva mig. Men faktum är att hur jag betett mig också lockar mig att döva mig för skammen är enormt tung. Och ångesten knakar och vrider inuti. Men jag ska bli annorlunda. Jag är inte mina fyllor! Jag ska fylla livet med något annat. Men jag vet inte riktigt vad. Och jag är så trött just nu. Så himla trött.
Tack för att jag får skriva av mig. Kram


skrev Rina i Uppvaknande

@Detblirbättre Så, jag klarade en nykter helg. Fredagen ensam och lördagen med en särbo som drack för mycket.
Jag valde att se chansen att i den vackra vårkvällen åka ut med bil och titta på omgivningarna och se solnedgången från en utsiktspunkt bla. Det var vackert och väl hemma tvingade jag oss att krypa till kojs redan halv 12 för då hade jag använt en hel del energi för att motstå frestelsen att dricka.

Jag har tänkt på att söka hjälp. Men skäms så otroligt mycket att jag inte vet om jag kan erkänna inför någon hur illa det är eller varit.
Och jag vet inte om det blir lättare eller svårare framöver med just den biten!?

Tack för att du peppar. Det har gått över förväntan att hålla mig från vinglaset. Fem dygn är säkert längre än jag lyckats på mer än ett år eller mer. Och det känns fortfarande annorlunda än andra ggr. 👊


skrev Lonely Man i Hur hanterar man ångesten?

Hej o välkommen hit. Ångesten brukar släppa efter 2-3 dagar sedan gäller det att hålla kvar för inte falla igen. Det är princip.omöjligt att sluta själv. Gå med i nån grupp AA eller Länkarna. Finns bra stöd på nätet också men frågan är om det räcker. Du kan också få hjälp inom beroendecentrum. ☺️ ta hand om dig


skrev Flarran i Promillebikt

Man ska då inte äta för kraftig mat som pizza, fast det kan vara gott innan man tar och går och vilar sig en stund. För då kan man då lätt få knepiga drömmar. I drömmen nyss så var man djuphavsdykare i ishavet av alla platser. Hade även en annan dykare med mig i drömmen också. Men jag måste nog ha fått nåt problem med dykutrustningen och höll på att sjunka.

Det var rätt läskigt att skåda upp ifrån djupet mot den isiga vattenytan. Var ändå inte i drömmen speciellt rädd, mera smått orolig, men ändå nog övertygad om att nå ytan, och tror att jag även i drömmen gjorde så och kunde andas ut. Sedan så vaknade jag en aning svettig och fick ta av mig tröjan. Det är väl vad man normalt kallar för en mardröm. Brukar rätt sällan, om ens någonsin ha såna drömmar.

Måste nog allt börja få till det här med vettiga matrutiner om det ska bli ordning på sovandet alltså. Ska nog i alla fall inte stoppa i mig för kraftig mat innan läggdags som det blev efter tvättpasset. Sitter här nykter och alkoholfri som vanligt sedan i höstas och dricker en liten pärondryck med sugrör och är rätt så nöjd med min tvättprestation. Ska väl plocka in kläderna i byrån lite senare idag.

Det är molnigt och fem grader varmt ute. Det har börjat ljusna utanför köksfönstret. Tror nu jag ska ta och göra ett nytt försök att sova lite till. Så kanske man kommer sig för att ta en liten promenad även i dag vilket nog inte är så dumt. Har ju förstått att det ju ofta ger lite mer energi samt välbefinnande, och inte sällan får en på lite mer allmänt positivt humör och en aning mer vettigt tänkande alltså. Vilket nog inte skadar som jag väl har fått höra av en del här på forumet ibland liksom.

Ha en fin måndag!


skrev Carisie i Kaffestugan

*mandlar i cybergröten skulle det stå 😂


skrev Carisie i Kaffestugan

@Påvägmothälsa Tack! Det har varit så skönt! Vänergi har jag fått på telefonen också ❤️ Hoppas ni fick det fint på/i båten.

Hoppas @Natalia fick en skön jobbdag. Nu tar jag med mig huvudvärken & lämnar över den till John Blund eller nån 😅

Apropå inget eller iaf inte alkoholrelaterat. Om ni inte sett "Little reindeer" så gör det! Så bra! Stort plus för att det är en miniserie. Extra plus för att huvudrollsinnehavaren är offret i verkligheten och skrev manus.

Slut på meddelandet 📣

God natt mina mandlar cybergröten
🩵


skrev Linalus i Slutade under ett drygt år, men när jag började igen brakade allt tillbaka till ruta ett...

Söndag 5 Maj
Då är jag tillbaka här. Skammen över att misslyckas ingen är ju skit, men jag är ju i alla fall här. Det är ju något som är rätt.
Jag höll uppe i mer än ett år och det gick bra, men efter ett tag saknade jag det sociala. Jag ville vara som alla andra. Men efter ett så långt uppehåll så "var jag värd" att dricka tyckte visst min hjärna. Ingen plan och helt hejdlöst kastade jag mig ut i alkoholen igen. Det gick dåligt. Så dåligt att jag igår hade en blackout. På en middag? Hur pinsamt. Men spökena är ju bara spöken i mörkret så jag kan liksom inte gömma det utan det kom upp på bordet direkt. Min kille säger - VAD ska vi göra? Detta fungerar inte. Och jag vet att han har rätt. Jag skäms och gråter och har ångest som kryper i kroppen. Men ändå vill jag inte släppa helt. Jag vill inte sluta och misslyckas igen. Så nu letar jag strategier att vara måttlig. HUR ska det gå? Jag vet inte, men jag vet att detta inte funkar så nu är det bara att ta på sig rustningen och ge sig fan på att det ska gå...


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Geggan Jo, men så är det. Jag har en lindrig depression. Min läkare vill inte att jag tar medicin pga biverkningar som bla viktökning. Jag har blivit ordinerad motion. Men visst är det mycket motgång…och mycket som spelar roll….

Kram❤️🥰


skrev Flarran i Promillebikt

Tänk, man kom till sist ut på en liten söndagspromenad och passade då på att besöka matbutiken för komplettering av innehåll i kylskåpslagret så att säga. Mera mjölk, frysmat, frukt, kaffebröd och ett par burkar energidryck i stället för skadlig alkohol i form öl. Var för en gångs skull på någorlunda balanserat humör, men som vanligt rätt så trött. Kom sedan på att det var tvättdag, så nu håller tvätten på att torka i tumlaren. Ska festa till på en pizza och läsk som belöning för slit och släp.
Ha en fin kväll mina vänner!


skrev Tröttiz i Lämna eller inte?

@L3dsen
Du är verkligen inte ensam, vi är en skara här som förstår. Människor som varit i detta kan inte förstå, åtminstone inte på djupet upplever jag. Och Vi anhöriga vrider oss ut och in men det funkar ju inte. Man kan inte hjälpa någon att sluta dricka, men man kan förhindra möjligheterna och tänka på vad man vill och om konsekvenser. Att inte låna ut pengar, att inte prata i telefon med en onykter, att försöka lita på sig själv för man själv är den friska t ex.

Mitt ex och jag är vänner idag, men vägen dit har varit skakig, att ha en sund kärleksrelation funkade inte. På något sätt har jag släppt taget och insett saker. Precis som "sinnesrobönen", ... att acceptera det man inte kan förändra. Den kunskap jag har idag om beroende önskar jag att jag skaffat långt tidigare.


skrev Sårad... i Är tillbaka

Min dröm är en relation som bygger på vänskap, ärlighet och känslomässig närhet. Det är vad jag gav och förväntade mej tillbaka. Att bli lurad av en man med en sjukdom som gör att dom inte kan känna sina känslor, älskar sin drog och stå för vad dom gör mot sin partner gör som vi vet sjukt ont. Lägg inte det på dej själv att du skapat ett luftslott, kanske delvis rätt då man kämpar på för länge, ville inte se att han inte kände som jag längre men är helt övertygad att det kom smygande med att han blev sjukare (drack mer och oftare). Är ju också det som gör det så svårt, att bryta med ”skalet som bara gör mej illa”, att släppa hoppet om att den mannen som man blev tillsammans med kommer tillbaka. Levande döda är dom som inte tar hjälp. Var rädd om dej ❤️


skrev L3dsen i Lämna eller inte?

@Kärringen tack! Är skönt att tagit steget hit och inse att det inte är en själv de är fel på och veta att man inte är ensam ❤️