skrev Blidenjagvillvara77 i Kom på ikväll att jag dricker när det ”blir för mycket”

@Talaren grattis till 10 veckor och bra poäng om att inte ångra en nykter dag. Ågren över dagar då man druckit är nog desto för de flesta av oss. Tänker man så känns beslutet så självklart, även om det är svårt. Fortsätt kämpa på din väg, du är inte ensam!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@Andrahalvlek du är så klok! Det är precis som du beskriver, lite som att lära sig att gå på nytt 😀 jag har märkt att jag tänker väldigt mycket och tillåter mig att känna efter. Det är bra för mig och jag har kommit till flera nya insikter bara på denna korta tid! Mina tankar har kretsat mycket kring alkohol senaste åren. Dagligen. Det har varit tankar om vad jag ska köpa, när jag ”får” dricka nästa gång, hur mkt jag ska köpa, koll på att det ska räcka hela helgen till att ha tankar på att detta är sista gången, detta
Funkar inte osv. Olika tankar från dag till dag! Nu när jag inte behöver tänka så får jag desto mer tid till att faktiskt tänka på riktigt och lyssna inåt. Så nyttigt men så trött jag blir! Axlarna har sjunkit ner någon våning och huvudet är trött! Men det är väl så det ska vara! Tack för dina kloka inspel 🙏


skrev Ros i 10 fria dagar

Klarat 2 veckor idag, så nöjd är mycket piggare, gladare och orkar träna o promenera.
Började idag att lägga undan alkohol pengar för varje vecka jag är nykter i en fond.


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Påvägmothälsa
Tack, det är nyktert och veckan kommer bli helt nykter. Vi peppar tillsammans!


skrev Talaren i Kom på ikväll att jag dricker när det ”blir för mycket”

Imorgon firar jag 10 veckor som nykter. Kommer på mig själv att förhandla lite nu när solen börjat titta fram, tankar som att ”i sommar kanske jag kan dricka litegrann, vad mysigt med vin ute i solen”. Men nej, mina fyllor är inte mysiga och jag kommer inte bara dricka ett eller två glas. Sorgligt men sant. Glad över dessa veckor som nykter och har inte ångrat en enda nykter dag.


skrev Andrahalvlek i Det är dags nu

Och vara aktiv på forumet varje dag ger mig tid att både planera och reflektera. Över livet. Över allt jag tidigare hällt vin på. Som jag nu tar itu med på ett helt annat sätt.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 Du jobbar på jättebra med att identifiera riskfaktorer - situationer och känslor då du tidigare haft vin som ventil. Nu behöver du möta dessa situationer med annat: Förebygga och vila, vila, vila. Och analysera genom att skriva om det. Fortsätt precis så! Med tiden laddar du om alla situationer och känslostormar med alkoholfria alternativ.

För mig är bada varmt i badkaret i stearinljusens sken vila, vila, vila 😍 Varje dag utan undantag. Jag kan inte flytta till en bostad utan badkar.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Avslutade alla göromål med att trimma pälsen på hans fötter och klippa klor. Klippte en klo alldeles för långt 😫 Blodspår överallt. Varken potatismjöl eller omslag av papper funkade. Det senare åt han upp. Och det är blod överallt typ. Torka, torka, torka.

Någonstans halvvägs genom torkandet tog min ork slut helt. Jag har mycket ork, men när den tar slut tar den slut. Som att blåsa ut ett ljus. Pust. Nu är odågan hjälpligt rastad och har fått kvällsmat. Nu får han hållas i hallen tills han slutar lämna blodspår.

Nu badet. Sen äta. Sen tv. Sen sova tidigt.

Kram 🐘


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@CMG tack!! Du kommer också att klara det!


skrev Se klart i Andra halvlek har inletts

Låter som en aktiv dag- jag har mina listor jag med- men just nu flyttas post-it-lapparna fram, hinner inte allt jag ”borde” men då får man fundera över vems ”borden” man styrs av.
Kvällen blir middagsfix, plantera lite frön, och så stryka en vårig duk! Kram 🤗


skrev Se klart i 1år och framåt🙏

@himmelellerhelvette
Usch, jag lider med dig! Haft liknande med en kollega- sög liksom all energi ut mig och kände till sist att jag själv måste förflytta mig för att hennes ”strålning” inte skulle nå mig. Lättare sagt än gjort- men så småningom upptäckte jag att jag flyttat mig ur hennes radar. Ett litet steg i taget.
Med mammor är det svårare för vi sitter ihop på så intrikata vis, min mamma är inte som din men hon påverkat mig mycket! Hennes psykologiska tillkortakommanden- att inte kunna härbärgera jobbiga känslor tex. Landar ofta i mitt eller min systers knä. Då försöker vi antingen dela upp henne, dvs ta en vecka var. Eller stötta varandra- att jo, hon är faktiskt knäpp sett till vissa aspekter. Att dela med sig har större betydelse än man kan tro, så fortsätt att skriva och formulera dina tankar och känslor. Stor kram 🥰


skrev Se klart i Nykter livet ut

@sattva
Ja, ses gärna när du kommer- vad kul. Vi hörs på mail eller mess 🥰🥰


skrev Se klart i Nykter livet ut

@sattva och @andrahalvlek
Tack för era tankar! Tänk vad det betyder mycket att ta del av andras insikter, reflektioner, alltså människor som man/jag känner tillit till. Att slänga upp lite tankar- och känna att de landar mjukt.
Jag är den minst ”om mig och kring mig” människa jag känner- sett till ekonomi. Jag har inte sällan haft män i min omgivning som velat ge mig ”goda råd” kring hur jag ska tänka eller förhandla kring det ena eller andra. Men jag har gått min väg och alltid gjort det som har känts roligt och lustfyllt. Har aldrig kunnat jobba mycket för pengar- men däremot kunnat jobba mycket av lust.
Konstigt nog har denna strategi lönat sig, också sett till pensionen. Så jag som i mitt sinne är en loser på allt som har med ekonomi att göra- har fått en bra tjänstepension och allmän pension.
Det är upplyftande på så vis att man inte måste vara en smart gubbe för att göra rätt… Oavsett det så blir såklart pensionen mindre än lönen- det handlar ju om hur mycket mindre- och förstås att ha något ben kvar i arbetslivet. Det vill jag ju, och behöver- för både hjärnan och ekonomin.
Men mindre ansvar (personal, ekonomi) för den delen av hjärnan den jobbar inte kontorstid.
Jag har under åren funderat på att omskola mig för att göra något vettigt för andra. Minns en tv-serie med Gina Dirawi, hon reste jorden runt för att få svar på vad som var meningen med livet. Inte sällan fick hon till svar av munkar eller liknande visa människor- att hon kunde testa att göra nytta för andra. Att dela med sig, att hjälpa till. Att allt inte handlade om ”hur blir det för mig” utan: Vad kan jag göra för andra?
Många kvinnor i vår generation är överlastade av att ”göra för andra”. Men jag tänker ändå mycket på det. Hur kan jag höra skillnad? Hjälpa till?
Samtidigt är tiden och energin begränsad. Men min erfarenhet är ändå att detta med osjälviska handlingar faktiskt ger energi.
Nog om detta i filosofiska rummet. Ska nu gosa med min katt som lagt sig bredvid mig i soffan.
Helgen går mot sitt slut- och en ny vecka möter jag med lite förväntan (kören, bokklubben, kompismiddag) men också att komma igång med jobb så mycket jag orkar- inte mer! Kram på er alla ni som just gör så mycket för andra genom att finnas här! 😍🙏🏅


skrev Detblirbättre i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 härligt och grattis! Vad skönt att du tog dej igenom helgen. Känslan när man vaknar utan baksmälla är oslagbar! Jag har samma sak framför mej nu; umgänge med vänner där vinet verkligen har flödat. Får se hur det ska kännas.
Att dricka är dock inget alternativ, verkligen inte. Sköt om dig, kram!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

Dag 14 och andra helgen utan min snuttefilt vin! Jag har haft två dippar denna helg men jag”red ut stormen”. Den första var på fredagen då jag kom hem efter en natt på hotell med familjen, middag och bio. Hur mkt jag än älskar min familj så har jag ett stort behov av att få vara för mig själv. Jag behöver min space, helst en stund varje dag. Uppelever dessutom behovet större nu när jag gått in och min ”nykter-bubbla”. Nåväl, när vi kom hem på fredagen vid 18-snåret så kände jag att jag helst hade tagit en vinbox under armen och traskat till skogs och satt mig på en stubbe. Bara jag, vinet och tystnaden. Gjorde så klart inte det, men jag var lite irriterad, trött och frustrerad. Åkte till gymet som planerat och väl där vände allt! Hem kom en gladare och mer tillfreds mamma/fru. Var trött och lade mig tidigt. Sov underbart bra och vaknade pigg och utvilad 07.15. Efter frukosten åkte jag och tränade igen. Väl hemma städade vi litegrann och efter lunch tog jag en promenad. Väl hemma var det dags att göra oss i ordning för att åka till vänner på middag och se mellofinalen. Här nånstans kom min andra dipp:
1. Vännerna är starkt förknippade med att dricka alkohol. Vårt umgänge har alltid kretsar runt det. Bubbel, snittar, god mat etc….
2. Jag hann inte få min ”space” innan vi åkte. Vännerna började skriva till oss på Messenger om att vi skull komma för solen sken. (Läs de ville poppa bubblet)
Jag var på dåligt humör när vi åkte. Kände att jag inte orkade hålla någon glättig fasad och låtsas som att livet lekte med mitt alkoholfria bubbel samtidigt som jag var liten frustrerad över vårt enformiga sätt att umgås. Mest var jag väl besviken på mig själv som inte kan hantera alkoholen som vanligt folk och därför måste avstå.
Väl på plats hos vännerna gick mitt dåliga
Humör över ganska snabbt. Jag drack alkoholfritt bubbel medans de drack riktigt och när de drack vin och drinkar drack jag cola zero. Allt eftersom kvällen gick blev jag mer och mer glad över att jag inte drack. Ju mer de andra blev påverkade desto mindre sugen blev jag. Ingen blev packad och jag tänkte för mig själv att om jag druckit hade jag blivit full och inte ens hållit ut till omröstningen. Efter mello åkte vi hem och det var så skönt att krypa i pyjamasen, koka en tekopp och varva ner framför tv:n. Jag har sovit 9 timmar i natt vilket inte hänt på många år! Summa summarum blir det än en gång så tydligt att jag mår bättre av att avstå på alla plan! Ibland kommer suget över mig rent fysiskt, svårt att förklara MEN då tänker jag att det lika gärna kan vara hunger, törst, stress eller pms 😀 jag är långt ifrån över på andra sidan och räknar med många dippar som säkert kommer kännas svårare också. Men jag kämpar på, helg för helg. Hoppas ni alla njuter av en lugn och skön söndag! Kram!


skrev vår2022 i Varför kämpa när det kanske inte går?

@Tussan73 Det är guld värt att vakna nykter och dricka sitt goa kaffe. Och att sedan dessutom träna på morgonen skapar verkligen en skön söndag och vilodag. Har också tränat och sedan promenerat med hundarna i skogen. Nu vila under en filt och se på serier, nice!

Ha en fortsatt fin söndag!💕


skrev vår2022 i Nytt liv

@Majaella Jag tänker på mitt liv som en slags berättelse, från att jag föddes och framåt. Under sitt liv påverkas man av sin omvärld, sin familj och de som man omger sig med. Man kan bli tillskriven egenskaper eller sätt att vara på av andra. Att man är si eller så. Till slut tror man själv att man är på ett visst då andra har tillskrivit, sagt att man är så. Tex att man är känslig, okänslig, att man gör fel, att man inte bryr sig, att man sårar andra mm. Man har inte fått sina egna behov tillsedda som barn och till slut vet man inte vad man har för egna behov. Ingen har lyssnat. Man kan ha haft en otrygg barndom som följer med en i vuxenlivet.

Det jag nu som nykter gör är att jag tar reda på vad jag har för behov egentligen, vem jag är innerst inne, hur jag mår. Vad som påverkat mig i mitt liv känslomässigt. Jag har jobbat med att jag har rätt till mina egna känslor, just för att det är så jag känner. Bilden av mig själv och hur jag uppfattat mig själv har förändrats när jag synar mitt liv, den stämmer inte helt. Det är det jag menar med att jag äger min egna berättelse om mig själv, det är jag som skriver min egna berättelse. Det är många andra som blandat sig in i skrivandet som inte stämmer och nu har jag skrivit om detta för jag äger mitt egna liv, ingen annan.

Bilden som jag haft om mig själv, som inte stämmer, har jag inte tyckt om. Det har funnits skuld och skam i det, något som heller inte tillhört mig. Men det har blivit klart och tydligt för mig först när jag blev nykter och när inte alkoholen inte längre skymde sikten.

Ha det gott!❤️


skrev vår2022 i Abstinens

@Polerad Ja, du har bevisat att du kan och du kommer att att göra det! Förstår att det suger att börja om, men du var rätt fort upp på banan igen. Det gråa i vardagen kommer att bli färg, men det tar lite tid. Tänk vad skönt att välkomna våren som nykter och då börjar färgerna i naturen verkligen att spira.

Så kryp inte ner under en sten, slå dig på bröstet och säg högt att nu kör jag igen! Du fixar det!💪💕


skrev Ny dag i Tillsvidare

@Majaella Välkommen tillbaka! Klart vi krokar arm. Vi får hjälpas åt. Ska bli bättre på att logga in här för jag tror det är en förutsättning för min långsiktiga nykterhet. Så mycket klokhet och stöttning. Ska läsa ikapp hos dig. Önskar dig en fin nykter söndag 🥰


skrev Majaella i Dag fem

@CMG Visst är det! ☺️❤️
Nu ska vi visa oss själva och världen att vi kan! 💪🏼
Kram


skrev Majaella i Nytt liv

@vår2022 Jag hänger med!! ❤️
Du beskriver det så fantastiskt fint !
Det låter verkligen värt att satsa på nykterheten.
En sak som du gärna får utveckla är
”äga min egna berättelse om mig själv om vem jag är, inte den som jag tillskrivits av andra”
Hur menar du där ? Låter spännande .
Jag är också oerhört avundsjuk på er som har lyckats och kommer verkligen göra allt för att bli fri från detta gift .
Jag kan, jag vill, jag ska. ( jag hoppas)
Tack för klokskap !
Kram


skrev Tussan73 i Varför kämpa när det kanske inte går?

Söndag och ännu en helg har passerat med mkt gott morgonkaffe och hyfsad god sömn! Idag blev det även träning på morgonen 💪🏻👊🏻 känner mig utvilad och redo för arbetsveckan som kommer! Tankar på A har fart igenom mitt huvud till och från under helgen men inget som jag inte kan tänka bort vilket har varit skönt? Har en man som dricker väldigt måttligt så det hjälper nog till mkt.. Nu ska jag slappa och kika lite på någon serie innan det blir att laga till någon middag 🙏🏼🥰


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Många kloka ord! Det är bara du som kan göra skillnad för dig själv. Fake it until you make it är faktiskt en görbar strategi. I vårt forna lutherianska samhälle var det många som snudd på utplånade sig själva. Dålig självkänsla som sjutton.

Ibland tänker jag att jag med min dysfunktionella uppväxt borde ha en urkass självkänsla. Det har jag inte, tvärtom är jag väldigt självsnäll och självpepp. Har inget behov av att skryta eller slå mig för bröstet, jag är genuint glad för andras framgångar och är inte ett dugg avundsjuk tex, vilket brukar tyda på dålig självkänsla. Resultatet är för mig viktigare än vem som får cred. Lagarbete är viktigt för mig, när man bollplankar med andra blir goda idéer ännu godare.

Jag har gott självförtroende också, det finns inte mycket som jag inte tror mig klara av om jag sätter manken till. (OBS: Bör helst inte inkludera matte, men ändå är jag god man till min dotter och med det uppdraget är jag omväxlande förvirrad och oerhört tacksam för att jag reder ut det.) Jag kliver gärna fram och tar för mig, jag tillhör dem som alltid pratar på möten och vill ha lite action när alla andra hållet knäpptyst. Typisk ledartyp. Ibland obekväm för auktoriteter.

Och mina döttrar är precis likadana! De har otroligt god självkänsla och gott självförtroende, trots att de verkligen har helt olika förutsättningar i livet. De tar för sig, de är sociala som sjutton och otroligt populära, de är typiska ledartyper. (Deras pappa däremot är introvert, bitter och skyller alla tillkortakommanden på andra. Tack och lov att de inte brås på honom!)

Är det då uppfostran eller gener som danar personer med god självkänsla och gott självförtroende? Efter att ha sett Anders Hansens tv-serie om personligheter tänker jag att det nog fan är gener ändå. Jag lyckades, trots min miserabla uppväxt, bibehålla min positiva livssyn. Mina döttrar kan tacka både mina gener och en trygg uppväxt för likaledes. Fascinerande.

Men när jag är deprimerad så är allt nattsvart, då är jag inte mig själv alls. Vågar inget, har ingen drivkraft alls, tror att alla snackar skit om mig, att inget jag gör duger osv. Hmm. Trots goda gener? Synnerligen påverkade av hjärnans kemisubstanser i så fall. Och den sårbarheten vet jag att jag har ärvt av min pappa, som var deprimerad större delen av sitt vuxna liv. Jag har också ärvt hans missbruksgen. Hade han god självkänsla? Gott självförtroende? Det vete fan, minns honom bara som en deprimerad och misslyckad suput. Tyvärr. Sorgligt.

Kram 🐘


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk
Vi har också onlinebesök, och jag känner som du i grunden. Ett fysiskt besök ger mer av det där som inte går att ta på, mrn som spelar in. MEN, jag har faktiskt kanake 1/3 av mina patienter online. Inte för att jag måste (vilket jag rent statistiskt iof måste), utan för att det blir bättre för pat så. I många fall har det blivit så oplanerat. Pat har avbokat pga sjukdom, men blivit erbjudna online istället. Sedan har det fortsatt så. Många som jobbar hel- eller deltid har online. Eller de som är för dåliga att ta sig till mottagningen. Har man väl etablerat en fysisk kontakt funkar det bra tycker jag, även om det som sagt är mitt andrahandsval rent personligt.
Som jag brukar föreslå mina patienter som ska prova något nytt; PROVA! Bara x antal gånger! För att kunna utvärdera om inte annat.
Men Vara frisk, du gör såklart som du vill. Vill bara dit väl!


skrev Polerad i Abstinens

@vår2022 Nja, det positiva svaret på blodprovet bidrog naturligtvis. Jag hade ju bevisat för mig själv att jag kunde avstå, men det som jag tror fick mig att trilla dit var två faktorer.

1. Jag ville dricka måttligt i sociala sammanhang.
2. När jag väl klivit över tröskeln var jag genast tillbaks i den grå vardagen och ville tvätta bort allt det gråa. Tyvärr innebär det i mitt fall att dricka alkohol.

Slutsatsen är att jag måste avstå alkohol permanent, jag klarar inte av att dricka måttligt. Detta visste jag redan, men nu har jag ytterligare en gång bevisat för mig själv att jag inte kan ha en sund relation till alkohol. Jag hade lovat mig själv att aldrig dricka ensam eller köpa billigt lådvin igen. De två löftena bröt jag direkt.

Just nu vill jag bara krypa ner under en sten och försvinna, men jag vet att jag kan. Jag vill må bra! Det känns bara så oöverstigligt jobbigt att börja om. Om jag ska försöka se det positivt borde det vara lättare den här gången, jag vet vad har att förvänta mig framöver.