Senaste kommentarerna i forumet

"Hello Världen - Jag tog ett megaåterfall. Underbara morgon. Vad bra jag mår".

Livet är ju knappast på topp efter ett återfall ..........

En tanke som jag har använt när jag har vart i riskzonen är att jag har frågat mig själv.
Hur vill jag må imorgon när jag vaknar?

Pigg och med klart huvud - och utan ångest.
eller
Huvudvärk, dödsångest o alkoplufsig.

Den där bakfylleångesten kan jag ge min högra fot för att få slippa.

Om nu någon skulle vilja ha min högra fot...
;)

Ekvationen är inte svår.
En drogberoende kan inte ta en halv tablett.
En rökare kan inte ta en halv cigg.
En alkoholist kan inte dricka ett halvt glas vin.
Tar man aldrig det första glaset är man alltid safe.
Problemet ligger i att undvika det första glaset.
Vägen att komma till den insikten ser olika ut och tar olika lång tid.

Men att försöka gång på gång är egentligen bortkastad tid.
Ju fortare man tar det till sig desto snabbare kommer man ur
sin fotboja. Man tillfrisknar och när man gör det så förändras
hjärnan långsamt. Insikter. Känslor. Hjärnan mognar.

Nykterhet kommer dock inte gratis som en skänk från ovan.
Det är ett kämpande. Man får slåss med näbbar och klor
men är man beredd att göra det så går det.

Jag är alltid bara ett glas ifrån. Som alla andra med ett
beroende. Det där glaset är liv eller död för mig.

Tanken kan komma hos mig med. Efter 3 år. Man går inte
fri. Tanken är dock inte farlig. Det blir farlig om jag sätter
in den i praktiken.

Det är så jag behåller min nykterhet.
Ett högt. Nej tack - jag kan inte dricka alkohol.
Alltid. Jag resonerar inte med mig själv om det
kanske skulle gå. Resonerandet öppnar dörren på
glänt och öppnar jag den halvöppen är jag i riskzonen
direkt.

Tvivlet får alltså aldrig släppas fram.

Det är ett Nej tack som gäller i alla lägen.
Skit samma om det är semester, fest, tristess, fredag,
becksvart i livet, cancerbesked, happy days, kryssning, AW, personalfest,
dating.

Det är nej tack.
Jag kan inte dricka.
Enkelt? :)

väldigt mycket av det du skrivit. Jag dricker för att slappna av efter stressiga dagar och dämpa min oro som jag ofta får tampas med. Den sista tiden har det blivit 2-4 ggr i veckan istället för endast helg som det varit innan. Jag kan inte sluta när jag väl tagit första glaset och fyller på i glaset när min man inte ser. Jag har börjat få tung ångest dagen efter och känner mig ofta väldigt låg. Berättade lite för min man idag så nu har jag tagit första steget. Vi får kämpa ihop?

Var kan man söka hjälp? Vill inte gå på fysiska möten. Bor i en liten stad.

Jag önskar dig också en fin midsommar! Släpp inte tampen nu. Men ge dig själv tillbaka all den ansträngning och kraft som alkoholen tar ifrån dig. MM har rätt. Ge upp och gör reträtt innan det här fältslaget mot alkoholen skadar dig alltför mycket.

Du har kommit hit till alkoholhjälpen / Anhörigstödet och startat en tråd, kanske ett steg på vägen till att få stöd i din situation. I så fall har du hittat rätt. Du skriver "medberoende till min son". Det låter som du bär på mycket oro kring din son och ofta är det hjälpsamt att sätta ord på det och hitta stöd på olika vis.

Om du vill berätta gärna lite mer, eller bara läs runt. Vi finns här!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ja, varför sprattlar man runt i nätet, istället för att bara ge upp och spurtigt simma vidare? Vad är det för hopp man försöker vidmakthålla?
För mig var det här en mycket bra tanke. Lättnaden kändes direkt. Märkligt.

Jag är glad att du finns här och klarar ut sånt som kan kännas så svårt och komplicerat, när tankar på alkohol kommer. För mig är det dock fortfarande en process att ta mig igenom i mitt försök att dricka måttligt. Men jag ska ha det här med mig, för det är det jag kommer att behöva ta ställning till när mina tre månader av "dricka måttligt" är över. Är det dags att bara andas ut och ge upp då?

Tack för att du inte ger upp att hjälpa oss!!

Du har hittat hit och startat en tråd, bra gjort! Kanske var det menat så eller så var det någon särskilt du skrev Hej till- eller oss alla här. Oavsett vill jag passa på att välkomna och hälsa tillbaka.

Du är varmt välkommen att skriva och läsa här och vill du berätta gärna lite mer om din situation så är det enklare för oss att vara ett stöd.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat hit och startat en tråd här med titeln "Alkohol och sorg". De låter som du tänker att alkohol och sorg ofta kan hänga ihop? Berätta gärna lite mer.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat hit och startat en tråd här på alkoholhjälpen. Ett steg mot förändring kanske? Berätta gärna lite hur det är för dig och vad du tänker kring dina alkoholvanor så kan vi få chansen att ge dig stöd. Om du vill såklart, ibland passar det bättre att läsa runt och så kanske skrivandet kommer längre fram.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörisgstödet

Tack, Sofia. Det var fina ord och det känns lättare när jag får sån uppmuntran och tröst. Dessutom motiverar du mig att fortsätta kämpa på. Tack.
Det ska gå det här med, semester eller inte semester. Jag kommer att klara det här med.

Jag hoppas att jag helt missförstår det du skriver. Är det tur att ha alkohol på sängbordet? För mig låter det som det värsta du kan göra med dig själv. Om det är så illa att du behöver alkohol för att hantera abstinensen, så önskar jag att du fann en bättre väg. En ljummen öl på natten är nog inte vad din kropp eller själv ska ha.
Nä, vännen! Tänk om nu. Rädda dig själv från det här.

Box?jag ska verkligen kämpa för ett bättre välmående! Önskar dig en riktigt fin midsommar ?

Jo jag har nog tänkt att jag ska dela med mig av min resa men som du skriver, ett steg i taget. Jag har varit inne och läst från och till i flera år så jag har allt förstått att jag har problem länge men som så många andra har jag hoppats på att kunna få ordning på det. Mitt problem är att jag bara vill ha mer när jag väl tagit första glaset och vilket gör att jag dricker för mycket och ofta blir för full. Ångesten efter en sån kväll blir bara värre och värre och jag vet att jag inte kan fortsätta såhär längre för då kommer det på ett eller annat sätt gå väldigt illa för mig.
Mina tankar och mål är att läsa mycket här samt lyssna på podd och läsa böcker om alkohol. Har även tagit hem en app som heter Cairy där andra med samma problem skriver. Jag har berättat för min man som självklart förstått innan att allt inte riktigt är som det ska men nu sa jag rakt ut och det känns bra. Om du har några boktips tar jag tacksamt emot dem?Jag ska kolla upp det nätprogram du tipsar om.
Önskar dig en riktigt fin midsommar?

Hej!
Bara undrar om du är från Kinna, kinna? ?

Nej det visste jag inte. Finns det receptfritt?

Fint att se dig tillbaka här igen, efter en energikrävande period i ditt liv. Vilken viktig vändpunkt du står inför med dagbehandlingsprogrammet, jag önskar dig ett varmt och stort lycka till! Det hörs verkligen att du har en urstark motivation just nu - det här SKA bli vändpunkten för dig och du är inställd på nykterhet. Så starkt av dig att uttrycka detta och att du kommer att genomgå behandlingen. Ifall du är intresserad av vårt program, som tillägg till den behandling som du väntar på, så hittar du det på Alkoholhjälpens startsida, en blå ruta en bit ner till höger på sidan där du kan anmäla dig. Det går bra att göra programmet helt på egen hand eller att be om rådgivning längs vägen.
Allt gott!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Välkommen till forumet. Kämpakramar till dig

Hej Liten tjej! Vad klokt och modigt av dig att ta steget och göra en förändring av ditt drickande! Jag antar att det beslutet har föregåtts av en viss tid av funderingar och tveksamhet. Nu är du här och har redan tagit viktiga steg, i och med att du skriver om ditt beslut här där du har chans att dela din resa med andra. Ta det ett steg i taget! Det finns många vägar in i alkoholproblem och också många vägar ut, där man får testa sig fram vad som passar för en. Hoppas att det är okej att jag passar på att tipsa om vårt nätbaserade program som finns på startsidan (leta efter den blåa rutan för att anmäla dig), det kan vara hjälpsamt för många att arbeta med motivation, målsättning och att hitta alternativ till att dricka, vilket programmet innehåller.
Har du någon bild av vad som kan hjälpa dig att nå dina mål?
Allt gott,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej Denlillamänniskan! Vilken tuff process du går igenom just nu. Förståeligt med många känslor som virvlar runt - sorg, ilska, förtvivlan, mindrevärdeskänslor och så en rädsla inför semestern när jobbet inte finns där, som du annars kan ta din tillflykt till och där du känner dig uppskattad. Det slog mig när du beskrev den vackra trädgården och allt arbete som du har lagt ner för att få den så fin, att det är en fin metafor för att odla en nära relation. Allt arbete du har lagt ner på att få er relation att blomstra. Och nu behöver du gå därifrån, utan att kunna skörda frukterna av ditt hårda arbete (på båda planen). Fantastiskt att du mitt i allt detta känslomässiga kaos i alla fall kan skörda frukterna av ditt envetna arbete med att förändra dina alkoholvanor! Där har du makt och möjlighet att förändra och du klarar det. Två dikeskörningar som kanske har varit lärorika också, på sitt sätt, och därutöver ett måttligt drickande som fungerar för dig. Det låter som ett utmärkt förarbete inför den kommande, skrämmande semestern!
Uppdatera gärna om hur det går att vara ledig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du är stark som orkar berätta om ditt missbruk så öppet och ärligt. Det känns som att det står mellan att supa ihjäl sig eller börja leva för din del. Du måste välja. Och det är bråttom. När mår du bra utan alkohol? Vad behöver du för slags hjälp för att komma ur dimman? Varje ärligt försök, varje litet steg är guld värt. Var snäll mot dig själv, du är en empatisk person som behöver medkänsla och stöd från andra - och från dig själv. Offerkoftan är lätt att svepa runt sig när man tagit till bag-in-box-vinet och känna att allt redan är förlorat. Men det är inte ett dugg sant. Det som har varit, har varit. Det är en klyscha, men det är NUET som räknas. Förlåt dig själv för gamla fylle-synder. Det var inte ditt fel. Det var alkoholdjävulens fel.
Vi människor kan slå oss fria och förändras, hitta vårt bästa - nyktra - jag, leva livet istället för att förgås av spökande hormoner, självdestruktivitet och ångest.
Våga se sanningen i vitögat, skissa på hur du vill att din framtid ska se ut och gör upp delmål för hur du ska nå dit.
Hoppas att du finner den rätta hjälpen. Kram!

Jag har en ung vuxen son som är beroendesjuk. Han började dricka under gymnasietiden och det ledde till att han började testa droger. Vi har varit på alla tänkbara ställen för att han ska tillfriskna. Det höll i bästa fall en månad och sen var det dags igen. Jag har vänt ut och in på mig själv för att kunna finnas när han mår dåligt. Jag har satt gränser, kastat ut honom för att sen åter igen försöka hjälpa honom.
Jag har också tyvärr erfarenhet av hans far som är alkoholist. Vi levde tillsammans i 15 år så jag känner igen mig i det jag tagit del av i andra trådar gällande män som super.
Nu har min son varit nykter i nästan två år pga att han varit frihetsberövad.
Men nu när han är ute är det dags igen, efter knappt en månad ute har han tagit 3 återfall. Alkohol
Det som är så svårt är att jag blir hårt tillbaka kastad till mitt medberoende.
Jag mår så dåligt och vet varken ut eller in. Allt jag lärt mig och behandlingar jag gått om medberoende hjälper inte ett skit känns det som. Gränserna suddas som vanligt ut och kontrollbehovet är på topp.
Jag vet att jag ska släppa kontrollen för då vinner jag friheten. Men det är mitt barn som mår så fruktansvärt dåligt !!!

Hej,

Jag har varit på Rörsjögruppen många gånger. Det dränerar mig fullständigt. Jag orkar inte sitta och lyssna på andra människors misär och allt de förlorat. Det ger mig bara ännu mer ångest.
Min problematik har hängt med mig så länge jag kan komma ihåg. Första gången jag kände att jag inte orkade leva var jag säkert inte ens tio år och gick och lade mig i en snöhög för att förhoppningsvis frysa ihjäl. Jag fick mens när jag var 11 och jag är övertygad om att allt dåliga mående började med rasande hormoner.
Jag har alltid haft självskadebeteende och det har förvärrats ihop med min menscykel. Jag har s.k. PMDD, en väldigt svår form av PMS. Jag har gått rakt in i betongen.
Nu har jag inte haft mens på snart ett år och det hänger garanterat ihop med att min kropp inte orkar längre. Jag vet inte hur jag skulle må idag utan vinet.
Jag är uppe drygt en box om dagen nu...och jag mår fruktansvärt dåligt. Jag vill inte vara nykter för då måste jag tänka på allt jag gjort och sagt. Jag vet att detta är en sjukdom och att alkoholen kidnappar hjärnan, men jag har så otroligt dåligt samvete för så mycket och just nu trivs jag bäst i mitt töcken. Det skrämmer mig att se på världen nykter.

Stort tack för att du tog dig tid att skriva.

Hej Sofia,

Jag har inte varit inne på länge. Jag har tömt mina resurser på att hjälpa mina gamla föräldrar som ska sälja sitt hus. Det har inte varit hälsosamt för mig.
Faktiskt så har jag fått beviljat ett dagbehandlingsprogram som varar i två månader och börjar första juli. Detta hoppas jag blir vändpunkten för mig. Eller rättare sagt, det SKA bli vändpunkten för mig.
Kontrollerat drickande kommer inte fungera för mig. Jag ska sluta helt.
Detta program du nämner att ni har, hur gör jag för att börja med det?

Stort tack för ditt svar och din omtanke.

Din rubrik skvallrar om att du har börjat fundera över dina alkoholvanor och kanske väger de negativa effekterna och konsekvenserna av att dricka tyngre än de positiva? Skriv gärna lite mer om hur du tänker! Här finns många möjligheter att få stöd, pepp och nya infallsvinklar på sina problem från andra användare.
Allt gott,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet