Senaste kommentarerna i forumet

Har lånat din mening, jag skall vara nykter vad som än händer i dag. Startar min dag med min stund och den meningen.
Vill bara säga tack❤️

Sök nu hjälp, det är det som kommer bli din räddning. Att be om hjälp visar på styrka:/ kram Strulan

Om du överlevt cancer har du fått en chans att tänka om hur du lever ditt liv, ett liv som är skört och förtjänar att levas som man själv önskar! Medberoendet är ett intrasslat mönster att neka sig den man är och trycka undan sin egen person, med resultatet att man tills vaknar upp och undrar hur det blev såhär. Börja i små steg prioritera dig själv, gör saker för dig själv som du mår bra av och lyssna in när du är på väg att töja dina gränser när han kräver, ljuger eller manipulerar men din magkänsla säger dig nåt annat är sant. Lyssna inåt! Du har allt kraft och mod du behöver men du måste våga använda det!

Så gör också min man, nekar till att ha druckit men både jag och barnen känner ju igen utseendet och beteendet redan efter bara en öl eller två. Men visst känner man sig galen för att man hela tiden misstänker han druckit även när han nekar. Jag väljer bara att hellre tro min egen magkänsla än hans lögner. Åtminstone min man blir såpass förändrad redan efter lite alkohol så det är egentligen bara löjligt han nekar. Han kan i och för sig neka också när han är stupfull och vinglar och sluddrar och är högljudd men ändå anklagar han mig för att vara galen och inbilla mig saker fastän det är helt uppenbart för vem som helst han är packad. Det är sjukt tröttande och hemskt för familjen.

Vill bara gråta...

Helvete!!!!! Det gick ju så bra i höstas. Nu är jag tillbaka där jag började. Dricker som ett svin de gånger jag dricker. Alltid den som blir fullast. Varför kan jag inte bara ge fan i alkoholen!!?? Jag är en idiot!!!
Ångest, ångest, ångest.
Vill be om hjälp men törs inte. Skäms så jävla mycket ???
Tänk om man kunde ta ett piller varje dag som gör att man inte KAN dricka alkohol.
Jag mår så fruktansvärt dåligt. Jag vill bli helnykterist. Jag orkar inte mer!!!

Tips på tatueringstext:
Capitulate!
I have surrendered!
I give up!

Ge bara upp. Du kan inte dricka alkohol.
PUNKT!

:D

MM

Godmorgon!
Vaknar till ännu en vacker dag! Härligt! Ikväll blir det två möten efter varandra. En ny grupp har startats här i krokarna och då vill jag ju förstås prova att gå dit, nyfiken i en strut! ?

tänker jag ta steget och försöka ändra på mitt drickande som är helt över styr och som smular ner mig bit för bit. Jag är i stort sett säker på att en bara förändring inte kommer räcka utan att jag kommer behöva avstå alkohol helt men jag börjar såhär, blir för stort för mig annars. Så hej alla kämpar som slåss mot alkoholdjävuel, grymma är ni allihopa?

Önskar dig en fin midsommar och tack för du tittar in innan helgen, de ger oss andra styrka// kram Strulan

gick i början på många öppna Al-Anonmöten och öppna AA-möten där många anhöriga var med . Likaså var jag på så många Al-Anon/Alateenmöten på Landsmöten, Gullbranna och Gotlandskonventet jag hann med. För mig var det mycket lärorikt.

Gått en runda i skogen en runda i skogen och lyssnat på Andreas Haglund som är grundare till appen Cairy. Samtalet finns på beroendepodden och där finns så många bra samtal att lyssna på och hämta styrka ifrån. Ett tips kanske att lyssna på inför helgen. Vill även tipsa om appen Cairy som kan vara ett stöd och möta andra med problem.
Gäller att man hittar sin väg till styrka och mod för resan är lång.
Hoppas ni får en fin dag med styrka och mod// kram Strulan

Hoppas verkligen att alla får en fin Midsommar runt om i landet. Själv sitter jag ute i skärgården med vänner. Har lagt boken åt sidan, mycket bättre att läsa här inne. Har ännu inte kommit fram till mitt upplägg på pimplandet. Det verkar ju ta mååånga år för mig. Men en sak vet jag säkert och det är att; inte en sommar till med cigaretter och vin. Glad Midsommar ☀️?

afton....
Visst hände det väl i början av min alkiskarriär att jag söp på midsommarafton men senare så såg jag till att vara nykter då. Varför då ? Inte alls säker på det men förmodligen att jag skulle ryckas med och köra en "SSIB" (Sup Skallen I Bitar) och avslöja mitt rätta jag.

Jag kan inte undgå att se den den hårda trafiken till div "måste"platser på midsommar och jag undrar hur många liter alkohol varje bil innehåller och hur många som kör bakis, för att inte säga småfulla, dagen efter. Jag tycker det är otäckt att vara ute i trafiken dessa dagar.

Och hur många är det som efter denna supahelg "bestämmer" sig för att sluta helt med alkoholen ?? Och hur många lyckas hålla upp längre än 14 dagar ?? Jag har ju ett antal gånger efter en rejäl karatefylla bestämt att hålla upp och det har ju gått sisådär, värst har ju varit de tider då fyllan varit svår flera dagar i en följd. Kroppen har skrikit efter nåd och vila men jag har slagit dövörat till och kört på.

Idag känns dessa helger extra sköna eftersom jag inte behöver ha alkohol som en krycka i livet. Och självklart inte bara helger.... Mitt val att inte dricka är det bästa val jag någonsin gjort och jag vill inte på nåt sätt komma tillbaka till det gamla livet. Så därför tar jag inte det första glaset och njuter av mitt nyktra liv.

Det är så befriande att vakna utvilad och utan skuld för att ha druckit a dagen före. Men - fortfarande är jag kvar i "en kaffe och en till cigarett" till frukost. På jobbet röker jag inte, villl inte förstöra bilden av att vara så där härligt hälsosam, som mina kolleger tror att jag är. De skulle bara veta..!
Finns det någon som har lyckats bryta både nikotin- och alkoholberoendet samtidigt? Är det dumt att "go all in"? Jag skulle vilja bli fri från båda demonerna, men frågan är om det är klokt att skippa båda grejerna på en gång. I botten ligger ju ångesten kvar; separationen från min man, dåliga självkänslan osv. Hur ska jag orka tackla livet utan min bedrägliga snuttefilt till hands?

Hej, ja började aldrig min kur med antabuss , va inte tillräckligt motiverad den gängen som ja är nu?. Just nu äter ja bara campral , som fungerar mkt bra på mej. Tar den de värsta suget o tankarna kring att försköna alkohol. Antabussen vill ja mer ta som ett engångsbruk, om ja känner risktillfälle, som nu i midsommar. Tar man en tablett så vågar man inte dricka på ngn vecka .Därför mon fråga.

Idag är det dag 20! Har knappt aldrig klarat så här länge helnykter innan, vet knappt vad som är annorlunda den här gången! Är fortfarande livrädd och har ännu inte börjat tänka att”det inte är så farligt” etc. Tanken på vin gör mig till och med lite lätt illamående. Tiden har gått snabbare än jag trott.

Vad har jag gjort med min kropp dessa dagar? Vaknar upp på nätterna svettig och med världens hjärtklappning. Som tur ät har jag förberett och köpt öl och vin som står på sängbordet!

Har såklart läst alla fina långa inlägg och konmer att återkoppla.

Jag ör sen värsta människa! Vill så mycket och klarar så lite! Förlåt att jag delar detta men jag ör så kass och jag orkar inte öns kolla min stavning. Lovade mig själv och mina barn att inte dricka en droppe
.
Ändå sitter jag här!!! Vill inte mera. Behöver inte er hjälp men vill skriva och vara ärlig mot något!!

Sant finns som sagt två sidor av det hela, och jag förstår dina tankegångar.
Vänligen Peter

Så känns det för mig när jag läser om er som har ramlat eller börjat dricka efter lång nykterhet..Som tur är kan man alltid byta spår..Det går att falla lite och sen upp igen..Det hoppas jag att du gör nu..Just du är värd ett gott och friskt liv..Släng bort skuld och skamtäcket...Och börja tro på dig själv och din styrka..Den finns där..Varm kram..???

Ja det förstår jag men kan ju säga att era instinkter stämmer nog tyvärr. Inte för att jag känner honom men vet ju själv. Räcker att han tar 2 öl så ser jag det direkt. Man har ju blivit specialist på att tyda minsta lilla tecken.
Ja.... jobbigt för hela familjen ?
Och att man ens ska behöva gå och oroa sig och undra , misstänka hela tiden tar ju också knäcken på än..

Och välkommen..Mina tips till dig är att ta en stund i taget när det blir jobbigt..Planera din tid väl. Tänk på dina sämsta fyllor när det är som värst..Och läs och skriv med dom som du tycker är intressanta på forumet..Det brukar bli mycket aha-upplevelser..Starkt jobbat....Fortsätt så..

Ja det är då rätt som du skriver. Jag läste frågorna och svaren flera gånger och det hemska är att det är det sista som stämmer in bäst. Jag är rädd.
Rädd för hur arg han kommer att bli när jag vill flytta isär, jag är sjukt dålig på konflikter och det går ju inte att resonera och prata normalt.
Rädd för hur jag ska klara det rent praktiskt med bank och papper och allt sånt då det bli rätt.
Rädd för hur jag ska kunna packa ner mitt liv när han ser på, kommer bli ett himla gapande.
Rädd för hur huset kommer att se ut efter den tiden det tar att få igenom skilsmässa och bodelning. Det kommer att bli förstört under tiden.
Rädd för hur tusan jag får ut honom ur huset när skilsmässan är klar och jag förhoppningsvis köpt ut honom.
Det har varit så många rädslor för alla dessa höga berg av problem och osäkerhet.
Men jag förstår ju och försöker intala mig att om vi säger 1 års stora problem jämfört med resten av livet med en massa problem så är ju valet ibte då svårt egentligen.
Men usch så orolig jag blir ändå.
Kram

Nej, jag går inte på några kvinnomöten utan blandade möten och det är jag tacksam för. Det blir en bra dynamik och jag tror jag lär mig mer när båda könen är representerade. Nu är det sovdags!